Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Upptäck koderna i betygen

Alla har rätt till ett betyg. Men hur ska man tolka omdömena? "Till vår fulla belåtenhet", låter kanske bra. Men enligt chefernas kod betyder det under snitttet.
Linda Svensson Publicerad

Georg Uggelberg har skrivit boken Att skriva och tolka tjänstgöringsbetyg. Enligt honom är det fortfarande många företag som använder mallar i sina betyg.

– Fler och fler använder dolda betygskalor.

Aldrig har man väl sett ett betyg där en anställd fått omdömet undermålig, inkompetent eller oduglig. Nej, det gäller att tolka betygen man får i sin hand. Står det väldigt mycket om dina arbetsuppgifter men väldigt lite om hur du har skött dem? Inte så bra. Står det att du har skött jobbet tillfredsställande? Inte heller det är ett speciellt bra betyg.

Problemet är att avgöra vilka som vet vad de skriver och vilka som inte gör det. Mindre företag med viss ovana att skriva betyg kan ge omdömet mycket bra, och faktiskt mena det, medan ABB eller Ericsson kanske menar att personen presterat knappt genomsnittligt.

– En som inte är duktig på att sätta betyg kan faktiskt skada den anställde, säger Georg Uggelberg.

Det gäller att som anställd läsa noga. Känner man på sig att arbetsgivaren nog tycker att man varit en stor tillgång kan man ge en fingervisning om hur betyget bör se ut.

Så varför skriver inte arbetsgivaren precis som det är? Om en person har visat ett uppenbart ointresse för sitt arbete, är det då rätt att påstå motsatsen, vilket är vad en oerfaren person skulle läsa in?

– Huvudskälet till att man inte skriver negativt är att betyget ska räcka livet ut. Att du misslyckas på ett jobb behöver inte bero på dig, det gör ju sällan det. Det är ofta en kombination av flera faktorer, kanske kommer du inte överens med chefen, eller så är arbetet helt enkelt inte det rätta för dig. Det vore orättvist mot en person att skriva något negativt, säger Georg Uggelberg.

Men om ett betyg med till synes fina omdömen hamnar hos en arbetsgivare som kan koderna och läser mellan raderna, är man rökt som sökande då? Nej, menar Georg Uggelberg. Betygen är bara en del i det som avgör vem som får jobbet. Referenser och intervju är lika viktiga.

– Om chefen är duktig på att ta referenser är det ett väldigt fint komplement. Där kan han eller hon få en beskrivning av personligheten och bättre tolka betygen, säger Uggelberg.

Är du en person som verkar rätt för jobbet vill arbetsgivaren ta reda på vad som ligger bakom det dåliga betyget. Dels kan du räkna med att få frågor vid intervjun, dels kommer han eller hon sannolikt att ringa upp din tidigare arbetsgivare för att få en förklaring.

Har du varit fackligt förtroendevald kan det vara en merit, i synnerhet om du varit arbetstagarrepresentant i bolagsstyrelsen. Georg Uggelberg tycker att man ska låta fackklubben skriva ett separat betyg om ens insatser på det fackliga området.

Har du bytt tjänst flera gånger inom samma företag är det viktigt att det syns i betyget.

– Har man suttit i tio år på samma tjänst i ett företag med avancemangsmöjligheter är det negativt, åtminstone om man är ung.

Birgitta Aldemark på Unionen berättar att hon i sitt tidigare yrkesliv, i bland annat finansvärlden, alltid varit noga med att notera vilka projekt hon jobbat i och vilken roll hon haft. Efter ett par år kan det annars vara svårt att minnas.

Hon har suttit både på arbetsgivar- och arbetstagarsidan i anställningsförfaranden och har stor erfarenhet av betyg.

– Det finns inget negativt i ett betyg, det finns bara bra, bättre och ännu bättre. Det gäller att tolka vad som står.

Hon skulle själv aldrig skicka in ett dåligt betyg. Faktum är att Birgitta Aldemark inte skulle skicka iväg några betyg alls om det inte uttryckligen står i annonsen att man ska det.

– Betygen är personliga, inget man dräller iväg hur som helst. En jobbansökan är en intresseanmälan. En anställningsprocess ska vara en vinna-vinnasituation, balanserad. Betygen är viktigare när man är yngre.

Betygens ålder kan också ha betydelse. Arbetsgivarna har, på dagens marknad, ofta hundratals ansökningar att ta ställning till. För att göra det enklare kan man skicka med de betyg man tror är intressanta för tjänsten man söker, och strunta i vitsorden från feriearbeten och extraknäck, eller betyg som är väldigt gamla.

– Gamla betyg minskar i värde. Om jag har betyg som visar att jag på 70-talet jobbade i projekt som i dag är ointressanta kan det vara negativt, säger Georg Uggelberg.

Allt fler arbetsgivare väljer också att ta emot ansökningar per e-post. Har man inte sina betyg digitalt kan man svårligen skicka med dem. Georg Uggelberg råder den som mejlar sin ansökan och ändå vill uppmärksamma arbetsgivaren på att det finns fina betyg att visa upp att skriva det.

– Man kan till exempel skriva att "jag har betyg med goda vitsord från följande anställningar". Så länge man kan stå för det ska man lyfta fram sina förtjänster. Är det ett amerikanskt företag ska man dessutom bre på lite extra. 

(Siftidningen nr 4-2006)

Fakta

Vad säger vitsorden?

  • Till vår belåtenhet/Lämna henne våra rekommendationer - lägsta betyg.
  • Till vår fulla belåtenhet/lämna henne våra bästa rekommendationer
    - motsvarande en 2:a i den gamla betygskalan.
  • Med gott resultat/med nöje lämna henne våra bästa rekommendationer - en 3:a.
  • Med mycket gott resultat/lämna henne våra allra bästa rekommen-
    dationer - 4:a.
  • Med utomordentligt gott resultat/med nöje lämna henne våra allra bästa rekommendationer - 5:a.

Ur Georg Uggelbergs bok Att skriva och tolka tjänstgöringsbetyg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Arbetsprov, tester – och total tystnad

Eleonor Björch Lowe lade många timmar på intervjuer och tester, och två dagar på ett arbetsprov. Sedan hörde hon ingenting. Hennes fall är inte unikt. Hur mycket ska en arbetssökande stå ut med?
Publicerad 30 oktober 2025, kl 06:03
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser utan återkoppling – 'Jag kände mig utnyttjad'. Illustration av ett sportlopp där huvudpersonen får se någon annan ta emot medalj.
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser med tester och arbetsprov – utan återkoppling. Läs Eleonors och Henriks berättelser om hur det känns att bli utnyttjad i jakten på ett jobb. Illustration: Mattias Käll.

Eleonor Björch Lowe hade en pirrig känsla i magen. Hon hade sökt ett spännande jobb i mediebranschen som hon verkligen ville ha, och företaget verkade gilla henne.

– De var jättenöjda efter första intervjun och ville gå vidare med mig. Det skulle först bli personlighetstest, IQ-test och sedan intervju med en högre chef. Och det var ju inga konstigheter, säger Eleonor Björch Lowe.

Processen rullade på, hon kände att hon verkligen hade en chans att få det här jobbet. Förlaget meddelade att de valt ut några få kandidater som skulle få göra ett arbetsprov i form av förslag på tre produkter som bolaget skulle kunna sälja.

– Det var ju en hel del jobb med att kolla marknaden för de här idéerna, hitta potentiella personer som kunde producera och kolla trender utomlands. Det krävdes mycket research och jag ägnade hela två arbetsdagar åt förberedelserna, dessutom under min semester.

Två veckor utan svar efter anställningsintervju

Eleonor Björch Lowe, kritisk till hur företag hanterar kandidater i rekryteringsprocesser.
Eleonor Björch Lowe. Foto: Privat.

Powerpointpresentationen, komplett med marknadsundersökning och allt, gick fint. Eleonor Björch Lowe upplevde att hon hade presterat sitt absolut bästa, cheferna var också nöjda och bad slutligen om referenser som de ringde upp och hade långa samtal med. Sedan hände … ingenting. 
Två veckor gick utan ett pip.

– Det kändes ju rätt konstigt så till slut skickade jag ett mejl, skrev lite glatt att jag var nyfiken på hur det gick.

Svaret som kom några dagar senare från en av cheferna blev en chock. ”Jag är jätteledsen att behöva meddela dig det här, men vi kommer inte tillsätta den här tjänsten.” Men han skrev även att om de hade gjort det, skulle Eleonor Björch Lowe ha fått jobbet. ”Vi var jättenöjda med allting.”

– Jag trodde att han skojade. Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något. Hade de åtminstone sagt att det var ett plötsligt beslut om nedskärningar, eller att jag var en av två slutkandidater och att den andra fick jobbet, så hade jag ju kunnat förstå. Men jag fick ingen förklaring.

Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något

En SEO-specialist (expert på sökordsoptimering) som vi kan kalla Henrik har en liknande upplevelse. Han blev kontaktad av ett företag som tyckte att han skulle passa perfekt hos dem. Kul att testa något nytt, tänkte Henrik.

Först blev det intervju, sedan ett mejl med tio djupgående frågor om hans arbetsprocesser och tidigare erfarenheter. Henrik svarade noggrant.

– Kort efter kom ytterligare tolv frågor som var ännu mer detaljerade, denna gång om Metaannonsering, målgruppsegmentering, kampanjuppföljning, konverteringsdrivande material och ett logiktest. Jag presterade nästan felfritt, berättar Henrik.

När arbetsprov blir obetalt arbete

Slutligen blev han kallad till en andra intervju, där attityden från arbetsgivaren var lite mer nonchalant. Frågorna haglade: ”Om jag ska köpa vårt företagsnamn i Google Sök, hur mycket får jag betala? Hur funkar egentligen budgivningen i Google Ads? Hur hade du ökat klicken i våra nyhetsbrev? Hur ser man vilken målgrupp som klickar var i ett nyhetsbrev?”

Henrik gjorde återigen sitt allra bästa och lite senare hörde företaget av sig och meddelade att de hade gått vidare med andra kandidater. Sådant händer, resonerade Henrik. Däremot efterlyste han feedback, men trots flera påstötningar fick han aldrig något svar på varför han ratats.

– Jag fattar att man inte kan ge feedback till alla som söker ett jobb. Men det var ju de som hörde av sig till mig! Lägger man då lägger ner timmar på långa tester och djupgående frågor borde man väl åtminstone få ett svar?

Han lämnades med en känsla av tomhet: ”Vad gör jag som inte duger? Hur undviker jag att göra samma misstag igen?”

– Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb. Men i dag jobbar jag på ett företag där rekryteringsprocessen var jättesmidig och där jag kände mig både sedd och uppskattad.

Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb

Eleonor Björch Lowe å sin sida,blev förbannad. Även hon kände sig utnyttjad.

– Jag gav dem alla de här idéerna, all min research. Jag säger inte att de tänkte stjäla mina idéer, men det var så det kändes.

Hon mejlade företaget och uttryckte sin besvikelse över hanteringen, och fick ett snorkigt svar från HR som menade att man inte kunde förvänta sig att få ett jobb bara för att man sökt det.

– Men det handlade ju inte om det, vilket jag också svarade dem. Utan om att jag lägger ner så mycket tid, lämnar mina referenser och sedan hör man ingenting förrän man själv kontaktar dem – det är så otroligt dåligt skött. Jag skickade faktiskt en faktura för 16 timmars arbetstid. Förväntade mig inte alls att de skulle betala, det var mest för att markera. Men de betalade.

Lärdomarna tog hon med sig till sitt nuvarande jobb på tidningsförlaget Aller Media, där hon själv har ett visst rekryteringsansvar. Då påminns hon om vikten av att visa respekt för arbetssökande och den tid de lägger ner.

– Man kan inte svara alla som söker personligen, men ett automatiserat mejl är bättre än inget alls. Viktigast av allt är att vara tydlig från början med hur rekryteringsprocessen går till, och att höra av sig även om det är för att meddela att man ännu inte har något besked.

Text: Pernilla Fredholm.