Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
UPPDATERAD 14 april 2025.
Lönenivåer, pensionsavsättningar och schysta villkor. Det har funnits många anledningar till att Unionen tagit till konfliktåtgärder genom årens lopp. I vissa fall har parterna enats innan strejken brutit ut medan en strejk pågick i tre månader.
Här är ett axplock ur Unionens konflikthistoria.
Tvisten med Almega Tjänsteföretagen gällande nytt kollektivavtal för apoteksbranschen. Unionen lade blockadåtgärder kring övertidsarbete som omfattade ett 80-tal anställda vid Apotekets kundcentrum i Kalmar. Efter två och en halv månad var konflikten löst.
Unionens första strejk någonsin inleddes 14 februari 2012. Konflikten handlade om en begränsning av den schemalagda arbetstiden för kabinpersonal på charterbolagen TUIfly, Novair och Primera Air. 458 anställda vid de tre flygbolagen lade ner arbetet under konflikten som varade i fem dagar innan parterna kom överens om ett avtal som innebar en klar förbättring för medlemmarna. Kort därpå lades ett strejkvarsel även mot flygbolaget Norwegian men där enades fack och arbetsgivare innan konflikten bröt ut.
Unionen varslade om strejk på dataföretaget Micronic Mydata i Täby. Konflikten, som berörde 120 medlemmar, hade flera likheter med dagens Klarna-konflikt. Orsaken till strejkvarslet var att företaget gått ur arbetsgivarföreningen Teknikföretagen när Micronic köpte upp Mydata. Enligt bolaget behövdes inget kollektivavtal eftersom företagets egna villkor överträffade avtalets. Men på en punkt höll de anställda inte med – medarbetarna hade för lite inflytande.
− Micronics filosofi har varit att man inte vill ha facklig verksamhet i företaget, och man vill inte vara bunden av kollektivavtal. Det är en djupt förankrad ideologi som har styrt det här, sade C-G Hjort, Unionens biträdande förhandlingschef, till Kollega.
Strejken avblåstes i sista stund och företaget tecknade ett hängavtal (arbetsgivaren har kollektivavtal men är inte med i en arbetsgivarförening).
Almega Tjänsteföretagen krävde minskade individgarantier (lägsta garanterade löneökning) för bilprovningens personal för att gå med på löneökningar på 2,6 procent. Konflikten ledde till att 400 anställda vid 88 stationer lade ner arbetet. Strejken blev dock kortvarig, efter två dagar var parterna överens om ett nytt avtal.
På SVT, SR, UR och Radiotjänst blev individgarantin en stridsfråga. Arbetsgivarsidans bud var 215 kronor medan Unionen ville ha 320 kronor per månad. Strejken undviks i sista stund – liksom att det blev svart i rutan – och den garanterade löneökningen hamnade till slut på 300 kronor.
Våren 2013 började medlemmarna på callcentret i Medelpad att strejka för att få kollektivavtal – men arbetsgivaren vägrade. Konflikten blev den mest långlivade i Unionens historia och varade i tre månader. Den blev dock inte den framgång förbundet tänkt sig. I stället för att teckna avtal och ge de anställda schysta villkor valde ägaren, investeringsbolaget Peak Partners, att lägga ner hela verksamheten och skyllde nedläggningen på Unionen.
Unionen varslade om strejk för att få till kollektivavtal på trafikskolan i Malmö och Lund. I sista stund öppnade arbetsgivaren för dialog och efter mer än ett halvårs förhandlingar gick företaget till slut med på att teckna avtal.
Konflikten gällde bättre villkor på flygbolaget Flybes bemanningsbolag Global Employer Company, GEC. Efter två dagars strejk gav arbetsgivarsidan med sig. Unionen lyckades bland annat få till högre lön för medlemmarna och en extra semestervecka. Företaget fick inte heller igenom sitt krav på delade skift, vilket skulle ha inneburit att anställda blev utan lön flera timmar mellan arbetspassen.
Almega vägrade gå med på Unionens krav på årliga avsättningar till flexpension, det vill säga pensionsavsättningar och en förstärkt möjlighet att gå ner i arbetstid inför pensionen. Modellen fanns på Unionens alla andra avtalsområden inom Svenskt Näringsliv, men inte med Almega. Varslet innebar arbetsnedläggelse av alla arbetsuppgifter och berörde 7 200 Unionenmedlemmar. Strejken avblåstes av Arbetsdomstolen innan den hunnit börja. Almega fick nämligen medhåll av AD i uppfattningen att en strejk vore olaglig, då det rådde fredsplikt i pensionsfrågor. Parterna fortsatte dock att förhandla och året därpå – 2017 – gick Almega till slut med på flexpension.
Efter åtta månaders förhandling om kollektivavtal på Klarna ansåg Unionen och Sveriges Ingenjörer att man inte kom längre i samtalen. Den 26 oktober varslade de båda facken om strejk på betaltjänstföretaget och flera andra fackförbund slöt upp med sympatiåtgärder. Fredagen den 3 november – efter flera dagars medling – nåddes till slut en lösning och Klarna valde att teckna kollektivavtal. Dock inte med Unionen. Eftersom Klarna valt att gå med i arbetsgivarföreningen BAO, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation, gäller bankavtalet, ett område där Unionen inte är verksamt. Istället kommer förbundets medlemmar på Klarna att erbjudas att gå över till Finansförbundet.
Strejken på Systembolaget närmar sig. Den 10 juni kommer anställda på huvudkontoret och lagerdepåer att lägga ned sitt arbete. Att Unionen, och en rad andra fack, valt att varsla om strejk handlar i huvudsak om butikspersonalens deltidsarbete. Medlemmarnas deltidskontrakt gör att många har svårt att leva på sin lön.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tycker att förbundet driver rätt frågor och då särskilt fokuset på att få bukt med den oplanerade mertiden.
- Jag har jobbat på Systembolaget i 35 år och att höja kontrakten har varit vår viktigaste fråga hela tiden. Vi är glada att det här kommer upp till ytan och uppskattar att Unionens centrala ombudsman har satt sig in i våra frågor.
Unionenklubben och Systembolagets ledning har samsyn kring många av frågorna om deltidskontrakten. De senaste åren har ett partgemensamt arbete pågått som lett till att andelen heltidare i företaget har gått från 13 procent 2022 till 32 procent idag. Motståndet mot mertidsersättningen finns på annat håll, enligt Robert Adrell.
- Vår uppfattning är att det är Svensk handel – och inte vår ledning – som bromsar här. Vi skulle kunna utplåna stor del av mertiden om vi ville, säger han.
Att det är personal på huvudkontoret och depåerna omfattas av strejkvarslet trots att det är personalen i butikerna som har deltidskontrakt är inget konstigt enligt klubbordföranden.
- Det är effekten av varslet som är det viktiga. Vi har glädjen att vara i samma riksklubb allihop, vilket innebär att vi har en väldig solidaritet med varandra. Dessutom har mer än hälften av personalen på huvudkontoret jobbat i butik så de vet hur vi har det, säger Robert Adrell.
