Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Stora utmaningar när Sverige digitaliseras

Den tekniska utvecklingen påverkar även arbetsmarknaden. Fler kommer att arbeta via digitala plattformar – och många arbeten försvinner helt. På ett seminarium om digitalisering och globalisering pratade Martin Linder om framtiden.
David Österberg Publicerad
Unionens ordförande Martin Linder.

Arbetsmarknaden är i början av omvälvande förändringar. Mycket tyder på att många av de traditionella anställningarna snart byts mot andra sätt att arbeta på. Under onsdagsförmiddagen arrangerade Centerpartiet och Unionen ett seminarium på temat ”Digitalisering, globalisering och teknikskifte – utmaningar för svensk arbetsmarknad och företagens konkurrenskraft”.

Martin Linder, förbundsordförande för Unionen, inledde med att säga att Sverige även i framtiden behöver en arbetsmarknad som är reglerad genom kollektivavtal. Förutsättningen är att tillräckligt många människor är medlemmar i fackförbund och att tillräckligt många företag är medlemmar i arbetsgivarorganisationer. Men om teknikutvecklingen leder till färre traditionella anställningar – till förmån för olika former av egenanställningar – riskerar legitimiteten att försvinna, enligt Martin Linder.

- Hittills har vi sagt att vi organiserar personer som är anställda. Men efter förra kongressen tog vi beslut om att organisera alla som utför arbete. I dag utgår all reglering från arbetstagare, arbetsgivare och arbetsplats. Men vad händer om de begreppen blir luddiga? Den här utvecklingen kräver mycket arbete från vår sida och från politikerna. Socialförsäkringssystemen är inte anpassade för den som inte har en traditionell anställning, sa han.

Martin Linder tror på en snabb utveckling av de digitala plattformarna. Via en sådan kan den som vill ha ett arbete utfört lägga ut en beställning och en uppdragstagare utföra beställningen.

- Hittills finns inte så många sådana plattformar i Sverige, men det finns ingen anledning att tro att den utvecklingen inte kommer. Då behöver vi lagstiftningshjälp för att få rätt att organisera personer som arbetar via dem. Vi har också en idé om en certifieringslösning för att se till att digitala plattformar inte konkurrerar med hjälp av oschyssta villkor.

Under seminariet hölls också en paneldiskussion. I panelen deltog bland andra Anna Breman, chefekonom på Swedbank, som skrivit rapporten Diginomics. Hon sa bland annat att vi bara har sett början på digitaliseringen av arbetslivet och att många arbetsuppgifter kommer att försvinna när tekniken utvecklas.

- Hittills har främst enklare rutinarbeten försvunnit. I framtiden kommer påverkan vara mycket bredare, även inom kvalificerade yrken som exempelvis läkare. Och när vi får självkörande bilar påverkas hela transportbranschen. Vi kommer också att se ett kraftigt ökat egenföretagande och personer som arbetar visstid med ett eget företag vid sidan om. Det är socialförsäkringssystemen inte alls anpassade efter.

Panelen verkade också överens om behovet av ett livslångt lärande för att möta digitaliseringen.

- Hittills har allt fokus legat på att utbilda folk till arbeten, men utbildningssystemet måste anpassas till att utbilda även dem som redan är i arbetslivet, sa Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad 18 december 2024, kl 06:04
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”.