Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Var tredje arbetslös fattig

Andelen fattiga bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionerade tredubblades mellan 2004 och 2012. En direkt effekt av 2000-talets arbetslinje menar Tapio Salonen, professor i socialt arbete, skriver TT.
Linnea Andersson Publicerad

Bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer har allt fler en låg ekonomisk standard. Definitionen av fattigdom är när hushållets disponibla inkomst är lägre än 60 procent av medianvärdet hos befolkningen i stort. Medianvärdet låg på 213 700 kronor år 2012.

- Detta är nära en direkt effekt av den politik som förts i Sverige under hela 2000-talet, då vi har premierat de som har jobb och misskrediterat de som saknar arbete, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, till TT.

Mellan 2004 och 2012 växte andelen fattiga i gruppen från 10,3 procent till 30,2 procent. Samtidigt visar siffror från SCB att hushållen hos befolkningen i stort får det allt bättre ekonomiskt. Under 2000-talet har hushållens ekonomiska standard ökat med 42 procent. Ökningen var betydligt större, 45 procent, hos förvärvsarbetande än hos icke förvärvsarbetande, nio procent. Mellan 2006 och 2012 minskade till och med den ekonomiska standarden för icke förvärvsarbetande med fem procent, samtidigt som den ökade med 17 procent för dem med jobb.

Positivt är dock att antalet arbetslösa, sjuka och förtidspensionerade minskat, från 784 411 personer 2004 till 532 334 år 2012. Att andelen fattiga i gruppen ökat så stort beror enligt Tapio Salonen på ett medvetet politiskt val, både av alliansregeringen som av dess socialdemokratiska föregångare.

- Vi har ju underlättat ekonomiskt på olika sätt för arbetande, genom jobbskatteavdrag och annat, medan vi har skärpt reglerna och över tid har minskat de ersättningsnivåer och belopp som ges när man står vid sidan om lönearbete, säger Tapio Salonen.

Så definieras grupperna

I kategorin arbetslösa, sjuka och pensionärer ingår personer mellan 20 och 64 år vars summerade inkomst av pension, sjukpenning och arbetsmarknadsstöd utgör mer än hälften av deras förvärvsinkomst.

Låg ekonomisk standard, eller relativ inkomstfattigdom, innebär att hushållets disponibla inkomst, justerad med hänsyn till dess försörjningsbörda, är lägre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen.

SCB, Socialstyrelsen (TT)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Fler får ersättning för att vårda närstående

Antalet personer som får närståendepenning är rekordhögt. Men antalet borde vara ännu högre, enligt Försäkringskassan. Många känner inte till att de har rätt till pengar.
David Österberg Publicerad 17 februari 2025, kl 06:04
Hjälpande händer
Den som stöttar en närstående som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan. Colourbox

Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden. 

Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.

– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

Fler kan ha rätt till ersättning

Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.

– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

 

Vad är närståendepenning?

  • Den som avstår arbete för att stötta en närstående med ett livshotande tillstånd kan ha rätt till närståendepenning. 
  • Som närstående räknas någon man har en nära relation till, exempelvis släkting eller vän.
  • Livshotande tillstånd innebär att det finns risk att personen död inom den närmaste tiden.
  • Att stötta innebär exempelvis att vara närvarande eller hjälpa till med ärenden.
  • Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från sitt jobb.

    Källa: Försäkringskassan