Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Upptäck koderna i betygen
Alla har rätt till ett betyg. Men hur ska man tolka omdömena? "Till vår fulla belåtenhet", låter kanske bra. Men enligt chefernas kod betyder det under snitttet.
Georg Uggelberg har skrivit boken Att skriva och tolka tjänstgöringsbetyg. Enligt honom är det fortfarande många företag som använder mallar i sina betyg.
– Fler och fler använder dolda betygskalor.
Aldrig har man väl sett ett betyg där en anställd fått omdömet undermålig, inkompetent eller oduglig. Nej, det gäller att tolka betygen man får i sin hand. Står det väldigt mycket om dina arbetsuppgifter men väldigt lite om hur du har skött dem? Inte så bra. Står det att du har skött jobbet tillfredsställande? Inte heller det är ett speciellt bra betyg.
Problemet är att avgöra vilka som vet vad de skriver och vilka som inte gör det. Mindre företag med viss ovana att skriva betyg kan ge omdömet mycket bra, och faktiskt mena det, medan ABB eller Ericsson kanske menar att personen presterat knappt genomsnittligt.
– En som inte är duktig på att sätta betyg kan faktiskt skada den anställde, säger Georg Uggelberg.
Det gäller att som anställd läsa noga. Känner man på sig att arbetsgivaren nog tycker att man varit en stor tillgång kan man ge en fingervisning om hur betyget bör se ut.
Så varför skriver inte arbetsgivaren precis som det är? Om en person har visat ett uppenbart ointresse för sitt arbete, är det då rätt att påstå motsatsen, vilket är vad en oerfaren person skulle läsa in?
– Huvudskälet till att man inte skriver negativt är att betyget ska räcka livet ut. Att du misslyckas på ett jobb behöver inte bero på dig, det gör ju sällan det. Det är ofta en kombination av flera faktorer, kanske kommer du inte överens med chefen, eller så är arbetet helt enkelt inte det rätta för dig. Det vore orättvist mot en person att skriva något negativt, säger Georg Uggelberg.
Men om ett betyg med till synes fina omdömen hamnar hos en arbetsgivare som kan koderna och läser mellan raderna, är man rökt som sökande då? Nej, menar Georg Uggelberg. Betygen är bara en del i det som avgör vem som får jobbet. Referenser och intervju är lika viktiga.
– Om chefen är duktig på att ta referenser är det ett väldigt fint komplement. Där kan han eller hon få en beskrivning av personligheten och bättre tolka betygen, säger Uggelberg.
Är du en person som verkar rätt för jobbet vill arbetsgivaren ta reda på vad som ligger bakom det dåliga betyget. Dels kan du räkna med att få frågor vid intervjun, dels kommer han eller hon sannolikt att ringa upp din tidigare arbetsgivare för att få en förklaring.
Har du varit fackligt förtroendevald kan det vara en merit, i synnerhet om du varit arbetstagarrepresentant i bolagsstyrelsen. Georg Uggelberg tycker att man ska låta fackklubben skriva ett separat betyg om ens insatser på det fackliga området.
Har du bytt tjänst flera gånger inom samma företag är det viktigt att det syns i betyget.
– Har man suttit i tio år på samma tjänst i ett företag med avancemangsmöjligheter är det negativt, åtminstone om man är ung.
Birgitta Aldemark på Unionen berättar att hon i sitt tidigare yrkesliv, i bland annat finansvärlden, alltid varit noga med att notera vilka projekt hon jobbat i och vilken roll hon haft. Efter ett par år kan det annars vara svårt att minnas.
Hon har suttit både på arbetsgivar- och arbetstagarsidan i anställningsförfaranden och har stor erfarenhet av betyg.
– Det finns inget negativt i ett betyg, det finns bara bra, bättre och ännu bättre. Det gäller att tolka vad som står.
Hon skulle själv aldrig skicka in ett dåligt betyg. Faktum är att Birgitta Aldemark inte skulle skicka iväg några betyg alls om det inte uttryckligen står i annonsen att man ska det.
– Betygen är personliga, inget man dräller iväg hur som helst. En jobbansökan är en intresseanmälan. En anställningsprocess ska vara en vinna-vinnasituation, balanserad. Betygen är viktigare när man är yngre.
Betygens ålder kan också ha betydelse. Arbetsgivarna har, på dagens marknad, ofta hundratals ansökningar att ta ställning till. För att göra det enklare kan man skicka med de betyg man tror är intressanta för tjänsten man söker, och strunta i vitsorden från feriearbeten och extraknäck, eller betyg som är väldigt gamla.
– Gamla betyg minskar i värde. Om jag har betyg som visar att jag på 70-talet jobbade i projekt som i dag är ointressanta kan det vara negativt, säger Georg Uggelberg.
Allt fler arbetsgivare väljer också att ta emot ansökningar per e-post. Har man inte sina betyg digitalt kan man svårligen skicka med dem. Georg Uggelberg råder den som mejlar sin ansökan och ändå vill uppmärksamma arbetsgivaren på att det finns fina betyg att visa upp att skriva det.
– Man kan till exempel skriva att "jag har betyg med goda vitsord från följande anställningar". Så länge man kan stå för det ska man lyfta fram sina förtjänster. Är det ett amerikanskt företag ska man dessutom bre på lite extra.
(Siftidningen nr 4-2006)
Fakta
Vad säger vitsorden?
- Till vår belåtenhet/Lämna henne våra rekommendationer - lägsta betyg.
- Till vår fulla belåtenhet/lämna henne våra bästa rekommendationer
- motsvarande en 2:a i den gamla betygskalan. - Med gott resultat/med nöje lämna henne våra bästa rekommendationer - en 3:a.
- Med mycket gott resultat/lämna henne våra allra bästa rekommen-
dationer - 4:a. - Med utomordentligt gott resultat/med nöje lämna henne våra allra bästa rekommendationer - 5:a.
Ur Georg Uggelbergs bok Att skriva och tolka tjänstgöringsbetyg.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så hittar du de dolda jobben
Sex av tio arbetssökande tjänstemän hittar sitt nya jobb på den dolda arbetsmarknaden – alltså tjänster som inte annonseras. Här är knepen för att lyckas.
Artikeln i korthet
- Cirka 60 procent av alla tjänstemän hittar jobb via den dolda arbetsmarknaden. Att nätverka är avgörande för att upptäcka dessa möjligheter.
- Bygg ditt kontaktnät genom att prata med grannar, delta i branschevenemang och vara aktiv på LinkedIn.
- Kontakta företag för korta möten och lär dig mer om deras verksamhet för att skapa värdefulla kontakter.
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör. Läs Kollegas AI-policy här.
Majoriteten av alla tillsatta tjänster handlar om så kallade dolda jobb. Det är tjänster som av en eller annan anledning aldrig utannonserats. Orsakerna kan vara flera, berättar Jonas Mauritzson, specialist på jobbsökning på omställningsorganisationen TRR.
– Det kan handla om allt från internt tillsatta vakanser till att arbetsgivaren tycker att en rekryteringsprocess tar för lång tid och är för kostsam.
– Det kan också vara så att man är på väg att införa en ny roll på företaget men inte riktigt landat i hur tjänsten ska se ut, eller helt enkelt att en medarbetare sett ett behov och rekommenderat någon i sitt nätverk för arbetsgivaren.
Prata med grannen om att du letar jobb
Jonas Mauritzson berättar att omkring 60 procent av TRR:s arbetssökande hittar nya jobb via den dolda arbetsmarknaden. Han menar att statistiken talar sitt tydliga språk och betonar därför vikten av nätverkande då man är arbetssökande.
Att hålla sig framme och utveckla sitt kontaktnät är därför nyckeln till att finna de dolda jobben. Och det behöver inte nödvändigtvis vara en förstahandskontakt som leder en dit utan kan även vara en andra- eller tredjehandskontakt.
– Säg att du berättar för din granne att du letar efter ett nytt jobb, grannen i sin tur känner någon som arbetar exakt med det du vill göra. Hen sammankopplar er, vilket leder till ett möte och kanske även en anställning.
Andra exempel på hur man hittar dolda jobb kan vara att man besöker branschintressanta mässor och seminarier. Förutom att vidga sitt kontaktnät är det ett naturligt sätt att lära känna representanter från olika företag, och man får även tillfälle att ställa frågor, presentera sig själv och kanske även boka möten.
Kontakta folk på Linkedin
Jonas Mauritzson nämner också Linkedin som ett självklart forum att synas på när man är arbetssökande.
– Men var inte en passiv åskådare. Var aktiv. Ta kontakt med dem som jobbar där du skulle vilja jobba. Kommentera andras inlägg och lägg själv ut.
Sist men inte minst vill Jonas Mauritzson slå ett slag för det som han kallar en ”informationsintervju”.
– Det går ut på att du först via mejl kontaktar den arbetsplats du skulle vilja arbeta på och ber om några minuters telefonmöte. Tänkt på att kontakta en chef och inte HR-avdelningen eftersom de oftast fokuserar på andra slags frågor. Berätta att du är intresserad av företaget och skulle vilja lära dig lite mer om hur de arbetar.
Var påläst och ställ frågor
Jonas Mauritzson betonar vikten av att vara påläst och väl förberedd med frågor.
– Tänk på att samtalets primära syfte är att få information som du senare kan ha nytta av när du söker jobb hos företaget, även om du såklart ska vara beredd att berätta att du söker jobb om frågan dyker upp.
Han inser att en del chefer inte kommer att ha tid att ta samtal eller träffas, men påpekar att det alltid är värt ett försök och att de flesta faktiskt blir smickrade av att få berätta om sitt arbete.
Hittade jobb genom inlägg på Linkedin
En som har lyckats att hitta jobb via den dolda arbetsmarknaden är Katja Nevalainen, 51. Hon arbetar i dag som cirkularitetsexpert och har stor erfarenhet av att söka dolda jobb.
– Första gången jag hörde talas om den dolda arbetsmarknaden var redan för över tio år sedan. Då pratades det om att upp mot 80 procent av alla lediga tjänster tillsattes via kontakter.
När hon själv blev arbetslös från ett bostadsutvecklingsföretag började hon söka på jobbannonser.
– Jag blev kallad till ett tjugotal intervjuer. Men föll alltid på målsnöret, antingen var jag för senior, hade för höga löneanspråk eller saknade någon specifik kompetens. Det är ju inte helt lätt i Sverige att hitta nytt jobb efter att man fyllt 50.
Förvånad över responsen
Katja Nevalainen började fundera över hur hon skulle hitta jobben som inte utannonseras.
– Inspirerad av en Linkedin-kontakt lade jag upp ett inlägg där jag berättade om min situation, vem jag var, vad jag kunde och vilka slags jobb jag var intresserad av. Då var jag ganska bred i mina önskemål.
Hon blev förvånad över vilken respons hon fick. Vissa Linkedin-kontakter vidarebefordrade jobbannonser de hade sett andra föreslog förutsättningslösa möten.
Ett av dessa möten handlade om ett företag som skulle införa en ny roll som de trodde skulle passa hennes kompetens. Intervjun gick bra och Katja Nevalainen började på bolaget. Men hon hann bara arbeta i sex månader innan hon blev uppsagd och arbetslös på nytt.
– Först tänkte jag, inte nu igen, men i slutändan var det bra det som skedde.
För med nya rollen kom många utmaningar.
– Rollen jag axlade visade sig vara väldigt otydlig. Jag tror inte de själva visste vad som skulle höra till mina arbetsuppgifter när de anställde mig.
Katja Nevalainen pekar på att just den utmaningen kan vara ganska karakteristisk när nya yrkesroller skapas på ett företag.
– Ibland är en ny roll inte specificerad. Den kan vara otydlig och uppfattas på ett sätt av den som fått rollen och på ett annat sätt av arbetsgivaren. Därför är det viktigt att få en ordentlig arbetsbeskrivning innan man tackar ja till en nyinstiftad roll.
Tydlig med vilka roller hon sökte
Efter uppsägningen lade Katja Nevalainen ut ett nytt inlägg på Linkedin. Den här gången specificerade hon tydligare vilka typer av roller hon sökte. Det var en bra strategi.
Även denna gång var det många som hörde av sig med tips på jobb och förutsättningslösa möten. Ett av svaren fick hon från en branschkollega vars nuvarande arbetsplats pratade om att rekrytera för en ny roll.
– Skillnaden här var att arbetsgivaren tydligare visste vilka områden och arbetsuppgifter som skulle ingå i rollen, och rollen har formats lite allt eftersom. Det är här jag arbetar i dag och jag trivs väldigt bra.
Text: Katarina Markiewicz
Andel dolda job
- Det finns olika uppskattningar av hur stor andel av jobben som är dolda och de skiljer sig över tid.
- Den andel som Arbetsförmedlingen numera oftast använder är cirka 70 procent och gäller arbetsmarknaden som helhet. Enligt TRR är siffran 60 procent om man enbart ser till tjänstemän.
