Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Sjukskriven ingenjör fick rätt mot Försäkringskassan

En ingenjör som var sjukskriven på grund av stress, jobbade få timmar vissa dagar och fler andra, beroende på hur han mådde. Det var inte okej enligt Försäkringskassan som nekade honom sjukpenning, men nu har fått backa.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2020, kl 14:59
Johan Nilsson/TT
Försäkringskassan gjorde fel när de nekade ingenjören sjukpenning. Johan Nilsson/TT

När ingenjören kom tillbaka till jobbet på 25 procent efter att ha varit heltidssjukskriven en tid, så valde han att förlägga sina timmar lite olika beroende på vad han skulle göra. De dagar han arbetade hemifrån jobbade han fler timmar eftersom han hade möjlighet att ta pauser och vila mellan varven. De dagar då han måste åka till kontoret och delta i möten jobbade han färre timmar eftersom det tog på krafterna.

Den lösningen uppskattades inte av Försäkringskassan som nekade honom sjukpenning dels för att hans läkare inte hade förklarat begränsningarna i hans arbetsförmåga, och dels med motiveringen att han jobbade upp till sju timmar vissa dagar, vilket enligt kassan bevisade att han hade bra arbetsförmåga.

– Sjukpenning är en "dag för dag-ersättning" och huvudregeln är att arbetstiden ska förläggas likadant varje dag. Men högsta förvaltningsdomstolen har klargjort att man måste kunna göra undantag från det om det exempelvis är medicinskt motiverat, vilket det var i det här fallet, säger Lina Gertzell, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd och ingenjörens ombud i tvisten.

Försäkringskassans beslut överklagades både till förvaltningsrätt och kammarrätt, och den senare konstaterade att ingenjören inte hade arbetat mer än den tid som han ansökt om ersättning för. De anser också att det inte finns skäl att ifrågasätta mannens läkare och att ingenjörens sjukdomstillstånd är sådant att förmågan att arbeta kan variera från dag till dag. Han fick därför tillbaka sin sjukpenning.

– Försäkringskassan tittade på en väldigt snäv period och tog beslut utifrån det. Det kammarrätten gjorde var att man tittade på hela sjukperioden och tagit hänsyn till hans sjukdomsbild, säger Lina Gertzell.