Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

På sjukhuset kallades hon för han

Maria Israelsson bad att bli kallad hon i journalerna. Men ändå använde sjukhuset konsekvent ”han”. Hon anmälde ärendet till DO men fick avslag utan utredning.
– För mig är DO ett skämt, säger hon.
Lina Björk Publicerad

Egentligen var det inte för sin egen skull hon skickade in en anmälan till DO. Hon har jobbat med transpolitik i flera år och kommit i kontakt med många som mår dåligt av att ständigt bli kallad för han när de känner sig som en hon eller tvärtom. Dessutom har DO aldrig drivit ett ärende om könsdiskriminerande identitet och uttryck, så det var på tiden.

– Jag hade skriftlig bevisning eftersom alla papper var undertecknade elektroniskt. Och på DO:s förfrågan så erkände sjukhuset att de gjort fel. Hade de bett mig om ursäkt tidigare hade jag nog inte brytt mig om det hela, men när de sa att de fick göra som de ville blev jag arg.

Tack för att du anmäler, vi lägger det till handlingarna.

Sammanlagt hade sjukhuset benämnt Maria med ett manligt pronomen 209 gånger vid 14 tillfällen. Ett mycket dåligt bemötande ansåg Maria och skickade in en anmälan till DO. För att hennes vänner och bekanta inte skulle tappa förtroendet för läkare och för att sjukvården måste lära sig att behandla människor med respekt.

– Ärligt talat så kan alla säga fel, det gör jag också ibland om jag är osäker på om jag pratar med en man eller kvinna. Men jag bad uttryckligen att bli kallad hon och de respekterade inte det.

DO:s svar kom snabbt. Flera anmälningar som liknade Marias hade lämnats in vid samma tidpunkt. Alla avslogs.

– Jag blev förvånad. Dels för att diskrimineringsgrunden aldrig blivit prövad. Dels är det så många som är drabbade, vilket borde intressera DO.

Det känns som slöseri med frimärken...

I DO:s bedömning säger man att myndigheten arbetar på olika sätt för att motverka diskriminering. De ärenden som man beslutar driva är de som kan påverka utvecklingen mot ett samhälle där det inte förekommer diskriminering. Då sjukhuset erkände sitt fel och ändrade praxis anser man ärendet som avslutat. Men poängterar att anmälan var viktig för det övergripande arbetet mot diskriminering.

– Det var som ett skämt. I stort sett sa de tack för att du anmäler, vi lägger det till handlingarna och vår statistik. Att de jobbar mer med vägledande domar kan väl vara bra. Problemet är bara att jag aldrig har sett några. Rent statistiskt borde de ta upp åtminstone ett ärende som handlar om könsdiskriminerande identitet eller uttryck, med tanke på hur många anmälningar som kommer in.

Skulle du anmäla till DO igen?
– Ja det skulle jag göra. Men då tror jag att jag går dit. Det känns som ett slöseri med frimärken om jag får samma svar igen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Rättsliga brister i 6 av 10 återkrav från Försäkringskassan

Mer än hälften av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister. Det visar en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen. Nu kräver även Riksrevisionen att myndigheten förbättrar sin handläggning.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2026, kl 09:31
Försäkringskassans felaktiga återkrav
I 59 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Enligt Sofie Cederstrand på ISF kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel. Foto: Jessica Gow/TT/ISF

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Det här gör Riksrevisionen

  • Granskar hur staten använder skattepengar för att säkerställa effektivitet och laglighet.
  • Reviderar myndigheternas räkenskaper varje år, ungefär som en extern revisor.
  • Genomför effektivitetsgranskningar för att se om statliga insatser fungerar som avsett.
  • Rapporterar direkt till riksdagen, inte regeringen, för att garantera oberoende.
  • Följer upp att staten följer lagar och regler i sin ekonomiska styrning.

Källa: Riksrevisionen

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Antalet polisanmälningar
Försäkringskassan polisanmäler fler personer än någonsin.

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.