Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Kontrollerade föräldrar vabbar mindre

Föräldrar som väljs ut till kontroll då Försäkringskassan granskar potentiella fuskare, väljer att vabba mindre det kommande året. Det visar nya siffror från ISF.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandgren/TT
Föräldrar som ingår i Försäkringskassans slumpvisa kontroller vabbar generellt mindre, enligt en undersökning från ISF. Fredrik Sandgren/TT

Är man hemma med sjukt barn kan man få ersättning från socialförsäkringen. De flesta sjukdomsperioder är så korta att inget läkarintyg krävs och föräldern anmäler själv hur många dagar eller timmar den varit hemma och vabbat. För att minska risken för fusk och fel i försäkringen har dock kassan ett antal slumpvisa kontroller per år, cirka fem procent av alla ärenden väljs ut för granskning.

I en ny undersökning har Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) tittat närmare på om Försäkringskassans kontroller har någon betydelse för hur föräldrarna beter sig ett år efter granskningen. Resultatet visar att man tog ut i snitt 9,2 dagar per år vid kontrollen, men ett år efter hade antalet vabbdagar minskat. Det skilde sig dessutom beroende på personernas utbildningsnivå.

Föräldrar med gymnasial utbildning minskade antalet vabbdagar med 1,8 procent, medan föräldrar utan gymnasial utbildning minskade sina dagar med 4,3 procent.

Att föräldrar väljer att ta ut färre dagar efter att ha blivit granskade tror ISF beror på att man sannolikt blir mer noggrann när det gäller att fylla i rätt uppgifter och mindre benägen att utnyttja försäkringen på fel sätt. Kontrollerna får ett avskräckande syfte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Fler får ersättning för att vårda närstående

Antalet personer som får närståendepenning är rekordhögt. Men antalet borde vara ännu högre, enligt Försäkringskassan. Många känner inte till att de har rätt till pengar.
David Österberg Publicerad 17 februari 2025, kl 06:04
Hjälpande händer
Den som stöttar en närstående som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan. Colourbox

Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden. 

Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.

– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

Fler kan ha rätt till ersättning

Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.

– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

 

Vad är närståendepenning?

  • Den som avstår arbete för att stötta en närstående med ett livshotande tillstånd kan ha rätt till närståendepenning. 
  • Som närstående räknas någon man har en nära relation till, exempelvis släkting eller vän.
  • Livshotande tillstånd innebär att det finns risk att personen död inom den närmaste tiden.
  • Att stötta innebär exempelvis att vara närvarande eller hjälpa till med ärenden.
  • Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från sitt jobb.

    Källa: Försäkringskassan