Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Sjukas ersättningar halkar efter
Ersättningarna inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen har inte hängt med i löneutvecklingen de senaste 20 åren. Det visar en ny rapport.
Tanken med socialförsäkringar är att de ska trygga din försörjning när du inte kan arbeta, exempelvis vid sjukdom, föräldraledighet eller arbetslöshet. Grunden är att ersättningarna ska stå i proportion till din tidigare inkomst, men så har inte varit fallet de senaste 20 åren visar en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.
Socialförsäkringsnivåerna har inte följt pris- eller löneförändringar efter den ekonomiska krisen på 1990-talet, då ersättningarna frös eller sänktes för att åstadkomma besparingar och öka viljan att arbeta. 2010 hade nästan hälften av männen och en fjärdedel av kvinnorna i åldersgruppen 20 till 64 år en inkomst som översteg taket i sjukförsäkringen, alltså som inte skulle blir kompenserade fullt ut. Jämfört med 1992, då 14 procent av männen och två procent av kvinnorna översteg taket.
- Det är framför allt sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen som inte har följt inkomstutvecklingen. I arbetslöshetsförsäkringen är taket numera lägre än den lägsta tiondelens heltidslön, medan den för 20 år sedan var högre än medianlönen, säger Iida Häkkinen Skans, som är författare till rapporten.
Vårdbidraget och barnbidraget har i stort sätt följt pris- och löneutvecklingen. Även bostadsbidraget har höjts ett antal gånger. Däremot har inkomstgränsen för att få ut ett maximalt bostadsbidrag inte ändrats sedan 1996.
-Att tak- och grundbelopp i socialförsäkringen ligger fast under en lång period kan leda till ökade inkomstskillnader och att de personer som har svag förankring till arbetsmarknaden får en låg ekonomisk standard.
De offentliga försäkringarna täcker en allt mindre del av inkomstbortfallet vid sjukdom, arbetsskada eller föräldraledighet. De kompletterande försäkringarna har därför fått en allt större betydelse, men de är inte tillgängliga för alla.
- Utvecklingen de senaste 20 åren visar att det svenska socialförsäkringssystemet glider från en inkomstbortfallsförsäkring mot ett grundtrygghetssystem. I arbetslöshetsförsäkringen, där ersättningarna inte höjts på tio år, har ett sådant system redan etablerats, säger Iida Häkkinen Skans.
Fakta
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och granskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Fler får ersättning för att vårda närstående
Antalet personer som får närståendepenning är rekordhögt. Men antalet borde vara ännu högre, enligt Försäkringskassan. Många känner inte till att de har rätt till pengar.
Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden.
Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.
– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.
Fler kan ha rätt till ersättning
Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.
– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
Vad är närståendepenning?
- Den som avstår arbete för att stötta en närstående med ett livshotande tillstånd kan ha rätt till närståendepenning.
- Som närstående räknas någon man har en nära relation till, exempelvis släkting eller vän.
- Livshotande tillstånd innebär att det finns risk att personen död inom den närmaste tiden.
- Att stötta innebär exempelvis att vara närvarande eller hjälpa till med ärenden.
Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från sitt jobb.
Källa: Försäkringskassan
