Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Skulle ta över familjeföretag - blev uppsagd

Sonen skulle ta över företaget vid årsskiftet. I stället sades anställningen upp efter ett bråk. Nu stämmer Unionen familjeföretaget på sammanlagt 400 000 kronor för bland annat utebliven uppsägningslön och semesterersättning.
Lina Björk Publicerad 13 december 2017, kl 08:41
Aleksandr/Colourbox.com
I stället för att sonen tog över familjeföretaget sades han upp efter en fejd om vad företaget var värt. Aleksandr/Colourbox.com

”Mina arbetskamrater ska kännas som bröder, systrar och föräldrar, vi är ett familjeföretag.”

Så står det på smidesföretagets hemsida. Men kollegorna på arbetsplatsen kändes inte bara som en familj. Hälften var släkt med varandra och det släktskapet skulle orsaka en konflikt som nu avslutas i en stämningsansökan.  

Sonen hade varit anställd i bolaget, som ägdes och grundades av pappan, sedan 2002. Han arbetade de senaste åren som arbetsledare, ofta långa dagar och sena kvällar. Men eftersom det fanns planer på att han så småningom skulle ta över firman hade han ingenting emot att lägga extra tid på arbetet. Vid årsskiftet började diskussionerna om försäljningen på allvar, men pappan och sonen hade ett bekymmer: priset.

Relationen i familjen blev frostig och någon försäljning blev inte av. Konflikten eskalerade under en hektisk period på jobbet, där pappan till slut ställde sig mitt framför sonen och bad honom att ”slå honom på käften”. Händelsen, i kombination med flera månaders intensivt arbete utlöste en akut stressreaktion hos medlemmen som sjukskrevs för utmattningssymtom.

Under sjukskrivningen fick han besked om att familjeföretaget hade hävt hans anställningsavtal. Dessutom hävdade bolaget att sonen hade saker som skulle betalas till jobbet och gav honom därför ingen slutlön eller semesterersättning.

Eftersom medlemmen är son till sin arbetsgivare kan hans anställning inte omfattas av lagen om anställningsskydd, las. Enligt arbetsrättsliga principer får anställningsavtal hävas vid ett västenligt avtalsbrott från den anställdes sida, till exempel om en anställd grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Eftersom sonen har skött sina arbetsuppgifter prickfritt och bolaget inte heller har hävdat att han gjort något avtalsbrott, så anser Unionen att medlemmen har rätt till ekonomiskt skadestånd i form av en skälig uppsägningslön.

Läs mer: Släkten har förtur till jobben

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."