Logo
Sök
Sök
Strejk

Så ofta strejkar Unionen

Unionens strejkvarsel mot Klarna gav effekt - företaget valde till slut att teckna kollektivavtal. Sedan förbundet bildades 2008 har strejker och konfliktvarsel både gett framgång och bakslag.
Ola Rennstam Publicerad 6 november 2023, kl 11:52
Flygplan och person med väst med texten "strejkvakt".
Unionens första strejk var 2012 och gällde flygbranschen. Foto: Johan Nilsson/TT, Fredrik Sandberg/TT

Lönenivåer, pensionsavsättningar och schysta villkor. Det har funnits många anledningar till att Unionen tagit till konfliktåtgärder genom årens lopp. I vissa fall har parterna enats innan strejken brutit ut medan en strejk pågick i tre månader.

Här är ett axplock ur Unionens konflikthistoria.

 

2009 – Apoteket

Tvisten med Almega Tjänsteföretagen gällande nytt kollektivavtal för apoteksbranschen. Unionen lade blockadåtgärder kring övertidsarbete som omfattade ett 80-tal anställda vid Apotekets kundcentrum i Kalmar. Efter två och en halv månad var konflikten löst.

 

2012:

Flygbranschen (Unionens första strejk)

Unionens första strejk någonsin inleddes 14 februari 2012. Konflikten handlade om en begränsning av den schemalagda arbetstiden för kabinpersonal på charterbolagen TUIfly, Novair och Primera Air. 458 anställda vid de tre flygbolagen lade ner arbetet under konflikten som varade i fem dagar innan parterna kom överens om ett avtal som innebar en klar förbättring för medlemmarna. Kort därpå lades ett strejkvarsel även mot flygbolaget Norwegian men där enades fack och arbetsgivare innan konflikten bröt ut.

Micronic Mydata

Unionen varslade om strejk på dataföretaget Micronic Mydata i Täby. Konflikten, som berörde 120 medlemmar, hade flera likheter med dagens Klarna-konflikt. Orsaken till strejkvarslet var att företaget gått ur arbetsgivarföreningen Teknikföretagen när Micronic köpte upp Mydata. Enligt bolaget behövdes inget kollektivavtal eftersom företagets egna villkor överträffade avtalets. Men på en punkt höll de anställda inte med – medarbetarna hade för lite inflytande.

− Micronics filosofi har varit att man inte vill ha facklig verksamhet i företaget, och man vill inte vara bunden av kollektivavtal. Det är en djupt förankrad ideologi som har styrt det här, sade C-G Hjort, Unionens biträdande förhandlingschef, till Kollega.

Strejken avblåstes i sista stund och företaget tecknade ett hängavtal (arbetsgivaren har kollektivavtal men är inte med i en arbetsgivarförening).

Svensk Bilprovning

Almega Tjänsteföretagen krävde minskade individgarantier (lägsta garanterade löneökning) för bilprovningens personal för att gå med på löneökningar på 2,6 procent. Konflikten ledde till att 400 anställda vid 88 stationer lade ner arbetet. Strejken blev dock kortvarig, efter två dagar var parterna överens om ett nytt avtal.

Public service

På SVT, SR, UR och Radiotjänst blev individgarantin en stridsfråga. Arbetsgivarsidans bud var 215 kronor medan Unionen ville ha 320 kronor per månad. Strejken undviks i sista stund – liksom att det blev svart i rutan – och den garanterade löneökningen hamnade till slut på 300 kronor.

 

2013:

Focus CRS i Fränsta

Våren 2013 började medlemmarna på callcentret i Medelpad att strejka för att få kollektivavtal – men arbetsgivaren vägrade. Konflikten blev den mest långlivade i Unionens historia och varade i tre månader. Den blev dock inte den framgång förbundet tänkt sig. I stället för att teckna avtal och ge de anställda schysta villkor valde ägaren, investeringsbolaget Peak Partners, att lägga ner hela verksamheten och skyllde nedläggningen på Unionen.

 

2014 – Erikssons trafikskola

Unionen varslade om strejk för att få till kollektivavtal på trafikskolan i Malmö och Lund. I sista stund öppnade arbetsgivaren för dialog och efter mer än ett halvårs förhandlingar gick företaget till slut med på att teckna avtal.

 

2016:

Flygbolaget Flybe/GEC (Unionens senaste strejk)

Konflikten gällde bättre villkor på flygbolaget Flybes bemanningsbolag Global Employer Company, GEC. Efter två dagars strejk gav arbetsgivarsidan med sig. Unionen lyckades bland annat få till högre lön för medlemmarna och en extra semestervecka. Företaget fick inte heller igenom sitt krav på delade skift, vilket skulle ha inneburit att anställda blev utan lön flera timmar mellan arbetspassen. 

Flexpension

Almega vägrade gå med på Unionens krav på årliga avsättningar till flexpension, det vill säga pensionsavsättningar och en förstärkt möjlighet att gå ner i arbetstid inför pensionen. Modellen fanns på Unionens alla andra avtalsområden inom Svenskt Näringsliv, men inte med Almega. Varslet innebar arbetsnedläggelse av alla arbetsuppgifter och berörde 7 200 Unionenmedlemmar. Strejken avblåstes av Arbetsdomstolen innan den hunnit börja. Almega fick nämligen medhåll av AD i uppfattningen att en strejk vore olaglig, då det rådde fredsplikt i pensionsfrågor. Parterna fortsatte dock att förhandla och året därpå – 2017 – gick Almega till slut med på flexpension.

 

2023:

Klarna

Efter åtta månaders förhandling om kollektivavtal på Klarna ansåg Unionen och Sveriges Ingenjörer att man inte kom längre i samtalen. Den 26 oktober varslade de båda facken om strejk på betaltjänstföretaget och flera andra fackförbund slöt upp med sympatiåtgärder. Fredagen den 3 november – efter flera dagars medling – nåddes till slut en lösning och Klarna valde att teckna kollektivavtal. Dock inte med Unionen. Eftersom Klarna valt att gå med i arbetsgivarföreningen BAO, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation, gäller bankavtalet, ett område där Unionen inte är verksamt. Istället kommer förbundets medlemmar på Klarna att erbjudas att gå över till Finansförbundet.

Strejk

Avtal klart på Klarna − men inte med Unionen

Det blir ingen strejk på Klarna. Betaltjänstföretaget väljer nu att teckna kollektivavtal med flera fackförbund − men inte med Unionen.
– Det viktiga är att våra medlemmar får kollektivavtal på sin arbetsplats, säger förhandlingschef Martin Wästfelt.
Ola Rennstam Publicerad 4 november 2023, kl 10:43
Avtal och Klarna.
Klarna väljer efter påtryckning att teckna kollektivavtal, men inte med Unionen. Foto: Shutterstock, Simon Rehnström/SvD/TT

Strejken, som skulle brutit ut på Klarna på tisdag, är avblåst. Sent på fredagen accepterade parterna medlarnas bud och facken drog tillbaka de varslade stridsåtgärderna.

Överenskommelsen innebär att Klarna från och med årsskiftet kommer att vara medlemmar i BAO, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation. Det medför att företaget omfattas av kollektivavtal mellan BAO och Finansförbundet, Sveriges Ingenjörer och Akavia. Men inte Unionen, vars klubb på företaget har varit mest drivande i frågan om att få till kollektivavtal.

Konkret innebär det att Unionenmedlemmarna på Klarna nu kommer att byta till Finansförbundet.

− Det är klart att vi gärna hade sett att Klarna hade tecknat ett avtal där vi hade varit part så medlemmarna hade kunnat vara kvar i Unionen men så här är spelets regler. Men det är inte det avtalsförslag som vi lagt fram, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

Unionen: Kollektivavtalet en seger

Trots att Unionen inte får kollektivavtal med Klarna ser man utgången av konflikten som en seger.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

− Det är absolut en seger eftersom hela striden har handlat om att få till kollektivavtal. Vi har drivit frågan i många år och det är underordnat vilket avtal det handlar om. Det viktiga är att våra medlemmar på Klarna får kollektivavtal på sin arbetsplats. Och det har vi uppnått nu.

− Vi har fått ett starkt stöd för att ta den här fajten, både av medlemmar och från andra förbund. Det känns jättestort att det här är klart. Det är inte ett litet motstånd som vi har brottat ner.

Unionen har jobbat med att få till ett kollektivavtal på Klarna i närmare åtta år. Parterna har suttit vid förhandlingsbordet sedan i våras men för två veckor sedan avslutade Unionen och Sveriges Ingenjörer förhandlingarna eftersom facken ansåg att man inte kom längre. Några dagar senare lade facken ett strejkvarsel. Flera andra fackförbund anslöt och varslade om sympatistrejk.

Hur ser ni på att Klarna väljer bort Unionen?

− En arbetsgivare måste få ha en uppfattning om var de har sin tillhörighet och det finns flera avtal som kan tillämpas på Klarna. Utifrån hur de driver sin verksamhet är det inte fel med bankavtalet. Vi gör inte anspråk på att finnas på det området och då blir detta en naturlig konsekvens.

Att medlemmar måste byta fackförbund förekommer då och då. Tidigare i år bytte till exempel anställda på Forex från Finansförbundet till Unionen.

− Vi har ordnade relationer med Finansförbundet och eftersom de har avtalsrätten kommer våra medlemmar att byta dit. Det är spelets regler, säger Martin Wästfelt.

Klarna: ”Vi kommer dra nytta av avtalet”

Från Klarna, som under de senaste veckorna lyft fram åtskilliga nackdelar med kollektivavtal för bolagets räkning, hörs nu helt andra tongångar.

”Jag är glad att vi träffat ett avtal som kombinerar Klarnas snabbrörlighet med den svenska modellens tydlighet. Vårt fokus i förhandlingarna har varit att säkra operativ frihet, att fortsatt kunna fatta snabba beslut och fortsätta odla vår unika och framgångsrika kultur, som tusentals medarbetare uttryckt sin uppskattning för i veckan. Jag är övertygad om att vi kommer att dra nytta av det här avtalet och att Klarna kan bidra till att göra den svenska modellen starkare från insidan,” säger Sebastian Siemiatkowski, vd på Klarna, i en skriftlig kommentar.

Läs även

Mest läst just nu