Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Var tredje arbetslös fattig

Andelen fattiga bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionerade tredubblades mellan 2004 och 2012. En direkt effekt av 2000-talets arbetslinje menar Tapio Salonen, professor i socialt arbete, skriver TT.
Linnea Andersson Publicerad

Bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer har allt fler en låg ekonomisk standard. Definitionen av fattigdom är när hushållets disponibla inkomst är lägre än 60 procent av medianvärdet hos befolkningen i stort. Medianvärdet låg på 213 700 kronor år 2012.

- Detta är nära en direkt effekt av den politik som förts i Sverige under hela 2000-talet, då vi har premierat de som har jobb och misskrediterat de som saknar arbete, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, till TT.

Mellan 2004 och 2012 växte andelen fattiga i gruppen från 10,3 procent till 30,2 procent. Samtidigt visar siffror från SCB att hushållen hos befolkningen i stort får det allt bättre ekonomiskt. Under 2000-talet har hushållens ekonomiska standard ökat med 42 procent. Ökningen var betydligt större, 45 procent, hos förvärvsarbetande än hos icke förvärvsarbetande, nio procent. Mellan 2006 och 2012 minskade till och med den ekonomiska standarden för icke förvärvsarbetande med fem procent, samtidigt som den ökade med 17 procent för dem med jobb.

Positivt är dock att antalet arbetslösa, sjuka och förtidspensionerade minskat, från 784 411 personer 2004 till 532 334 år 2012. Att andelen fattiga i gruppen ökat så stort beror enligt Tapio Salonen på ett medvetet politiskt val, både av alliansregeringen som av dess socialdemokratiska föregångare.

- Vi har ju underlättat ekonomiskt på olika sätt för arbetande, genom jobbskatteavdrag och annat, medan vi har skärpt reglerna och över tid har minskat de ersättningsnivåer och belopp som ges när man står vid sidan om lönearbete, säger Tapio Salonen.

Så definieras grupperna

I kategorin arbetslösa, sjuka och pensionärer ingår personer mellan 20 och 64 år vars summerade inkomst av pension, sjukpenning och arbetsmarknadsstöd utgör mer än hälften av deras förvärvsinkomst.

Låg ekonomisk standard, eller relativ inkomstfattigdom, innebär att hushållets disponibla inkomst, justerad med hänsyn till dess försörjningsbörda, är lägre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen.

SCB, Socialstyrelsen (TT)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Rättsliga brister i 6 av 10 återkrav från Försäkringskassan

Mer än hälften av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister. Det visar en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen. Nu kräver även Riksrevisionen att myndigheten förbättrar sin handläggning.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2026, kl 09:31
Försäkringskassans felaktiga återkrav
I 59 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Enligt Sofie Cederstrand på ISF kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel. Foto: Jessica Gow/TT/ISF

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Det här gör Riksrevisionen

  • Granskar hur staten använder skattepengar för att säkerställa effektivitet och laglighet.
  • Reviderar myndigheternas räkenskaper varje år, ungefär som en extern revisor.
  • Genomför effektivitetsgranskningar för att se om statliga insatser fungerar som avsett.
  • Rapporterar direkt till riksdagen, inte regeringen, för att garantera oberoende.
  • Följer upp att staten följer lagar och regler i sin ekonomiska styrning.

Källa: Riksrevisionen

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Antalet polisanmälningar
Försäkringskassan polisanmäler fler personer än någonsin.

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.