Hoppa till huvudinnehåll
Stress

5 sätt att sluta skjuta upp

Är du en av dem som prokrastinerar, det vill säga skjuter upp saker till sista stund? Lugn, det finns hjälp att få. Här kommer handfasta tips för att få saker gjorda i god tid.
Niklas Hallstedt Publicerad
colourbox
Kom till insikt och försök förstå varför du skjuter upp saker. colourbox

Prokrastinerare är vi allihopa påstås det. Det vill säga att vi föredrar att skjuta upp saker för att i stället ägna oss åt andra, mindre viktiga saker. Med följd att vi blir stressade och får ångest.

Men det går att motstå impulsen att prokrastinera. Ett av de vanligaste råden är att försöka förstå varför du skjuter upp vissa saker. När man väl har gjort det blir det lättare att handskas med problemet. Det är också produktivitetsexperten och författaren Chris Baileysutgångspunkt när han berättar om fem forskningsbaserade strategier i en artikel i Harvard Business Review.

  1. Tänk om. Det kan vara att du uppfattar uppgiften som tråkig, svår, tvetydig, frustrerande, ostrukturerad, icke-belönande eller sakna mening. Fundera vilken ”trigger” det rör sig om den här gången och försök tänka annorlunda om uppgiften. Ska du exempelvis skriva en rapport om något som du tycker är tråkigt – förvandla arbetet till en lek där du ser hur många ord du kan få ur dig på 20 minuter.
     
  2. Dela upp uppgiften. Ta reda på hur stort ditt motstånd mot att utföra uppgiften egentligen är. Om du till exempel är tvungen att läsa igenom ett stort antal dokument, prova först att se om du kan läsa en timme. Inte det, då kanske du kan stå ut 30 minuter? Minska tiden tills du inte längre känner något motstånd mot uppgiften.
     
  3. Sätt igång! Ofta är det början som är svår, och det är sällan som det är så illa som vi tror att det ska vara innan vi börjat. Har du väl påbörjat en uppgift är det troligt att du kommer att slutföra den.
     
  4. Räkna ut vad du förlorar. Den taktiken fungerar bäst när det handlar om större saker, exempelvis ditt pensionssparande. Lägg till hur uppskjutandet av att ta i tu med det skulle påverka inte bara din ekonomi,  även sådant som ditt välbefinnande och stressnivå.
     
  5. Koppla ur. Vi omges av mängder med möjligheter till distraktion i form av e-post, sms och sociala medier. När du märker att du använder dem för att prokrastinera – stäng av! Tycker du att det är svårt, se till att placera telefonen i ett annat rum och stäng av nätuppkopplingen på datorn.

Så långt Harvard Business Review. Det finns naturligtvis många andra som också skrivit om hur man ska övervinna sin längtan att skjuta upp saker. Ett som ofta förs fram är att man inte ska sätta igång att jobba när man är trött. I det läget finns risk att det inte blir mycket gjort. Ett annat råd är att man inte ska förledas att tro att arbetet blir bättre utfört bara för att det görs i sista stund. Sannolikt blir kvaliteten tvärtom sämre eftersom du jobbar under stress. Ytterligare ett råd är att bryta ned uppgiften i olika delmål, då känns de mer hanterbara och inte längre lika ångestladdade.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Tagga-ner-lista: Så blir du lagom perfekt på jobbet

Perfektionistiska drag riskerar att leda till till prokrastinering, sena leveranser och psykisk ohälsa. Tagga ner på jobbet i nio steg och bli lagom perfekt.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 09:30
Kvinna lägger pennor perfekt
Personlighetsdraget perfektionism riskerar att paralysera den som lider av stark oro för misstag. Att sätta igång med uppgifter, prioritera och avsluta blir ofta svårt. Men det finns knep för att tagga ner. Foto: Colourbox

Så blir du mer lagom på jobbet i 9 steg

  1. Förstå att det är lättast att ändra beteende först, inte tankar eller känslor.
     
  2. Använd almanacka – det låter väldigt osexigt. Men för perfektionister finns en risk att allt upplevs som lika viktigt att göra felfritt. En stor risk är uppskjutande och att inte planera eller prioritera bland uppgifter.
     
  3. De flesta jobbar bäst klockan 10-12 på förmiddagen. Gör det jobbigaste du känner dig mest obekväm med då. Sedan gör du lite till - av lättnad.
     
  4. Planera jobbdagen dagen innan. Planera inte tvångsmässigt varje minut, utan tre viktiga saker du ska få gjorda varje dag.
     
  5. Koppla bort Smartphone/sociala medier t.ex. kl 10-12 för fokus.
     
  6. Minska onödigt noggranna kontroller av exempelvis meddelanden.
     
  7. Hantera motgångar: Se dem inte som en brist hos dig, utan snarare något som du vill förändra i situationen. Se fel dynamiskt: Vad hände den här gången? Vad kan jag ändra på och inte?
     
  8. Utveckla en vänligare inre röst. Påminn dig själv om dina inre drivkrafter som hälsa, meningsfullhet och goda nära relationer. Tänk på en person som behandlat dig väl, vad skulle den personen säga?
     
  9. Sök professionell hjälp om du fastnar i stress, oro, nedstämdhet, ilska, prokrastinering, konflikter och tvångsmässiga beteenden som ätstörning, eller hälsohets. 

    Källa: Intervju med Irena Makower, docent i psykologi, leg. psykoterapeut och författare. 

Stress

Då blir perfektionismen ohälsosam

Det finns kända perfektionister som tack vare sin läggning uppnått storverk. Men personlighetsdraget kan också leda till uppskjutna uppgifter, missade deadlines och psykisk ohälsa.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 06:01
Frustrerad kvinna vid dator
Perfektionism innebär att sätta höga mål och sträva efter orealistisk felfrihet. Att vara rädd för misstag riskerar att leda till prokrastinering och psykisk ohälsa. Foto: Colourbox

Hyllade kändisar som Beyonce och Steve Jobs har kallats det. Men oftast har perfektionist en lite negativ klang. Tråkig petnisse, överkritisk chef eller städmani. Men det finns förstås både bra och dåliga sidor med att ha höga förväntningar och mål, allt beror på drivkraften bakom, menar Irena Makower, docent i psykologi.

Irena makower
Irena Makower. Foto Agata Grzybowska

– Perfektionism är ett personlighetsdrag som karaktäriseras av höga prestationskrav och strävan efter felfrihet, säger hon.

Psykologiforskning delar upp draget i en mer eller mindre hälsosam variant. Den positiva sidan är att kunna fråga sig: Är det här tillräckligt bra, eller ska jag ändra på något?

Men det behöver också finnas en känsla av: Vad spännande, det här har jag aldrig gjort, vad kul!

Negativ perfektionism - svårt hantera misstag

Den perfektionist som inte är rädd för misstag, utan försöker lära sig av sina fel, löper enligt forskningen mindre risk för psykisk ohälsa.

Beteendena hos den hälsosamma perfektionisten gynnar målet. Personen klarar av att planera och korrigera arbetet utifrån förutsättningarna, utan att fastna i detaljer eller skjuta upp viktiga åtaganden.

– Du jobbar ändamålsenligt, säger Irena Makower.

Den ohälsosamma varianten märks i stor oro över att göra misstag och inte duga, vilket leder till uppskjutande och undvikande av sådant som känns obehagligt.

– Ångest och rädsla för att misslyckas och förlora status och bekräftelse driver situationen, säger Irena Makower.

Det här gör det svårt både att komma i gång med uppgifter och slutföra dem, liksom att våga testa sådant som kan leda till fel och kritik. Perfektionister lägger lätt skuld på sig själva, oroar sig, skjuter upp, överarbetar eller fastnar i detaljer. Om de här tankarna överväger finns en risk att fastna i skadliga mönster som ökar risken för ångest, depression och utmattning.

Då blir perfektionismen ohälsosam

* Man skjuter upp uppgifter av rädsla för att det inte ska bli felfritt eller ens godtagbart. 

* Går igenom mejl och texter flera gånger, fokuserar på detaljer, vilket tar tid.

* Svårt att fokusera, jämför sig, känner avundsjuka på andra – varför är de så bra?

* Känner skam och självförakt om något blir fel – lägger skuld på sig själv eller andra.

* Svårt att hantera fel och misslyckanden i stället för att lära av dem och pröva nytt.

* Strävan efter att undvika kritik gör att man tappar lust och kreativitet i jobbet.

* Överarbetar, petar i och kontrollerar sitt eget eller andras arbete.

* Har svårt att avsluta uppgifter och bli klar i tid.

* Tar överdrivet ansvar för andra, har svårt att delegera och stort kontrollbehov.

* Har svårt att fatta beslut. 

* Svårt att träffa en partner, eftersom man kritiskt söker den perfekta. 

 

Vanligare med negativ perfektionism

Negativ perfektionism har blivit allt vanligare. Det visar stora studier som gjorts på studenter i anglosaxiska länder ända sedan 80-talet. Forskare tror det beror på ett mer individualistiskt och konkurrensstyrt marknadssamhälle med höga mål som inte är realistiska för stora grupper. Sociala medier och smarta mobiler bidrar till att sprida orimliga mål och bilder av ”perfekta” människor och bidrar till ökningen av negativ perfektionism, enligt Irena Makower.

Har vi blivit mer perfektionistiska?

– Ja, särskilt socialt föreskriven perfektionism, att man upplever höga krav från andra, har ökat. Vad andra ska tycka blir viktigare än vad jag själv vill, säger Irena Makower.

När blir ohälsosam perfektionism ett problem på jobbet?

– När personer inte mår bra, är stressade och utmattade, vilket återspeglas i problem med att hålla tider, leverera och att man hamnar i konflikter.

För att komma till rätta med ohälsosam perfektionism menar Irena Makower att man kan fundera på: Vilka värderingar styr dig? Är det yttre drivkrafter som gillande, karriärframgång, pengar och fysisk attraktivitet? Eller inre, som personlig utveckling, meningsfullhet, hälsa och goda nära relationer?

Fundera på vad som är viktigt på riktigt

– Om man vill förändra sina mönster behöver man granska sina egna drivkrafter, för de präglar allt. Övervikt av yttre drivkrafter är förknippat med sämre mående och vitalitet och högre grad av depression och ångest, säger Irena Makower.

Våga lyssna på andras kritik 

Den största boven för många är självkritiken och rädslan för att inte leva upp till krav. Ett tips här är att lyssna mer på den kritik du får – och erkänna om du gjort ett fel. 

– Många orkar inte ens lyssna på kritik för man får panik och vill försvara sig, säger Irena Makower. 

Ifrågasätt din inre kritiker

Ett annat råd är att börja ifrågasätta sina självkritiska tankar.

– Den inre rösten kan vara väldigt aggressiv. Föreställ dig i stället: vad skulle min bästa vän säga? Det är bra om man hittar en vänligare röst inom sig. Använd gärna en som du känner har behandlat dig med förståelse, låt dig smittas av den personens uttryck och tonläge.

Så när är det dags att söka professionell hjälp?

– När man är trött, deppig och känner mycket ångest och stress. Perfektionism är förknippat med ökad självmordsrisk, den dolda skammen är en tickande bomb som kan leda till att man angriper sig själv. Be om ett bedömningssamtal hos läkare eller psykolog så du får feedback.

Läs mer: Självkänsla och perfektionism, Irena Makower. 
Bättre än perfekt, en självhjälpsbok, Alexander Rozental. 
Perfektionsfällan, att omfamna kraften i lagom bra, Thomas Curran.