Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Fler söker bostadsbidrag - svårt att betala hyran

Högre arbetslöshet till följd av coronapandemin har gjort att fler unga vuxna ansöker om bostadsbidrag för att ha råd att betala hyran. Det visar en rapport från Försäkringskassan om hur uttaget av olika socialförsäkringar sett ut under pandemin.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Fler unga vuxna sökte bostadsbidrag under 2020 jämfört med tidigare år. Fredrik Sandberg / TT

Coronapandemin har berört hela befolkningen – men på olika sätt. Många har blivit av med sina jobb, varit sjuka eller fått ansöka om smittbärarpenning då barn och vuxna i hushållet fått symptom.

Försäkringskassan har i en ny rapport tittat på hur socialförsäkringen har fungerat under pandemin, vilka ersättningar som gjort att anställda kunnat vara hemma med sjuka barn eller själva kunnat undvika smittspridning.

Svårt för många att betala hyran

En annan del av socialförsäkringen är bostadsbidraget där ansökningarna har minskat flera år i rad, men där det skedde ett trendbrott under 2020.

Bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer och unga vuxna (upp till 29 år) som har det svårt med ekonomin i hushållet. Både den högre arbetslösheten och minskade inkomster har lett till att bostadsbidragen ökade till de unga vuxna under 2020. I den här gruppen är det också färre som är med i fackförbund och a-kassa, vilket lämnar dem åt statens trygghetsförsäkringar.

Läs mer: Pandemin slår hårt mot ungas jobb

Bland barnfamiljer med bostadsbidrag har Försäkringskassan noterat en minskning i antalet ansökningar sedan flera år tillbaka. Men förra året avstannade den trenden, även det till följd av att familjers ekonomi har påverkats av coronapandemin. 

Så har vi använt socialförsäkringarna under pandemin:

Få i riskgrupp ansökte om ersättning

Försäkringskassan uppskattade att cirka 200 000 personer i riskgrupp skulle ansöka om ersättning för att de inte kunde gå till jobbet, men ett år senare kan man konstatera att endast 2 200 personer ansökte och 500 beviljades pengar. Anledningen tror kassan är att arbetsgivare varit bra på att smittsäkra arbetsplatsen.

Fler stannade hemma från jobbet

Rådet att stanna hemma vid milda förkylningssymptom var det många som lyssnade på. Vabbandet ökade med 90 procent i mars förra året liksom antalet sjukfall som kom upp i nästan samma höga siffra. I december 2020 fick 9 000 personer smittbärarpenning jämfört med 15 personer året innan.

Läs mer: Rekordmånga ansökte om smittbärarpenning

Karensavdraget användes flitigt

För att minska smittspridningen införde regeringen nya regler för att få ersättning för karensdagen. Under perioden april till december använde en fjärdedel av befolkningen i arbetsför ålder den nya ersättningen.

Läs mer: Slopat karensavdrag förlängs

Mer jämlikt vabbande

Antalet dagar föräldrar har vabbat ökade explosionsartat förra året till följd av att skolor och förskolor hade strängare regler för när barnen fick komma tillbaka till verksamheten efter förkylningar. Även om kvinnor fortfarande tar ut majoriteten av vabdagar, så ökade mäns uttag rejält under pandemin.

Läs mer: Vab och vobb ökade förra året

Föräldrar utökade inte sommarsemestern

Många passar på att utöka sommarsemestern med att ta ut föräldrapenning några veckor. Men under pandemin minskade uttaget under sommarmånaderna. En möjlig orsak är att många tjänstemän jobbat hemma och kunnat få ihop livspusslet ändå.

Läs mer: Föräldraledighet och föräldrapenning – så funkar det

Socialförsäkring

Socialförsäkringen omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den administreras av Försäkringskassan som betalar ut ersättningar och bidrag till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning samt av Pensionsmyndigheten som administrerar de delar som betalas ut till pensionärer. 

Varje år betalas ungefär 200 miljarder kronor ut i ersättningar genom bland annat vab, a-kassa, föräldraledighet och sjukpenning. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukersättning
Carina Jonssons sjukersättning sänktes efter att en anonym tipsare informerat Försäkringskassan om hennes kennelverksamhet.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har i en ny rapport undersökt de ekonomiska förutsättningarna för personer med hel sjukersättning. Resultatet visar att en tredjedel har låg ekonomisk standard. 

Vi har träffat Carina Jonsson och Eva Riheim som båda kämpar med att få pengarna att räcka till. Artikeln väckte reaktioner. Här är några av dem: 

”Låg ekonomisk standard? Snarare stor fattigdom.”

”Har sjukersättning och när sonen nästa år inte får omvårdnadsbidrag så kommer det bli kämpigt då jag redan lever på 13 300. Jag vågar inte söka bostadstillägg då jag är livrädd att nåt ska bli fel trots att alla mina inkomster kommer från Försäkringskassan och jag blir återbetalningsskyldig.”

”Det är tur att jag har en man som arbetar och tjänar pengar. Jag har 13 000 kronor i månaden, vet jag inte hur jag skulle klarat att leva bara på den ersättningen. ”

”Sjukersättningen är så låg, så jag varje månad får vrida och vända på varje krona. Händer något extra, typ att jag måsta gå till tandläkaren så rasar allt.”

”Jag minns så väl orden från min handläggare på Försäkringskassan då det blev klart med min sjukersättning. Hon sa:  Du kommer inte kunna leva på det där.”

 

En annan bild: ”Det går bra att leva på sjukersättningen”

”Jag har lägsta sjukersättningen på 100 procent men jag klarat mig, jag kan äta alla dagar, jag kan köpa lite kläder varje månad och jag kan spara en slant varje månad, visst jag måste ju tänka mig för men det går runt. ”

”Jag tycker det går bra att leva på sjukersättning, har tillräckligt med pengar. jag har inga jättedyra ovanliga kostnader. men däremot borde det vara lättare för många sjuka att få det beviljat.”

”Min kusin som bor i ett annat land har sjukersättning och fick beviljat att ha sysselsättning en viss procent ideellt.”