Hoppa till huvudinnehåll
Stress

5 sätt att sluta skjuta upp

Är du en av dem som prokrastinerar, det vill säga skjuter upp saker till sista stund? Lugn, det finns hjälp att få. Här kommer handfasta tips för att få saker gjorda i god tid.
Niklas Hallstedt Publicerad
colourbox
Kom till insikt och försök förstå varför du skjuter upp saker. colourbox

Prokrastinerare är vi allihopa påstås det. Det vill säga att vi föredrar att skjuta upp saker för att i stället ägna oss åt andra, mindre viktiga saker. Med följd att vi blir stressade och får ångest.

Men det går att motstå impulsen att prokrastinera. Ett av de vanligaste råden är att försöka förstå varför du skjuter upp vissa saker. När man väl har gjort det blir det lättare att handskas med problemet. Det är också produktivitetsexperten och författaren Chris Baileysutgångspunkt när han berättar om fem forskningsbaserade strategier i en artikel i Harvard Business Review.

  1. Tänk om. Det kan vara att du uppfattar uppgiften som tråkig, svår, tvetydig, frustrerande, ostrukturerad, icke-belönande eller sakna mening. Fundera vilken ”trigger” det rör sig om den här gången och försök tänka annorlunda om uppgiften. Ska du exempelvis skriva en rapport om något som du tycker är tråkigt – förvandla arbetet till en lek där du ser hur många ord du kan få ur dig på 20 minuter.
     
  2. Dela upp uppgiften. Ta reda på hur stort ditt motstånd mot att utföra uppgiften egentligen är. Om du till exempel är tvungen att läsa igenom ett stort antal dokument, prova först att se om du kan läsa en timme. Inte det, då kanske du kan stå ut 30 minuter? Minska tiden tills du inte längre känner något motstånd mot uppgiften.
     
  3. Sätt igång! Ofta är det början som är svår, och det är sällan som det är så illa som vi tror att det ska vara innan vi börjat. Har du väl påbörjat en uppgift är det troligt att du kommer att slutföra den.
     
  4. Räkna ut vad du förlorar. Den taktiken fungerar bäst när det handlar om större saker, exempelvis ditt pensionssparande. Lägg till hur uppskjutandet av att ta i tu med det skulle påverka inte bara din ekonomi,  även sådant som ditt välbefinnande och stressnivå.
     
  5. Koppla ur. Vi omges av mängder med möjligheter till distraktion i form av e-post, sms och sociala medier. När du märker att du använder dem för att prokrastinera – stäng av! Tycker du att det är svårt, se till att placera telefonen i ett annat rum och stäng av nätuppkopplingen på datorn.

Så långt Harvard Business Review. Det finns naturligtvis många andra som också skrivit om hur man ska övervinna sin längtan att skjuta upp saker. Ett som ofta förs fram är att man inte ska sätta igång att jobba när man är trött. I det läget finns risk att det inte blir mycket gjort. Ett annat råd är att man inte ska förledas att tro att arbetet blir bättre utfört bara för att det görs i sista stund. Sannolikt blir kvaliteten tvärtom sämre eftersom du jobbar under stress. Ytterligare ett råd är att bryta ned uppgiften i olika delmål, då känns de mer hanterbara och inte längre lika ångestladdade.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Sjuka i kläm mellan olika mål

Ambitionen hos arbetsgivare, Försäkringskassan och vården kan krocka rejält när den som varit sjukskriven för psykisk ohälsa ska börja jobba igen, enligt en ny studie.
Torbjörn Tenfält Publicerad 28 maj 2025, kl 06:01
Två händer som bryter arm
Arbetsgivare, Försäkringskassan och läkare vill alla att den som lider av psykisk ohälsa ska komma tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning. Men hur det ska gå till kan skilja sig åt, vilket skapar målkonflikter, enligt en ny studie. Illustration: Linnea Blixt

 Det finns en idé om att ökat samarbete mellan arbetsgivarna och andra aktörer underlättar en återgång till arbetslivet för en person som varit sjukskriven för psykisk ohälsa.

Men verkligheten är ofta en annan, framgår av en studie vid Göteborgs universitet.

– Vår analys visar att även om man skulle ha metoder för att få till ett perfekt samarbete så saknar detta betydelse om aktörerna inte har samma målsättning, säger Thomas Hartvigsson, forskare i praktisk filosofi med inriktning mot medicinsk etik och patienträtt.

Han är en av forskarna bakom studien och ger några exempel på målkonflikter.

Arbetsgivare vill få ut så mycket som möjligt av sin personal. Men den ambitionen kan krocka med arbetsmiljöansvaret och uppdraget att försöka få tillbaka personen i arbete.

– Det kan finnas andra potentiella arbetstagare som är mer produktiva och då vill arbetsgivaren kanske hellre anlita någon av dem.

 

Försäkringskassan har inte koll på jobbet

Försäkringskassan har ett uttalat mål att få tillbaka den sjuke i arbete. Även här finns en inbyggd konflikt.

– Om arbetsplatsen är orsaken till sjukskrivning måste det ske på rätt sätt, annars är det risk att problemen återkommer eller förvärras, säger Thomas Hartvigsson.

Relationen mellan läkare och patient kan också prövas. Vårdgivaren strävar efter att ha en bra relation med patienten, men måste också säga sanningen för att Försäkringskassan ska kunna göra en korrekt bedömning.

– En hel del information som är relevant för bedömning av arbetsförmåga är känslig och kan vara av en sort som arbetstagaren inte vill berätta för sin arbetsgivare.

I andra studier har forskarna mött exempel där arbetsgivare driver på för att få tillbaka den sjukskrivne i arbete, samtidigt som den sjuke själv tycker att det går för snabbt.

– Annan forskning visar att det finns en hel del okunskap om psykisk ohälsa hos de olika aktörerna och dåliga kunskaper om vad de kan förvänta sig av varandra. Det finns arbetsgivare som inte vet vilka anpassningar de kan göra för att underlätta för den som återkommer från sjukskrivning, och det finns de som vill men inte har resurser.

Vilken roll kan facket spela?

– En viktig uppgift för facket är att se till att arbetsgivaren gör det den ska, att bedömningen är rättssäker och balanserad, och att medlemmarna inte far illa.

Försäkringskassan, å sin sida, är beroende av signaler från både arbetsgivare och vården om vilka personer som behöver omfattande stöd för att kunna börja jobba igen.

Men det är inte alltid de signalerna tränger fram.

– Vårt uppdrag är att se till att det påbörjas rehabiliterande åtgärder så snabbt som möjligt. Men det kommer alltid finnas tillfällen där vi inte fångar rätt signaler, säger Michael Boman, områdeschef på Försäkringskassan.

– Man ska också komma ihåg att de flesta som blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa kommer tillbaka i arbete utan att det behövs några särskilda aktiviteter från oss.

En omständighet som kan komplicera tillbakagången är att läkarintyget i inledningen av sjukskrivningen är fokuserat på att beskriva personens oförmåga att arbeta.

– Vi har dubbla uppdrag. Vi ska bedöma om personen har rätt till den sjukpenning den gör anspråk på. Men när vi ser att personen har nedsatt arbetsförmåga och skulle behöva rehabilitering för att komma tillbaka behöver vi växla fokus till vad personens möjliga förmåga är.

Försäkringskassan är beroende av den plan för återgång till jobbet som arbetsgivaren är skyldig att göra, men också av signaler från hälso- och sjukvården om att det finns behov av rehabiliterande insatser.

– Vårt perspektiv är att identifiera under vilka förutsättningar en person kan arbeta och lägga upp en planering tillsammans med insatsansvariga aktörer.

Hur kan en gemensam målsättning se ut?

– Den kan vara ett precisera i vilken omfattning vi tror att personen kan komma tillbaka i jobb. Kan det ske på hel- eller halvtid? Vad krävs det för anpassning eller rehabiliterande åtgärder – eller finns det ett annat jobb hos arbetsgivaren som personen kan klara av.

Lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter infördes 2020. Den innebär att regionerna ska erbjuda koordineringsinsatser för att främja återgången till arbetslivet. En följd av lagen är att vården har anställt rehabkoordinatorer.

– De håller ihop insatserna på den vårdenhet där den sjukskrivne finns, men skickar också signaler till oss om när det är dags att samordna rehabiliterande åtgärder.

Samtidigt konstaterar Michael Boman att företagshälsovården och de rehabkoordinatorer som är knutna till den är en viktig resurs när det behöver vidtas åtgärder på arbetsplatsen.

– När de olika aktörerna diskuterar vad som behöver hända på arbetsplatsen kopplat till anpassning och rehabilitering är företagshälsovården arbetsgivarens viktigaste stöd, säger han.

 Man bör fundera över om bedömningen av arbetsförmåga vid psykiska diagnoser ska flyttas från primärvården till företagshälsovården

Branschorganisationen Sveriges Företagshälsors vd Peter Munck af Rosenschöld är inte sen att hålla med:

Peter Munck af Rosenschöld
Foto: Karl Nordlund

– Vi tar reda på om det är något i arbetsmiljön som behöver fixas så att problemet inte uppstår igen. Det gör inte primärvården.

Han anser att det borde läggas mer vikt vid att det är just från sitt arbete man blir sjukskriven.

– Det betyder att arbetsplatsen är en oerhört viktig komponent när man ska gå tillbaka till jobbet. När man bedömer individens arbetsförmåga ska man titta på tre saker: motivationen, arbetsmiljön och individens funktionsförmåga.

Därför vänder han sig emot att se på sjukskrivning och rehabilitering ur en rent medicinsk synvinkel.

– Man bör fundera över om inte bedömningen av arbetsförmåga vid framför allt psykiska diagnoser ska flyttas från primärvården till företagshälsovården.

För att fylla i glappet mellan aktörerna pekar Peter Munck af Rosenschöld på två nödvändiga insatser: Klara ut vem som gör vad och se till att den enskilde får rätt stöd.

Vad kan ett gemensamt mål vara?

– De måste vara att så snart som möjligt få en sjukskriven person tillbaka i arbete — för arbete är bra, säger Peter Munck af Rosenschöld.