Hoppa till huvudinnehåll
Strejk

Så ofta strejkar Unionen

Unionen har varslat om strejk på 12 bolag runt om i Sverige – från SVT till bilprovningen. Sedan förbundet bildades 2008 har strejker och konfliktvarsel både gett framgång och bakslag.
Ola Rennstam Publicerad
Flygplan och person med väst med texten "strejkvakt".
Unionens första strejk var 2012 och gällde flygbranschen. Foto: Johan Nilsson/TT, Fredrik Sandberg/TT

UPPDATERAD 14 april 2025.
Lönenivåer, pensionsavsättningar och schysta villkor. Det har funnits många anledningar till att Unionen tagit till konfliktåtgärder genom årens lopp. I vissa fall har parterna enats innan strejken brutit ut medan en strejk pågick i tre månader.

Här är ett axplock ur Unionens konflikthistoria.

 

2009 – Apoteket

Tvisten med Almega Tjänsteföretagen gällande nytt kollektivavtal för apoteksbranschen. Unionen lade blockadåtgärder kring övertidsarbete som omfattade ett 80-tal anställda vid Apotekets kundcentrum i Kalmar. Efter två och en halv månad var konflikten löst.

 

2012:

Flygbranschen (Unionens första strejk)

Unionens första strejk någonsin inleddes 14 februari 2012. Konflikten handlade om en begränsning av den schemalagda arbetstiden för kabinpersonal på charterbolagen TUIfly, Novair och Primera Air. 458 anställda vid de tre flygbolagen lade ner arbetet under konflikten som varade i fem dagar innan parterna kom överens om ett avtal som innebar en klar förbättring för medlemmarna. Kort därpå lades ett strejkvarsel även mot flygbolaget Norwegian men där enades fack och arbetsgivare innan konflikten bröt ut.

Micronic Mydata

Unionen varslade om strejk på dataföretaget Micronic Mydata i Täby. Konflikten, som berörde 120 medlemmar, hade flera likheter med dagens Klarna-konflikt. Orsaken till strejkvarslet var att företaget gått ur arbetsgivarföreningen Teknikföretagen när Micronic köpte upp Mydata. Enligt bolaget behövdes inget kollektivavtal eftersom företagets egna villkor överträffade avtalets. Men på en punkt höll de anställda inte med – medarbetarna hade för lite inflytande.

− Micronics filosofi har varit att man inte vill ha facklig verksamhet i företaget, och man vill inte vara bunden av kollektivavtal. Det är en djupt förankrad ideologi som har styrt det här, sade C-G Hjort, Unionens biträdande förhandlingschef, till Kollega.

Strejken avblåstes i sista stund och företaget tecknade ett hängavtal (arbetsgivaren har kollektivavtal men är inte med i en arbetsgivarförening).

Svensk Bilprovning

Almega Tjänsteföretagen krävde minskade individgarantier (lägsta garanterade löneökning) för bilprovningens personal för att gå med på löneökningar på 2,6 procent. Konflikten ledde till att 400 anställda vid 88 stationer lade ner arbetet. Strejken blev dock kortvarig, efter två dagar var parterna överens om ett nytt avtal.

Public service

På SVT, SR, UR och Radiotjänst blev individgarantin en stridsfråga. Arbetsgivarsidans bud var 215 kronor medan Unionen ville ha 320 kronor per månad. Strejken undviks i sista stund – liksom att det blev svart i rutan – och den garanterade löneökningen hamnade till slut på 300 kronor.

 

2013:

Focus CRS i Fränsta

Våren 2013 började medlemmarna på callcentret i Medelpad att strejka för att få kollektivavtal  men arbetsgivaren vägrade. Konflikten blev den mest långlivade i Unionens historia och varade i tre månader. Den blev dock inte den framgång förbundet tänkt sig. I stället för att teckna avtal och ge de anställda schysta villkor valde ägaren, investeringsbolaget Peak Partners, att lägga ner hela verksamheten och skyllde nedläggningen på Unionen.

 

2014  Erikssons trafikskola

Unionen varslade om strejk för att få till kollektivavtal på trafikskolan i Malmö och Lund. I sista stund öppnade arbetsgivaren för dialog och efter mer än ett halvårs förhandlingar gick företaget till slut med på att teckna avtal.

 

2016:

Flygbolaget Flybe/GEC (Unionens senaste strejk)

Konflikten gällde bättre villkor på flygbolaget Flybes bemanningsbolag Global Employer Company, GEC. Efter två dagars strejk gav arbetsgivarsidan med sig. Unionen lyckades bland annat få till högre lön för medlemmarna och en extra semestervecka. Företaget fick inte heller igenom sitt krav på delade skift, vilket skulle ha inneburit att anställda blev utan lön flera timmar mellan arbetspassen. 

Flexpension

Almega vägrade gå med på Unionens krav på årliga avsättningar till flexpension, det vill säga pensionsavsättningar och en förstärkt möjlighet att gå ner i arbetstid inför pensionen. Modellen fanns på Unionens alla andra avtalsområden inom Svenskt Näringsliv, men inte med Almega. Varslet innebar arbetsnedläggelse av alla arbetsuppgifter och berörde 7 200 Unionenmedlemmar. Strejken avblåstes av Arbetsdomstolen innan den hunnit börja. Almega fick nämligen medhåll av AD i uppfattningen att en strejk vore olaglig, då det rådde fredsplikt i pensionsfrågor. Parterna fortsatte dock att förhandla och året därpå – 2017 – gick Almega till slut med på flexpension.

 

2023:

Klarna

Efter åtta månaders förhandling om kollektivavtal på Klarna ansåg Unionen och Sveriges Ingenjörer att man inte kom längre i samtalen. Den 26 oktober varslade de båda facken om strejk på betaltjänstföretaget och flera andra fackförbund slöt upp med sympatiåtgärder. Fredagen den 3 november – efter flera dagars medling – nåddes till slut en lösning och Klarna valde att teckna kollektivavtal. Dock inte med Unionen. Eftersom Klarna valt att gå med i arbetsgivarföreningen BAO, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation, gäller bankavtalet, ett område där Unionen inte är verksamt. Istället kommer förbundets medlemmar på Klarna att erbjudas att gå över till Finansförbundet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Strejk

Systembolaget-klubben: ”Vi skulle kunna utplåna mertid”

Deltidsanställda på Systembolaget har svårt att leva på sin lön. Därför kräver nu facken rätt heltid.
– Vår uppfattning är att det är Svensk handel - och inte vår ledning - som bromsar, säger klubbordförande Robert Adrell.
Ola Rennstam Publicerad 4 juni 2025, kl 10:17
Ingen strejk på Systembolaget. På bilden en kund framför en hylla med vitvinsflaskor.
Unionenklubben på Systembolaget är uppskattar att knäckfrågan om den oplanerade mertiden för medlemmarna har blivit högaktuell i avtalsrörelsen till följd av fackens strejkvarsel. Martina Holmberg/TT.

Strejken på Systembolaget närmar sig. Den 10 juni kommer anställda på huvudkontoret och lagerdepåer att lägga ned sitt arbete. Att Unionen, och en rad andra fack, valt att varsla om strejk handlar i huvudsak om butikspersonalens deltidsarbete. Medlemmarnas deltidskontrakt gör att många har svårt att leva på sin lön. 
 

Viktigaste frågan under mina 35 år

Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tycker att förbundet driver rätt frågor och då särskilt fokuset på att få bukt med den oplanerade mertiden.

Foto: Systembolaget

- Jag har jobbat på Systembolaget i 35  år och att höja kontrakten har varit vår viktigaste fråga hela tiden. Vi är glada att det här kommer upp till ytan och uppskattar att Unionens centrala ombudsman har satt sig in i våra frågor.

Unionenklubben och Systembolagets ledning har samsyn kring många av frågorna om deltidskontrakten. De senaste åren har ett partgemensamt arbete pågått som lett till att andelen heltidare i företaget har gått från 13 procent 2022 till 32 procent idag. Motståndet mot mertidsersättningen finns på annat håll, enligt Robert Adrell.

- Vår uppfattning är att det är Svensk handel och inte vår ledning som bromsar här. Vi skulle kunna utplåna stor del av mertiden om vi ville, säger han.

Stor solidaritet med varandra

Att det är personal på huvudkontoret och depåerna omfattas av strejkvarslet trots att det är personalen i butikerna som har deltidskontrakt är inget konstigt enligt klubbordföranden.

- Det är effekten av varslet som är det viktiga. Vi har glädjen att vara i samma riksklubb allihop, vilket innebär att vi har en väldig solidaritet med varandra. Dessutom har mer än hälften av personalen på huvudkontoret jobbat i butik så de vet hur vi har det, säger Robert Adrell.

Strejk

Sju saker du behöver veta vid strejk

Måste jag avbryta min semester för att vara med och strejka? Här är några bra regler att hålla koll på vid konflikt – och vad som händer om du inte följer dem.
Lina Björk Publicerad 14 april 2025, kl 06:00
en penna som skriver ett kryss i en ruta
Om din arbetsplats skulle bli uttagen i strejk finns det några viktiga punkter att hålla reda på. Exempelvis att kontinuerligt informera de anställda om vad som händer. Foto: Colourbox

1. Måste jag strejka? 

Ja, om du är medlem i ett fackförbund som tar till konflikt, så är du tvungen att strejka när förbundet kräver det. Om du vägrar kan du uteslutas på grund av strejkbryteri. 

2. Får jag lön trots att jag strejkar? 

Du får inte lön av din arbetsgivare under tiden du strejkar. Men Unionen har en strejkkassa och du har rätt till full ersättning för den lön du förlorar under tiden strejken pågår. 

3. Vad förväntas jag göra om jag inte är medlem i facket? 

Om du är oorganiserad har du ingen skyldighet att strejka utan kan arbeta som vanligt. Men du kan välja att delta i strejken om du vill, utan att drabbas av repressalier från arbetsgivaren. Deltar du i strejken och inte är med i facket får du dock varken lön från arbetsgivaren eller konfliktersättning från facket. Du kan bli medlem i facket under varseltiden ända fram till att konflikten bryter ut, och då kan du få ersättning. 

4. Vem ska organisera strejken på plats? 

Det är fackförbundets förtroendevalda och medlemmar som genomför strejken och det är fackklubbens uppdrag att organisera konfliktarbetet på plats. Det kan handla om att ha medlemsmöten, dela ut information eller ha kontakt med fackets regionala kontor. 

5. Kan jag gå hem och vara ledig vid en strejk?

Nej, i och med att ditt fackförbund står för ersättningen vid en strejk förväntas du också vara tillgänglig för uppgifter som kan bli aktuella, till exempel att stå strejkvakt. 

6. Måste jag bryta min semester för att vara med och strejka? 

Nej, redan beviljad semester behöver inte avbrytas. 

7. Jag är chef, ska jag vara med och strejka? 

Ja, som chef och medlem berörs du på samma sätt som alla andra om det skulle bli ett strejkvarsel på din arbetsplats. 

Källa: Unionen, Svenskt Näringsliv. 

Strejk

Unionen trappar upp Teslastriden

Trycket ökar i Teslakonflikten. Idag varslar Unionen om blockad mot J&B Maskinteknik AB, som utför service på Teslas verkstäder.
– Syftet är att försvåra för Tesla att bedriva sin verksamhet, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef.
Ola Rennstam Publicerad 7 november 2024, kl 15:32
Unionen trappar upp Teslastriden. Till vänster en bilverkstad, till höger en Tesla-bil.
Unionen lägger nya sympatiåtgärder för att få Tesla att teckna kollektivavtal. Åtgärderna innebär att J&B Maskinteknik inte får lov att laga viktig utrustning på Teslas verkstäder runt om i landet. Foto: Fredrik Sandberg/TT/David Zalubowski/AP.

Teslastrejken har pågått i drygt ett år. Hittills har fackförbundet IF Metalls försök att få till kollektivavtal på Elon Musks bilföretag varit fruktlösa. Teslas svenska dotterbolag har ständigt hittat nya sätt att runda fackens olika blockader och tycks inte ha några planer på att vika sig.

Unionen gav sig in i konflikten i början av maj. Då varslade förbundet om blockad mot Dekra Industrial AB, som bland annat utför besiktning av de fordonslyftar som Tesla använder vid sina verkstäder. Därefter har Unionen varslat om sympatiåtgärder mot två andra företag i samma bransch i syfte att öka trycket i frågan.

Konflikten mot Tesla utökas

I måndags eskalerade konflikten ytterligare när Unionen varslade om blockad mot Tekniska Verken. Dessa sympatiåtgärder gäller arbete vid Teslas laddstationer i Linköping och Katrineholm. Och nu är det dags igen. 

Under torsdagen varslade Unionen om blockad vid J&B Maskinteknik AB. Företaget utför regelbundet service och lagning av viktig utrustning vid Teslas verkstäder. Sympatiåtgärden innebär att J&B kommer vara förhindrade att utföra dessa uppgifter framöver. Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt tror att åtgärderna kommer bli kännbara för Tesla.

– Vår bedömning är att det kommer försvåra för Tesla att bedriva sin verksamhet, det här är lite bredare än tidigare varsel. Syftet är att understödja IF Metall och hjälpa dem att öka trycket på Tesla så att de tecknar kollektivavtal, säger han.

Kan Tesla inte bara anlita en annat företag som lagar deras utrustning? 
Absolut, självklart är det en fråga som vi följer. Men vi bedömer att det finns ett kunnande hos våra medlemmar på J&B som inte är helt enkelt att ersätta.

Vilken effekt har Unionens tidigare sympatiåtgärder haft?
If Metall uppger att våra åtgärder har gjort det besvärligt och kostsamt för Tesla att bedriva sin verksamhet, men uppenbarligen inte tillräckligt besvärligt så att de valt att teckna avtal. 

Unionen har en hel del medlemmar på Tesla, vad säger de om era konfliktåtgärder och vill de ha kollektivavtal?
– Det finns en pågående dialog. Som alltid i medlemsgrupper finns det olika uppfattningar men jag bedömer att det finns en acceptans hos våra medlemmar på Tesla kring sättet vi i Unionen gör det här på.

Unionens sympatiåtgärder mot Tesla

J & B Maskinteknik Aktiebolag
Unionen varslade den 7 november. Företaget utför regelbundet arbete på Teslas verkstäder med att bland annat serva och laga viktig utrustning som behövs på en verkstad. Konflikten bryter ut den 19 november - om Tesla inte tecknar kollektivavtal innan dess.

Tekniska Verken AB
Unionen varslade den 4 november.  Företaget installerar och underhåller Teslas laddstationer, blockaden syftar till att förhindra att el nyansluts till Teslas laddstolpar i Katrineholm och Linköping. Konflikten bryter ut den 15 november.

Kiwa Sweden AB, DEKRA Industrial AB, Qvalify AB
Sympatiåtgärder på DEKRA Industrial AB (14 maj), KIWA Sweden AB (4 juli) och Qvalify AB (3 oktober). Samtliga företag besiktigar utrustning som Tesla använder på sina verkstäder.