Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Fler söker bostadsbidrag - svårt att betala hyran

Högre arbetslöshet till följd av coronapandemin har gjort att fler unga vuxna ansöker om bostadsbidrag för att ha råd att betala hyran. Det visar en rapport från Försäkringskassan om hur uttaget av olika socialförsäkringar sett ut under pandemin.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Fler unga vuxna sökte bostadsbidrag under 2020 jämfört med tidigare år. Fredrik Sandberg / TT

Coronapandemin har berört hela befolkningen – men på olika sätt. Många har blivit av med sina jobb, varit sjuka eller fått ansöka om smittbärarpenning då barn och vuxna i hushållet fått symptom.

Försäkringskassan har i en ny rapport tittat på hur socialförsäkringen har fungerat under pandemin, vilka ersättningar som gjort att anställda kunnat vara hemma med sjuka barn eller själva kunnat undvika smittspridning.

Svårt för många att betala hyran

En annan del av socialförsäkringen är bostadsbidraget där ansökningarna har minskat flera år i rad, men där det skedde ett trendbrott under 2020.

Bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer och unga vuxna (upp till 29 år) som har det svårt med ekonomin i hushållet. Både den högre arbetslösheten och minskade inkomster har lett till att bostadsbidragen ökade till de unga vuxna under 2020. I den här gruppen är det också färre som är med i fackförbund och a-kassa, vilket lämnar dem åt statens trygghetsförsäkringar.

Läs mer: Pandemin slår hårt mot ungas jobb

Bland barnfamiljer med bostadsbidrag har Försäkringskassan noterat en minskning i antalet ansökningar sedan flera år tillbaka. Men förra året avstannade den trenden, även det till följd av att familjers ekonomi har påverkats av coronapandemin. 

Så har vi använt socialförsäkringarna under pandemin:

Få i riskgrupp ansökte om ersättning

Försäkringskassan uppskattade att cirka 200 000 personer i riskgrupp skulle ansöka om ersättning för att de inte kunde gå till jobbet, men ett år senare kan man konstatera att endast 2 200 personer ansökte och 500 beviljades pengar. Anledningen tror kassan är att arbetsgivare varit bra på att smittsäkra arbetsplatsen.

Fler stannade hemma från jobbet

Rådet att stanna hemma vid milda förkylningssymptom var det många som lyssnade på. Vabbandet ökade med 90 procent i mars förra året liksom antalet sjukfall som kom upp i nästan samma höga siffra. I december 2020 fick 9 000 personer smittbärarpenning jämfört med 15 personer året innan.

Läs mer: Rekordmånga ansökte om smittbärarpenning

Karensavdraget användes flitigt

För att minska smittspridningen införde regeringen nya regler för att få ersättning för karensdagen. Under perioden april till december använde en fjärdedel av befolkningen i arbetsför ålder den nya ersättningen.

Läs mer: Slopat karensavdrag förlängs

Mer jämlikt vabbande

Antalet dagar föräldrar har vabbat ökade explosionsartat förra året till följd av att skolor och förskolor hade strängare regler för när barnen fick komma tillbaka till verksamheten efter förkylningar. Även om kvinnor fortfarande tar ut majoriteten av vabdagar, så ökade mäns uttag rejält under pandemin.

Läs mer: Vab och vobb ökade förra året

Föräldrar utökade inte sommarsemestern

Många passar på att utöka sommarsemestern med att ta ut föräldrapenning några veckor. Men under pandemin minskade uttaget under sommarmånaderna. En möjlig orsak är att många tjänstemän jobbat hemma och kunnat få ihop livspusslet ändå.

Läs mer: Föräldraledighet och föräldrapenning – så funkar det

Socialförsäkring

Socialförsäkringen omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den administreras av Försäkringskassan som betalar ut ersättningar och bidrag till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning samt av Pensionsmyndigheten som administrerar de delar som betalas ut till pensionärer. 

Varje år betalas ungefär 200 miljarder kronor ut i ersättningar genom bland annat vab, a-kassa, föräldraledighet och sjukpenning. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Rättsliga brister i 6 av 10 återkrav från Försäkringskassan

Mer än hälften av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister. Det visar en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen. Nu kräver även Riksrevisionen att myndigheten förbättrar sin handläggning.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2026, kl 09:31
Försäkringskassans felaktiga återkrav
I 59 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Enligt Sofie Cederstrand på ISF kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel. Foto: Jessica Gow/TT/ISF

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Det här gör Riksrevisionen

  • Granskar hur staten använder skattepengar för att säkerställa effektivitet och laglighet.
  • Reviderar myndigheternas räkenskaper varje år, ungefär som en extern revisor.
  • Genomför effektivitetsgranskningar för att se om statliga insatser fungerar som avsett.
  • Rapporterar direkt till riksdagen, inte regeringen, för att garantera oberoende.
  • Följer upp att staten följer lagar och regler i sin ekonomiska styrning.

Källa: Riksrevisionen

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Antalet polisanmälningar
Försäkringskassan polisanmäler fler personer än någonsin.

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.