Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

På sjukhuset kallades hon för han

Maria Israelsson bad att bli kallad hon i journalerna. Men ändå använde sjukhuset konsekvent ”han”. Hon anmälde ärendet till DO men fick avslag utan utredning.
– För mig är DO ett skämt, säger hon.
Lina Björk Publicerad

Egentligen var det inte för sin egen skull hon skickade in en anmälan till DO. Hon har jobbat med transpolitik i flera år och kommit i kontakt med många som mår dåligt av att ständigt bli kallad för han när de känner sig som en hon eller tvärtom. Dessutom har DO aldrig drivit ett ärende om könsdiskriminerande identitet och uttryck, så det var på tiden.

– Jag hade skriftlig bevisning eftersom alla papper var undertecknade elektroniskt. Och på DO:s förfrågan så erkände sjukhuset att de gjort fel. Hade de bett mig om ursäkt tidigare hade jag nog inte brytt mig om det hela, men när de sa att de fick göra som de ville blev jag arg.

Tack för att du anmäler, vi lägger det till handlingarna.

Sammanlagt hade sjukhuset benämnt Maria med ett manligt pronomen 209 gånger vid 14 tillfällen. Ett mycket dåligt bemötande ansåg Maria och skickade in en anmälan till DO. För att hennes vänner och bekanta inte skulle tappa förtroendet för läkare och för att sjukvården måste lära sig att behandla människor med respekt.

– Ärligt talat så kan alla säga fel, det gör jag också ibland om jag är osäker på om jag pratar med en man eller kvinna. Men jag bad uttryckligen att bli kallad hon och de respekterade inte det.

DO:s svar kom snabbt. Flera anmälningar som liknade Marias hade lämnats in vid samma tidpunkt. Alla avslogs.

– Jag blev förvånad. Dels för att diskrimineringsgrunden aldrig blivit prövad. Dels är det så många som är drabbade, vilket borde intressera DO.

Det känns som slöseri med frimärken...

I DO:s bedömning säger man att myndigheten arbetar på olika sätt för att motverka diskriminering. De ärenden som man beslutar driva är de som kan påverka utvecklingen mot ett samhälle där det inte förekommer diskriminering. Då sjukhuset erkände sitt fel och ändrade praxis anser man ärendet som avslutat. Men poängterar att anmälan var viktig för det övergripande arbetet mot diskriminering.

– Det var som ett skämt. I stort sett sa de tack för att du anmäler, vi lägger det till handlingarna och vår statistik. Att de jobbar mer med vägledande domar kan väl vara bra. Problemet är bara att jag aldrig har sett några. Rent statistiskt borde de ta upp åtminstone ett ärende som handlar om könsdiskriminerande identitet eller uttryck, med tanke på hur många anmälningar som kommer in.

Skulle du anmäla till DO igen?
– Ja det skulle jag göra. Men då tror jag att jag går dit. Det känns som ett slöseri med frimärken om jag får samma svar igen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Fler får ersättning för att vårda närstående

Antalet personer som får närståendepenning är rekordhögt. Men antalet borde vara ännu högre, enligt Försäkringskassan. Många känner inte till att de har rätt till pengar.
David Österberg Publicerad 17 februari 2025, kl 06:04
Hjälpande händer
Den som stöttar en närstående som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan. Colourbox

Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden. 

Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.

– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

Fler kan ha rätt till ersättning

Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.

– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

 

Vad är närståendepenning?

  • Den som avstår arbete för att stötta en närstående med ett livshotande tillstånd kan ha rätt till närståendepenning. 
  • Som närstående räknas någon man har en nära relation till, exempelvis släkting eller vän.
  • Livshotande tillstånd innebär att det finns risk att personen död inom den närmaste tiden.
  • Att stötta innebär exempelvis att vara närvarande eller hjälpa till med ärenden.
  • Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från sitt jobb.

    Källa: Försäkringskassan