Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Var tredje arbetslös fattig

Andelen fattiga bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionerade tredubblades mellan 2004 och 2012. En direkt effekt av 2000-talets arbetslinje menar Tapio Salonen, professor i socialt arbete, skriver TT.
Linnea Andersson Publicerad

Bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer har allt fler en låg ekonomisk standard. Definitionen av fattigdom är när hushållets disponibla inkomst är lägre än 60 procent av medianvärdet hos befolkningen i stort. Medianvärdet låg på 213 700 kronor år 2012.

- Detta är nära en direkt effekt av den politik som förts i Sverige under hela 2000-talet, då vi har premierat de som har jobb och misskrediterat de som saknar arbete, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, till TT.

Mellan 2004 och 2012 växte andelen fattiga i gruppen från 10,3 procent till 30,2 procent. Samtidigt visar siffror från SCB att hushållen hos befolkningen i stort får det allt bättre ekonomiskt. Under 2000-talet har hushållens ekonomiska standard ökat med 42 procent. Ökningen var betydligt större, 45 procent, hos förvärvsarbetande än hos icke förvärvsarbetande, nio procent. Mellan 2006 och 2012 minskade till och med den ekonomiska standarden för icke förvärvsarbetande med fem procent, samtidigt som den ökade med 17 procent för dem med jobb.

Positivt är dock att antalet arbetslösa, sjuka och förtidspensionerade minskat, från 784 411 personer 2004 till 532 334 år 2012. Att andelen fattiga i gruppen ökat så stort beror enligt Tapio Salonen på ett medvetet politiskt val, både av alliansregeringen som av dess socialdemokratiska föregångare.

- Vi har ju underlättat ekonomiskt på olika sätt för arbetande, genom jobbskatteavdrag och annat, medan vi har skärpt reglerna och över tid har minskat de ersättningsnivåer och belopp som ges när man står vid sidan om lönearbete, säger Tapio Salonen.

Så definieras grupperna

I kategorin arbetslösa, sjuka och pensionärer ingår personer mellan 20 och 64 år vars summerade inkomst av pension, sjukpenning och arbetsmarknadsstöd utgör mer än hälften av deras förvärvsinkomst.

Låg ekonomisk standard, eller relativ inkomstfattigdom, innebär att hushållets disponibla inkomst, justerad med hänsyn till dess försörjningsbörda, är lägre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen.

SCB, Socialstyrelsen (TT)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Försäkringskassan kräver tillbaka 200 000 efter utlandsflytt

Familjen flyttade utomlands under en period på grund av mannens jobb. Nu tvingas kvinnan i familjen betala tillbaka föräldrapenning och barnbidrag – totalt nästan 200 000 kronor.
David Österberg Publicerad 10 september 2026, kl 06:01
En hand använder Försäkringskassans webbplats på en mobiltelefon. På skärmen visas ingången till information och e-tjänster för föräldrar.
Försäkringskassan kräver tillbaka nästan 200 000 kronor i föräldrapenning och barnbidrag efter familjens utlandsvistelse. Myndigheten anser att familjen var bosatt utomlands i mer än sex månader. Foto: Jessica Gow/TT.

För två år sedan flyttade familjen, två vuxna och ett barn, från Sverige till ett annat land. Anledningen var att mannen i familjen skulle jobba där i två år. Under utlandsvistelsen födde kvinnan ytterligare ett barn.

Medan familjen bodde utomlands fick kvinnan barnbidrag och under en period också föräldrapenning. Nu har Försäkringskassan beslutat att kvinnan ska betala tillbaka delar av barnbidraget och hela föräldrapenningen, totalt nästan 200 000 kronor. 

Anledningen är att den som bor utomlands mer än sex månader, med vissa undantag, inte längre är socialförsäkrad i Sverige.

Kvinnan hänvisar till folkbokföring och myndighetens råd

Kvinnan anser att beslutet är felaktigt. 

Hon skriver till Försäkringskassan att familjen aldrig bodde permanent utomlands, att hon var folkbokförd i Sverige under de två åren, att hon hade svenska bankkonton och betalade försäkringar och fackavgifter i Sverige under utlandsvistelsen. Kvinnan var dessutom på ett längre besök i Sverige under perioden. 

Hon skriver också att hon var i kontakt med Försäkringskassan inför ansökan om föräldrapenning och agerade i enlighet med de råd myndigheten gav henne.

Kollade kvinnans Facebookkonto

Försäkringskassan står fast vid sitt beslut. Myndigheten anser att familjen bodde permanent i ett annat land i mer än sex månader och därmed inte hade rätt till föräldrapenning eller barnbidrag. 

Som bevis anger Försäkringskassan bland annat att familjen under en tid hyrde ut sin lägenhet i Sverige, att det nyfödda barnet inte har varit på BVC och att inlägg på kvinnans Facebookkonto visar att hon bott utomlands.

Föräldrapenning utomlands: så fungerar sexmånadersregeln

  • Grundregeln är att den som flyttar utomlands inte längre är socialförsäkrad i Sverige.
  • Det finns dock undantag. Om man är försäkrad i Sverige eller inte beror bland annat på vilket land man flyttar till och hur länge man är borta.
  • Det är tillåtet att resa utomlands under föräldraledigheten och få föräldrapenning, om resan varar max sex månader.

Källa: Försäkringskassan