UPPDATERAD 14 april 2025.
Lönenivåer, pensionsavsättningar och schysta villkor. Det har funnits många anledningar till att Unionen tagit till konfliktåtgärder genom årens lopp. I vissa fall har parterna enats innan strejken brutit ut medan en strejk pågick i tre månader.

Här är ett axplock ur Unionens konflikthistoria.

2009 – Apoteket

Tvisten med Almega Tjänsteföretagen gällande nytt kollektivavtal för apoteksbranschen. Unionen lade blockadåtgärder kring övertidsarbete som omfattade ett 80-tal anställda vid Apotekets kundcentrum i Kalmar. Efter två och en halv månad var konflikten löst.

2012:

Flygbranschen (Unionens första strejk)

Unionens första strejk någonsin inleddes 14 februari 2012. Konflikten handlade om en begränsning av den schemalagda arbetstiden för kabinpersonal på charterbolagen TUIfly, Novair och Primera Air. 458 anställda vid de tre flygbolagen lade ner arbetet under konflikten som varade i fem dagar innan parterna kom överens om ett avtal som innebar en klar förbättring för medlemmarna. Kort därpå lades ett strejkvarsel även mot flygbolaget Norwegian men där enades fack och arbetsgivare innan konflikten bröt ut.

Micronic Mydata

Unionen varslade om strejk på dataföretaget Micronic Mydata i Täby. Konflikten, som berörde 120 medlemmar, hade flera likheter med dagens Klarna-konflikt. Orsaken till strejkvarslet var att företaget gått ur arbetsgivarföreningen Teknikföretagen när Micronic köpte upp Mydata. Enligt bolaget behövdes inget kollektivavtal eftersom företagets egna villkor överträffade avtalets. Men på en punkt höll de anställda inte med – medarbetarna hade för lite inflytande.

− Micronics filosofi har varit att man inte vill ha facklig verksamhet i företaget, och man vill inte vara bunden av kollektivavtal. Det är en djupt förankrad ideologi som har styrt det här, sade C-G Hjort, Unionens biträdande förhandlingschef, till Kollega.

Strejken avblåstes i sista stund och företaget tecknade ett hängavtal (arbetsgivaren har kollektivavtal men är inte med i en arbetsgivarförening).

Svensk Bilprovning

Almega Tjänsteföretagen krävde minskade individgarantier (lägsta garanterade löneökning) för bilprovningens personal för att gå med på löneökningar på 2,6 procent. Konflikten ledde till att 400 anställda vid 88 stationer lade ner arbetet. Strejken blev dock kortvarig, efter två dagar var parterna överens om ett nytt avtal.

Public service

På SVT, SR, UR och Radiotjänst blev individgarantin en stridsfråga. Arbetsgivarsidans bud var 215 kronor medan Unionen ville ha 320 kronor per månad. Strejken undviks i sista stund – liksom att det blev svart i rutan – och den garanterade löneökningen hamnade till slut på 300 kronor.

2013:

Focus CRS i Fränsta

Våren 2013 började medlemmarna på callcentret i Medelpad att strejka för att få kollektivavtal – men arbetsgivaren vägrade. Konflikten blev den mest långlivade i Unionens historia och varade i tre månader. Den blev dock inte den framgång förbundet tänkt sig. I stället för att teckna avtal och ge de anställda schysta villkor valde ägaren, investeringsbolaget Peak Partners, att lägga ner hela verksamheten och skyllde nedläggningen på Unionen.

2014 – Erikssons trafikskola

Unionen varslade om strejk för att få till kollektivavtal på trafikskolan i Malmö och Lund. I sista stund öppnade arbetsgivaren för dialog och efter mer än ett halvårs förhandlingar gick företaget till slut med på att teckna avtal.

2016:

Flygbolaget Flybe/GEC (Unionens senaste strejk)

Konflikten gällde bättre villkor på flygbolaget Flybes bemanningsbolag Global Employer Company, GEC. Efter två dagars strejk gav arbetsgivarsidan med sig. Unionen lyckades bland annat få till högre lön för medlemmarna och en extra semestervecka. Företaget fick inte heller igenom sitt krav på delade skift, vilket skulle ha inneburit att anställda blev utan lön flera timmar mellan arbetspassen. 

Flexpension

Almega vägrade gå med på Unionens krav på årliga avsättningar till flexpension, det vill säga pensionsavsättningar och en förstärkt möjlighet att gå ner i arbetstid inför pensionen. Modellen fanns på Unionens alla andra avtalsområden inom Svenskt Näringsliv, men inte med Almega. Varslet innebar arbetsnedläggelse av alla arbetsuppgifter och berörde 7 200 Unionenmedlemmar. Strejken avblåstes av Arbetsdomstolen innan den hunnit börja. Almega fick nämligen medhåll av AD i uppfattningen att en strejk vore olaglig, då det rådde fredsplikt i pensionsfrågor. Parterna fortsatte dock att förhandla och året därpå – 2017 – gick Almega till slut med på flexpension.

2023:

Klarna

Efter åtta månaders förhandling om kollektivavtal på Klarna ansåg Unionen och Sveriges Ingenjörer att man inte kom längre i samtalen. Den 26 oktober varslade de båda facken om strejk på betaltjänstföretaget och flera andra fackförbund slöt upp med sympatiåtgärder. Fredagen den 3 november – efter flera dagars medling – nåddes till slut en lösning och Klarna valde att teckna kollektivavtal. Dock inte med Unionen. Eftersom Klarna valt att gå med i arbetsgivarföreningen BAO, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation, gäller bankavtalet, ett område där Unionen inte är verksamt. Istället kommer förbundets medlemmar på Klarna att erbjudas att gå över till Finansförbundet.