Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Både arbetsmarknaden och sättet att rekrytera har förändrats. Traditionell rekrytering i form av personliga brev och klassiska cv skickade direkt till arbetsgivaren får nu samsas med mer digitala sätt att söka jobb. Videopresentation - där kandidaten får svara på några förutbestämda frågor och filma sig själv när de svarar och digitala förinspelade intervjuer med specifika frågor - är numera inget ovanligt.
– Det är sätt att spara tid och pengar för den som anställer. Rekryteraren kan titta på kandidatens videoinspelningar många gånger, men också snabbspola om bedömningen snabbt kan göras att kandidatens profil inte stämmer överens med behovet, säger Per Thilander, universitetslektor i Management och Organisation vid Göteborgs universitet om fenomenet.
Han menar att även för den arbetssökande blir det mer effektivt då denne själv kan välja när inspelningen ska göras och slipper vara på plats fysiskt.
Per Thilander ser även svagheter med videorekrytering:
–Nackdelarna för rekryteraren är att man tappar autencitet, alltså ”känslan i rummet” utan ett personligt möte. Rekryteraren kan heller inte veta om personen kan svara på följdfrågor, utanför ”inspelat manus”, säger han.
Per Thilander påpekar att den arbetssökande i sin tur kan uppleva viss osäkerhet då det inte går att ställa följdfrågor eller uppfatta hur rekryteraren reagerar när videopresentationen spelas upp.
–Självklart finns även risken att rekryteraren, medvetet eller omedvetet, bedömer kandidatens utseende eller presentation, snarare än innehållet i vad som sägs. Samtidigt finns ju den risken även vid ett personligt möte, så det är egentligen ingen skillnad, säger Per Thilander.
Rekryterings- och bemanningsföretaget TNG rekryterar utifrån en modell de kallar fördomsfri rekrytering. Det innebär rekrytering utifrån enbart kompetens, motivation och potential.
– Vi vill veta så lite som möjligt om våra kandidater vad det gäller utseende, ålder eller kön eftersom vi vet att ett första intryck inte är rätt, säger Åsa Edman Källströmer, vd på rekryterings- och bemanningsföretaget TNG.
Företaget har kartlagt vilken typ av rekrytering jobbsökare i Sverige önskar. Undersökningen är baserad på intervjuer med drygt 1250 personer i arbetsför ålder under hösten 2022.
– Rapporten visar att endast sex procent av de tillfrågade anser att videopresentation är ett rättvist och objektivt sätt att bli bedömd på, säger Åsa Edman Källströmer.
Hon fortsätter:
– Jag tycker att videopresentationer både är förlegade och fördomsfulla. Validiteten är dessutom väldigt låg eftersom det är väldigt svårt att jämföra svaren i den typ av öppna frågor som ställs. Jag skulle säga att det är en urvalsmetod som är på väg bort, för den tillför inte något, säger Åsa Edman Källströmer.
Är inte metoden bruklig som komplement eller för att spara tid åt rekryteraren speciellt när det gäller populära jobb inom servicebranschen?
– Det blir alldeles för mycket fokus på utseende och man ska inte tro att man kan se hur bra en person är på till exempelvis service genom en video.
Sofia Viredius som är konsultchef på Lernia är precis av motsatt uppfattning. Hon tycker att en videopresentation är en väldigt effektiv parameter att jobba med till en viss typ av jobb.
– Jag anställde en kvinna enbart på grund av hennes videopresentation, om jag bara utgått från hennes cv hade jag troligtvis inte ens bokat henne för intervju.
Sofia Viredius anser att en video kan vara en rakare väg till vissa jobb.
– Jag tycker att vi skulle kunna skrota det traditionella cv:t. till exempel när det handlar om jobb där den formella kompetensen är mindre viktig och personegenskaperna väger tyngre. I vissa arbeten är det dessutom helt oväsentligt att du kan formulera ett bra cv eller uttrycka dig väl i skrift. Då kan en videopresentation vara en bättre idé, säger hon.
Hon menar att en videopresentation ger arbetsgivaren en tydligare bild av kandidatens personlighet, attityd och utstrålning som ofta spelar stor roll i en rekryteringsprocess. Och det kan vara ett effektivt sätt att gallra bland de sökande.
– Till vissa arbeten får vi oerhört många ansökningar, till exempel receptionistjobb eller kundtjänst. Då kan en videopresentation vara ett perfekt komplement att sticka ut ur mängden och visa att är du är en framåt och kommunikativ person, säger Sofia Viredius.
Finns inte risken att man som rekryterare låter sig förblindas av en arbetssökandes charm eller tilltalande yttre?
– Absolut, men videopresentation är bara en flera parametrar som bedöms vid rekryteringen.
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör. Läs Kollegas AI-policy här.
Majoriteten av alla tillsatta tjänster handlar om så kallade dolda jobb. Det är tjänster som av en eller annan anledning aldrig utannonserats. Orsakerna kan vara flera, berättar Jonas Mauritzson, specialist på jobbsökning på omställningsorganisationen TRR.
– Det kan handla om allt från internt tillsatta vakanser till att arbetsgivaren tycker att en rekryteringsprocess tar för lång tid och är för kostsam.
– Det kan också vara så att man är på väg att införa en ny roll på företaget men inte riktigt landat i hur tjänsten ska se ut, eller helt enkelt att en medarbetare sett ett behov och rekommenderat någon i sitt nätverk för arbetsgivaren.
Jonas Mauritzson berättar att omkring 60 procent av TRR:s arbetssökande hittar nya jobb via den dolda arbetsmarknaden. Han menar att statistiken talar sitt tydliga språk och betonar därför vikten av nätverkande då man är arbetssökande.
Att hålla sig framme och utveckla sitt kontaktnät är därför nyckeln till att finna de dolda jobben. Och det behöver inte nödvändigtvis vara en förstahandskontakt som leder en dit utan kan även vara en andra- eller tredjehandskontakt.
– Säg att du berättar för din granne att du letar efter ett nytt jobb, grannen i sin tur känner någon som arbetar exakt med det du vill göra. Hen sammankopplar er, vilket leder till ett möte och kanske även en anställning.
Andra exempel på hur man hittar dolda jobb kan vara att man besöker branschintressanta mässor och seminarier. Förutom att vidga sitt kontaktnät är det ett naturligt sätt att lära känna representanter från olika företag, och man får även tillfälle att ställa frågor, presentera sig själv och kanske även boka möten.
Jonas Mauritzson nämner också Linkedin som ett självklart forum att synas på när man är arbetssökande.
– Men var inte en passiv åskådare. Var aktiv. Ta kontakt med dem som jobbar där du skulle vilja jobba. Kommentera andras inlägg och lägg själv ut.
Sist men inte minst vill Jonas Mauritzson slå ett slag för det som han kallar en ”informationsintervju”.
– Det går ut på att du först via mejl kontaktar den arbetsplats du skulle vilja arbeta på och ber om några minuters telefonmöte. Tänkt på att kontakta en chef och inte HR-avdelningen eftersom de oftast fokuserar på andra slags frågor. Berätta att du är intresserad av företaget och skulle vilja lära dig lite mer om hur de arbetar.
Jonas Mauritzson betonar vikten av att vara påläst och väl förberedd med frågor.
– Tänk på att samtalets primära syfte är att få information som du senare kan ha nytta av när du söker jobb hos företaget, även om du såklart ska vara beredd att berätta att du söker jobb om frågan dyker upp.
Han inser att en del chefer inte kommer att ha tid att ta samtal eller träffas, men påpekar att det alltid är värt ett försök och att de flesta faktiskt blir smickrade av att få berätta om sitt arbete.
En som har lyckats att hitta jobb via den dolda arbetsmarknaden är Katja Nevalainen, 51. Hon arbetar i dag som cirkularitetsexpert och har stor erfarenhet av att söka dolda jobb.
– Första gången jag hörde talas om den dolda arbetsmarknaden var redan för över tio år sedan. Då pratades det om att upp mot 80 procent av alla lediga tjänster tillsattes via kontakter.
När hon själv blev arbetslös från ett bostadsutvecklingsföretag började hon söka på jobbannonser.
– Jag blev kallad till ett tjugotal intervjuer. Men föll alltid på målsnöret, antingen var jag för senior, hade för höga löneanspråk eller saknade någon specifik kompetens. Det är ju inte helt lätt i Sverige att hitta nytt jobb efter att man fyllt 50.
Katja Nevalainen började fundera över hur hon skulle hitta jobben som inte utannonseras.
– Inspirerad av en Linkedin-kontakt lade jag upp ett inlägg där jag berättade om min situation, vem jag var, vad jag kunde och vilka slags jobb jag var intresserad av. Då var jag ganska bred i mina önskemål.
Hon blev förvånad över vilken respons hon fick. Vissa Linkedin-kontakter vidarebefordrade jobbannonser de hade sett andra föreslog förutsättningslösa möten.
Ett av dessa möten handlade om ett företag som skulle införa en ny roll som de trodde skulle passa hennes kompetens. Intervjun gick bra och Katja Nevalainen började på bolaget. Men hon hann bara arbeta i sex månader innan hon blev uppsagd och arbetslös på nytt.
– Först tänkte jag, inte nu igen, men i slutändan var det bra det som skedde.
För med nya rollen kom många utmaningar.
– Rollen jag axlade visade sig vara väldigt otydlig. Jag tror inte de själva visste vad som skulle höra till mina arbetsuppgifter när de anställde mig.
Katja Nevalainen pekar på att just den utmaningen kan vara ganska karakteristisk när nya yrkesroller skapas på ett företag.
– Ibland är en ny roll inte specificerad. Den kan vara otydlig och uppfattas på ett sätt av den som fått rollen och på ett annat sätt av arbetsgivaren. Därför är det viktigt att få en ordentlig arbetsbeskrivning innan man tackar ja till en nyinstiftad roll.
Efter uppsägningen lade Katja Nevalainen ut ett nytt inlägg på Linkedin. Den här gången specificerade hon tydligare vilka typer av roller hon sökte. Det var en bra strategi.
Även denna gång var det många som hörde av sig med tips på jobb och förutsättningslösa möten. Ett av svaren fick hon från en branschkollega vars nuvarande arbetsplats pratade om att rekrytera för en ny roll.
– Skillnaden här var att arbetsgivaren tydligare visste vilka områden och arbetsuppgifter som skulle ingå i rollen, och rollen har formats lite allt eftersom. Det är här jag arbetar i dag och jag trivs väldigt bra.
Text: Katarina Markiewicz
Koordinatorn Mona Björklund, 54, är en fena på att söka dolda jobb. Med ett förflutet inom mediebranschen och fastighets- och byggbranschen ser hon positivt på att snart hitta ett nytt arbete. Hon har lyckats förr.
– Dolda jobb finns egentligen överallt. Det handlar främst om att vara tillräckligt nyfiken och hålla sig informerad om den bransch man är intresserad av.
Själv skulle hon vilja arbeta med hållbarhet och har därför breddat sin kompetens genom att gå två yrkesutbildningar inom hållbarhet – återbruk och miljöcertifieringar.
– Jag tror att det är inom det området många av framtidens yrkesroller kommer att finnas. Och för mig som redan arbetat med fastigheter och bygg är det en naturlig utveckling.
För att hitta de dolda jobben nätverkar Mona Björklund dagligen.
– Jag lägger ut inlägg på Linkedin, kommenterar andras inlägg och delar. Jag deltar på webbinarier och branschdagar inom bygg och fastighet. Därefter skickar jag kontaktförfrågningar till alla jag varit i kontakt med, för att få ett så brett nätverk som möjligt. Utöver det nämner jag för så många som möjligt att jag letar nytt arbete.
Hon berättar att när hon går på konferenser så händer det att hon går fram till talarna, ibland bara för att tacka för dragningen eller med en följdfråga, men även för att fråga om det är okej att de knyter kontakt på Linkedin.
– När jag sedan lägger personen till mitt nätverk påminner jag om vårt möte.
Ett annat sätt Mona Björklund använder sig av är att tacka ja när olika intressanta arbetsgivare bjuder in till studiebesök via Linkedin.
– Jag var på ett studiebesök som fastighetsbolaget Fabege bjöd in till. Efter det skrev jag ett inlägg om min upplevelse. Det fick nästan 10 000 visningar. Och när det tidigare i år var fyra dagars Nordbygg på Stockholmsmässan ”flyttade” jag mitt kontor dit. Nätverkandet är ju för att själv bli sedd, men också för att få nya idéer om nästa steg. Det ger alltid ringar på vattnet.
Hon ger exempel på en typisk nätverkssituation.
– Jag hade lyssnat på en föreläsning på Nordbygg. Blev fikasugen och såg Stockholm stads monter där de bjöd på kaffe. Där stod en man och vi började prata. Jag ”hisspitchade” och berättade vad jag ville arbeta med och han svarade att ”då är jag nog helt rätt person för dig.” Det visade sig att han är projektledare på Stockholms stad och arbetar med just återbruk inom kommunen för bygg- och fastighetsbranschen. Just då hade de inget rekryteringsbehov, men vi knöt kontakt i sociala medier. Att nätverka handlar ju också om att tänka framåt. Därför borde även de som är anställda ta nätverkandet till sig.
Hon ger ett annat konkret exempel.
– Mitt nätverkande hade gjort att jag fått kontakt med ansvarig för något som heter Renoveringsdagarna, arrangerat av Realstad. Den ansvarige undrade om jag inte ville delta på deras konferens. Vilket jag såklart ville, trots att det kostade en hel del. Då frågade jag om jag kunde hjälpa till på något sätt mot att få närvara. Och det nappade han på, så jag fick den stora äran att hälsa alla deltagare välkomna och pricka av dem. Det var suveränt och gav mig chansen att hälsa på alla och få många nya kontakter i mitt nätverk.
Det finns dock några utmaningar med att skapa kontakter och hitta dolda jobb, förklarar Mona Björklund.
– Du kan ju inte bara höra av dig och be om ett jobb. Det viktigaste är ingången – vad är syftet med att du hör av dig till just det här företaget? Det löser jag genom att jag omvärldsbevakar, läser branschpress och tittar på årsredovisningar. Då känner jag mig mycket säkrare när jag söker de dolda jobben, samtidigt som arbetsgivaren ser att jag tar jobbsökandet på största allvar och är väl påläst.
Text: Katarina Markiewicz.
Många arbetssökanden har kanske inte möjligheten att rata jobb, men för den som kan välja finns det alla skäl i världen att se upp så man inte hamnar ur askan i elden. Ett sätt att slippa hamna på en arbetsplats där arbetsmiljön är rutten är, enligt Jimmy Björnhård, vd på marknadsföringsföretaget Maia Marketing och digital strateg, att passa på att ställa frågor.
– Man ska absolut våga ställa frågor. Jag som arbetsgivare tolkar det som ointresse och drar öronen åt mig om den sökande inte har några frågor att ställa.
Jimmy Björnhård, som vurmar för god företagskultur, har hört många skräckhistorier om folk som hamnat snett i arbetslivet och har själv erfarenhet av jobb på företag med infekterad kultur. Han vet hur destruktivt det kan vara och menar att man ska undvika att ta anställning hos usla arbetsgivare eller åtminstone tacka ja till jobbet med öppna ögon.
– Jag brukar tipsa arbetssökande att vara proaktiva under anställningsintervjun för att återställa maktbalansen. Du ska inte bara vara tacksam för att de väljer dig, utan tänka: Förtjänar de mig? Hade jag velat ha uppdraget även om jag haft ett jobb jag trivs med?
Han publicerade nyligen på Linkedin ett frågebatteri man kan använda sig av under anställningsintervjun, men manar samtidigt till försiktighet.
– Jag rekommenderar att man inte ställer alla frågorna. En intervju handlar om mer än att kartlägga arbetsmiljö, så var selektiv och välj ut sex, sju frågor. Har man fler intervjuer kan man komplettera med fler från listan vid nästa intervjutillfälle.
Vilka frågor man bör välja är individuellt och beror på vad den sökande har för preferenser. Men personalomsättningen är alltid intressant att ta reda på, anser Jimmy Björnhård.
– Hög personalomsättning är väldigt talande. Sedan kan det finnas rimlig anledning till att den är hög, eller så kan det ha gjorts förändringar så att den förväntas sjunka.
Frågan hur företaget hanterar stressade medarbetare är också viktig, men ställer man den finns risk att man själv framstår som stresskänslig, varnar Jimmy Björnhård. Man behöver också vara försiktig med hur man ställer frågorna.
– Man sätter ju arbetsgivaren lite på pottkanten, så det är lätt hänt att de känner sig attackerade och hamnar i försvarsställning. Du behöver framstå som intresserad och nyfiken snarare än någon som försöker hitta fel på arbetsplatsen och framstår som en besvärlig typ.
– Om du trots en nyfiken ton uppfattas som besvärlig, kan det säga mer om chefen och jobbet kanske inte var något för dig ändå, säger Jimmy Björnhård.
1.Vad är den främsta anledningen till att era medarbetare säger att de älskar att jobba just här?
2. Hur ser er personalomsättning ut, och varför?
3. Vad tror du era tidigare medarbetare skulle säga om sin tid på företaget?
4. På vilket sätt har arbetsplatsen blivit bättre under det senaste året?
5. Kan du beskriva en förändring som skett i bolaget baserat på en medarbetares förslag?
6. På vilket sätt skulle du säga att ni investerar i era medarbetare?
7. Anordnar ni några sociala aktiviteter löpande?
8. Om ni anser er vara en platt organisation, kan du beskriva ett exempel där det blivit väldigt tydligt?
9. Hur utvärderar ni det arbete man utför här?
10. Samlar ni löpande in feedback från era medarbetare? Om ja, hur tar ni vidare den?
11. Kan ni beskriva företagets värderingar?
12. Kan ni beskriva hur företagets värderingar har påverkat ett affärsbeslut i bolaget?
13. Har företaget något hållbarhetsarbete?
14. Hur arbetar man med inkludering och mångfald?
15. Hur hanterar företaget om två medarbetare har en konflikt?
16. Om en medarbetare blir utsatt för hög nivå av stress, hur hanterar ni det som arbetsgivare?
17. Hur ser onboarding-processen ut för en nyanställd?
18. Firar ni framgångar och milstolpar inom företaget? Kan ni ge något exempel på det?
19. Skulle du säga att ni är en transparent arbetsplats, och på vilket sätt?
20. Hur ser en typisk arbetsdag ut här?
21. Hur skulle ni beskriva er företagskultur?
Källa. Jimmy Björnhård.