Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Var tredje arbetslös fattig

Andelen fattiga bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionerade tredubblades mellan 2004 och 2012. En direkt effekt av 2000-talets arbetslinje menar Tapio Salonen, professor i socialt arbete, skriver TT.
Linnea Andersson Publicerad 27 februari 2014, kl 14:02

Bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer har allt fler en låg ekonomisk standard. Definitionen av fattigdom är när hushållets disponibla inkomst är lägre än 60 procent av medianvärdet hos befolkningen i stort. Medianvärdet låg på 213 700 kronor år 2012.

- Detta är nära en direkt effekt av den politik som förts i Sverige under hela 2000-talet, då vi har premierat de som har jobb och misskrediterat de som saknar arbete, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, till TT.

Mellan 2004 och 2012 växte andelen fattiga i gruppen från 10,3 procent till 30,2 procent. Samtidigt visar siffror från SCB att hushållen hos befolkningen i stort får det allt bättre ekonomiskt. Under 2000-talet har hushållens ekonomiska standard ökat med 42 procent. Ökningen var betydligt större, 45 procent, hos förvärvsarbetande än hos icke förvärvsarbetande, nio procent. Mellan 2006 och 2012 minskade till och med den ekonomiska standarden för icke förvärvsarbetande med fem procent, samtidigt som den ökade med 17 procent för dem med jobb.

Positivt är dock att antalet arbetslösa, sjuka och förtidspensionerade minskat, från 784 411 personer 2004 till 532 334 år 2012. Att andelen fattiga i gruppen ökat så stort beror enligt Tapio Salonen på ett medvetet politiskt val, både av alliansregeringen som av dess socialdemokratiska föregångare.

- Vi har ju underlättat ekonomiskt på olika sätt för arbetande, genom jobbskatteavdrag och annat, medan vi har skärpt reglerna och över tid har minskat de ersättningsnivåer och belopp som ges när man står vid sidan om lönearbete, säger Tapio Salonen.

Så definieras grupperna

I kategorin arbetslösa, sjuka och pensionärer ingår personer mellan 20 och 64 år vars summerade inkomst av pension, sjukpenning och arbetsmarknadsstöd utgör mer än hälften av deras förvärvsinkomst.

Låg ekonomisk standard, eller relativ inkomstfattigdom, innebär att hushållets disponibla inkomst, justerad med hänsyn till dess försörjningsbörda, är lägre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen.

SCB, Socialstyrelsen (TT)

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.