Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Fler söker bostadsbidrag - svårt att betala hyran
Högre arbetslöshet till följd av coronapandemin har gjort att fler unga vuxna ansöker om bostadsbidrag för att ha råd att betala hyran. Det visar en rapport från Försäkringskassan om hur uttaget av olika socialförsäkringar sett ut under pandemin.
Coronapandemin har berört hela befolkningen – men på olika sätt. Många har blivit av med sina jobb, varit sjuka eller fått ansöka om smittbärarpenning då barn och vuxna i hushållet fått symptom.
Försäkringskassan har i en ny rapport tittat på hur socialförsäkringen har fungerat under pandemin, vilka ersättningar som gjort att anställda kunnat vara hemma med sjuka barn eller själva kunnat undvika smittspridning.
Svårt för många att betala hyran
En annan del av socialförsäkringen är bostadsbidraget där ansökningarna har minskat flera år i rad, men där det skedde ett trendbrott under 2020.
Bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer och unga vuxna (upp till 29 år) som har det svårt med ekonomin i hushållet. Både den högre arbetslösheten och minskade inkomster har lett till att bostadsbidragen ökade till de unga vuxna under 2020. I den här gruppen är det också färre som är med i fackförbund och a-kassa, vilket lämnar dem åt statens trygghetsförsäkringar.
Läs mer: Pandemin slår hårt mot ungas jobb
Bland barnfamiljer med bostadsbidrag har Försäkringskassan noterat en minskning i antalet ansökningar sedan flera år tillbaka. Men förra året avstannade den trenden, även det till följd av att familjers ekonomi har påverkats av coronapandemin.
Så har vi använt socialförsäkringarna under pandemin:
Få i riskgrupp ansökte om ersättning
Försäkringskassan uppskattade att cirka 200 000 personer i riskgrupp skulle ansöka om ersättning för att de inte kunde gå till jobbet, men ett år senare kan man konstatera att endast 2 200 personer ansökte och 500 beviljades pengar. Anledningen tror kassan är att arbetsgivare varit bra på att smittsäkra arbetsplatsen.
Fler stannade hemma från jobbet
Rådet att stanna hemma vid milda förkylningssymptom var det många som lyssnade på. Vabbandet ökade med 90 procent i mars förra året liksom antalet sjukfall som kom upp i nästan samma höga siffra. I december 2020 fick 9 000 personer smittbärarpenning jämfört med 15 personer året innan.
Läs mer: Rekordmånga ansökte om smittbärarpenning
Karensavdraget användes flitigt
För att minska smittspridningen införde regeringen nya regler för att få ersättning för karensdagen. Under perioden april till december använde en fjärdedel av befolkningen i arbetsför ålder den nya ersättningen.
Läs mer: Slopat karensavdrag förlängs
Mer jämlikt vabbande
Antalet dagar föräldrar har vabbat ökade explosionsartat förra året till följd av att skolor och förskolor hade strängare regler för när barnen fick komma tillbaka till verksamheten efter förkylningar. Även om kvinnor fortfarande tar ut majoriteten av vabdagar, så ökade mäns uttag rejält under pandemin.
Läs mer: Vab och vobb ökade förra året
Föräldrar utökade inte sommarsemestern
Många passar på att utöka sommarsemestern med att ta ut föräldrapenning några veckor. Men under pandemin minskade uttaget under sommarmånaderna. En möjlig orsak är att många tjänstemän jobbat hemma och kunnat få ihop livspusslet ändå.
Läs mer: Föräldraledighet och föräldrapenning – så funkar det
Socialförsäkring
Socialförsäkringen omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den administreras av Försäkringskassan som betalar ut ersättningar och bidrag till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning samt av Pensionsmyndigheten som administrerar de delar som betalas ut till pensionärer.
Varje år betalas ungefär 200 miljarder kronor ut i ersättningar genom bland annat vab, a-kassa, föräldraledighet och sjukpenning.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars
Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.
Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag.
– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.
Handtvätt bra mot vinterkräksjuka
Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.
– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.
8 miljoner vab-dagar per år
- Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
- Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
- Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.
Drabbande vabbande - så slipper du hål i plånboken
Att vårda barn gräver hål i plånboken och sänker pensionen. Och inte alltid på ett rättvist sätt. Men det går att vabba mer jämlikt.
Det här innebär vab
Förkortningen står för ”vård av barn” – det vill säga att du avstår från att jobba eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett barn när det är sjukt eller behöver gå till läkare.
Försäkringskassan betalar tillfällig föräldrapenning när du vabbar. Ersättning ges i 120 dagar per år, tills barnet fyllt 12.
Arbetsgivaren har ingen rätt att kräva läkarintyg och betalar heller ingen lön för dessa dagar.
Farfar får vabba
Andra vuxna får också vabba för ditt barn.
Det behöver inte ens vara en släkting. Ersättning betalas ut enligt den personens SGI, sjukpenninggrundande inkomst.
Koll på dagarna
På Försäkringskassans webbplats finns Föräldrakalendern, som gör att man kan få koll på hur mycket du eller den andra föräldern har vabbat.
Så påverkas lön och pension
Ersättningen är knappt 80 procent av inkomsten. Har du 50 000 i månaden ryker 1 158 kronor av bruttolönen och 393 kronor i förlorad pension per dag. Med 25 000: 272 respektive 181 kronor. Över 33 000 kronor i lön påverkas inte ersättningen, så den med högst lön förlorar mest på att vara hemma. 60 procent av alla vabbdagar utbetalas till kvinnor.
Vabba rättvist
Om du är gift eller har en registrerad partner går det att kompensera den som tar ut mest vab. Den med högst inkomst kan föra över premiepensionsrätter till partnern. Den får då 94 procent av premiepensionsavsättningen. Ett annat sätt är att den som tjänar mest amorterar mer på eventuella bolån.
Text: Gertrud Dahlberg
Källa: Försäkringskassan, Länsförsäkringar
