Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Minns ni rektorn som fick sparken från en norrländsk friskola efter att ha lagt ut lättklädda bilder på sig själv på Facebook? Det är bara en av många skandaler som har orsakats av tanklös närvaro på nätet.
– När du lägger ut någonting på nätet – om dig själv eller andra – så måste du tycka att det är kul i morgon också. Efteråt är det för sent, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen i Sverige, IIS.
Vanligt sunt förnuft är med andra ord smart att ha med sig – även när man är på internet. Han lyfter fram den aningslöshet som kännetecknar mångas aktivitet på nätet och exemplifierar med Robert Aschbergs program Trolljägarna på TV3 där näthatare konfronteras med sina inlägg på internet. En vanlig reaktion där är: ”Det skrev jag bara på nätet”. Här handlar det om extremfall, men även för dem som inte ägnar sig åt näthat gäller det att tänka efter före.
– Många släpper kontrollen på Facebook och Instagram. Framför allt lite äldre personer, de som är 40 plus och inte särskilt intresserade av datorer, säger Måns Jonasson.
Även till synes harmlösa inlägg och bilder är det bra att vara försiktig med. För det som en gång hamnat på nätet riskerar att bli där för evigt. Förvisso kan man vända sig direkt till en person eller sajt där något publicerats och be att få en bild eller text borttagen. Sedan har man, tack vare en EU-dom från 2014, möjlighet att be Google ta bort sökresultat där den enskilda personens integritet anses väga tyngre än allmänintresset.
Men även om man lyckas ta bort bilder eller uppdateringar så kan de spridas vidare genom delningar. Måns Jonasson påpekar att det är en falsk trygghet att tro att det man postar på nätet kan försvinna.
Alla ens aktiviteter kan kartläggas. Har du letat efter nya sommarskor på nätet så kommer annonser för sådana snart att dyka upp i ditt flöde. Enligt Måns Jonasson behöver man dock inte oroa sig för detta – man är anonym för annonsören, han tycker till och med att det kan ge en bättre upplevelse av nätet.
Men man vet ju inte hur informationen kan komma att användas. Ett skräckscenario – inte minst i USA – skulle ju kunna vara att man googlar på sjukdomar och sedan på grund av det inte beviljas privat sjukförsäkring.
Han varnar också för den så kallade Streisand-effekten. När sångerskan Barbra Streisand 2003 ville ha bort en bild från nätet på sin jättevilla i Malibu så fick det motsatt effekt. Det drog uppmärksamheten till sig och den spreds direkt i hundratusental.
Även Sophie Gernandt, marknads- och kommunikationschef på Mysafety försäkringar, varnar för spridningseffekten.
– Problemet är att man själv inte har kontroll. Och handlar det om hat och kränkningar på nätet så är straffsatserna dessutom väldigt låga, säger hon.
Sedan 2014 erbjuder hennes företag en försäkring som ger rådgivning och juridisk hjälp vid kränkningar med bild och text, id-kapningar eller falska profiler på nätet. Produkten, som är till för hela familjen, är enligt henne inte ett sätt att piska upp en internetoro.
– Det räcker bra med att läsa rapporter om hat och kränkningar från Brottsförebyggande rådet och Friends. Våra kunder är mycket lättade över att få hjälp. Många vet inte vart de ska vända sig för att få kontakt med olika sajter. Många gånger finns inte ens en mejladress, säger Sophie Gernandt.
Både hon och Måns Jonasson manar till försiktighet. Men han varnar också för onödig panik. På sikt tror han att vi kommer bli mer toleranta med vad som publiceras på nätet.
2010 fick en manlig förskollärare sparken eftersom han bar en mössa där det stod ”Porn Star” – porrstjärna – på sin profilbild på Facebook. Sådant kan enligt Måns Jonasson snart komma att vara accepterat.
– När dagens unga blir makthavare kommer vi nog att acceptera att det finns ungdomsfyllebilder på statsministern. Normen kommer att förskjutas, säger han.
TEXT: CAJSA HÖGBERG
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör. Läs Kollegas AI-policy här.
Majoriteten av alla tillsatta tjänster handlar om så kallade dolda jobb. Det är tjänster som av en eller annan anledning aldrig utannonserats. Orsakerna kan vara flera, berättar Jonas Mauritzson, specialist på jobbsökning på omställningsorganisationen TRR.
– Det kan handla om allt från internt tillsatta vakanser till att arbetsgivaren tycker att en rekryteringsprocess tar för lång tid och är för kostsam.
– Det kan också vara så att man är på väg att införa en ny roll på företaget men inte riktigt landat i hur tjänsten ska se ut, eller helt enkelt att en medarbetare sett ett behov och rekommenderat någon i sitt nätverk för arbetsgivaren.
Jonas Mauritzson berättar att omkring 60 procent av TRR:s arbetssökande hittar nya jobb via den dolda arbetsmarknaden. Han menar att statistiken talar sitt tydliga språk och betonar därför vikten av nätverkande då man är arbetssökande.
Att hålla sig framme och utveckla sitt kontaktnät är därför nyckeln till att finna de dolda jobben. Och det behöver inte nödvändigtvis vara en förstahandskontakt som leder en dit utan kan även vara en andra- eller tredjehandskontakt.
– Säg att du berättar för din granne att du letar efter ett nytt jobb, grannen i sin tur känner någon som arbetar exakt med det du vill göra. Hen sammankopplar er, vilket leder till ett möte och kanske även en anställning.
Andra exempel på hur man hittar dolda jobb kan vara att man besöker branschintressanta mässor och seminarier. Förutom att vidga sitt kontaktnät är det ett naturligt sätt att lära känna representanter från olika företag, och man får även tillfälle att ställa frågor, presentera sig själv och kanske även boka möten.
Jonas Mauritzson nämner också Linkedin som ett självklart forum att synas på när man är arbetssökande.
– Men var inte en passiv åskådare. Var aktiv. Ta kontakt med dem som jobbar där du skulle vilja jobba. Kommentera andras inlägg och lägg själv ut.
Sist men inte minst vill Jonas Mauritzson slå ett slag för det som han kallar en ”informationsintervju”.
– Det går ut på att du först via mejl kontaktar den arbetsplats du skulle vilja arbeta på och ber om några minuters telefonmöte. Tänkt på att kontakta en chef och inte HR-avdelningen eftersom de oftast fokuserar på andra slags frågor. Berätta att du är intresserad av företaget och skulle vilja lära dig lite mer om hur de arbetar.
Jonas Mauritzson betonar vikten av att vara påläst och väl förberedd med frågor.
– Tänk på att samtalets primära syfte är att få information som du senare kan ha nytta av när du söker jobb hos företaget, även om du såklart ska vara beredd att berätta att du söker jobb om frågan dyker upp.
Han inser att en del chefer inte kommer att ha tid att ta samtal eller träffas, men påpekar att det alltid är värt ett försök och att de flesta faktiskt blir smickrade av att få berätta om sitt arbete.
En som har lyckats att hitta jobb via den dolda arbetsmarknaden är Katja Nevalainen, 51. Hon arbetar i dag som cirkularitetsexpert och har stor erfarenhet av att söka dolda jobb.
– Första gången jag hörde talas om den dolda arbetsmarknaden var redan för över tio år sedan. Då pratades det om att upp mot 80 procent av alla lediga tjänster tillsattes via kontakter.
När hon själv blev arbetslös från ett bostadsutvecklingsföretag började hon söka på jobbannonser.
– Jag blev kallad till ett tjugotal intervjuer. Men föll alltid på målsnöret, antingen var jag för senior, hade för höga löneanspråk eller saknade någon specifik kompetens. Det är ju inte helt lätt i Sverige att hitta nytt jobb efter att man fyllt 50.
Katja Nevalainen började fundera över hur hon skulle hitta jobben som inte utannonseras.
– Inspirerad av en Linkedin-kontakt lade jag upp ett inlägg där jag berättade om min situation, vem jag var, vad jag kunde och vilka slags jobb jag var intresserad av. Då var jag ganska bred i mina önskemål.
Hon blev förvånad över vilken respons hon fick. Vissa Linkedin-kontakter vidarebefordrade jobbannonser de hade sett andra föreslog förutsättningslösa möten.
Ett av dessa möten handlade om ett företag som skulle införa en ny roll som de trodde skulle passa hennes kompetens. Intervjun gick bra och Katja Nevalainen började på bolaget. Men hon hann bara arbeta i sex månader innan hon blev uppsagd och arbetslös på nytt.
– Först tänkte jag, inte nu igen, men i slutändan var det bra det som skedde.
För med nya rollen kom många utmaningar.
– Rollen jag axlade visade sig vara väldigt otydlig. Jag tror inte de själva visste vad som skulle höra till mina arbetsuppgifter när de anställde mig.
Katja Nevalainen pekar på att just den utmaningen kan vara ganska karakteristisk när nya yrkesroller skapas på ett företag.
– Ibland är en ny roll inte specificerad. Den kan vara otydlig och uppfattas på ett sätt av den som fått rollen och på ett annat sätt av arbetsgivaren. Därför är det viktigt att få en ordentlig arbetsbeskrivning innan man tackar ja till en nyinstiftad roll.
Efter uppsägningen lade Katja Nevalainen ut ett nytt inlägg på Linkedin. Den här gången specificerade hon tydligare vilka typer av roller hon sökte. Det var en bra strategi.
Även denna gång var det många som hörde av sig med tips på jobb och förutsättningslösa möten. Ett av svaren fick hon från en branschkollega vars nuvarande arbetsplats pratade om att rekrytera för en ny roll.
– Skillnaden här var att arbetsgivaren tydligare visste vilka områden och arbetsuppgifter som skulle ingå i rollen, och rollen har formats lite allt eftersom. Det är här jag arbetar i dag och jag trivs väldigt bra.
Text: Katarina Markiewicz