Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Tio myter om din semester

Nedräkningen har redan börjat för många av oss. Men semestern kan kräva en uppräkning också – lagen är svårtolkad och mången arbetsgivare har inte riktigt full koll på vad som gäller. Här är tio missförstånd.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Vad vet du om semestern? Vad gäller? Colourbox
  • Eftersom jag är nyanställd och inte tjänat in så många semesterdagar får jag inte ta semester.

Alla anställda har rätt till 25 dagars semester enligt lag – börjar du ditt jobb efter 31 augusti har du dock bara rätt till 5 semesterdagar. Däremot kanske du inte får några pengar om inte arbetsgivaren tillämpar förskottssemester som du kan komma att få betala tillbaka om du säger upp dig.

  • Om jag avtalar bort min övertidsersättning får jag längre semester.

Förvisso, men i de allra flesta fall är det en dålig idé att byta bort sin övertidsersättning mot en extra semestervecka. Det blir förmånligare att ha kvar övertidsersättningen om du jobbar mer än 20 timmar kvalificerad övertid om året.

  • När jag fyller fyrtio får jag fler semesterdagar tack vare gubbveckan.

Gubbveckan är bara en myt för privatanställda tjänstemän. Den finns bara inom det offentliga. Inom Unionens avtalsområden finns det bara ett fåtal kollektivavtal som ger längre semester än de 25 dagar lagen påbjuder

  • Om jag tar ut förskottssemester kan jag bli skyldig arbetsgivaren pengar om jag blir av med jobbet.

Fel. Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist avskrivs förskottssemestern. Likaså om du säger upp dig frivilligt efter fem år.

  • De som jobbar på företag utan kollektivavtal får mer i semesterlön.

Det kanske kan finnas något enstaka litet avtalslöst företag som har bättre ersättning under semestern, men generellt är det så att summan är större per dag om det finns kollektivavtal. Finns det kollektviavtal får du vanlig lön + ett tillägg på 0,8 procent. Saknas kollektivavtal får du vanlig lön + 0,43 procent enligt lag.

  • Eftersom företaget jag jobbar på stänger under sommaren, måste jag ta min semester då, oavsett om jag har några semesterdagar kvar eller inte.

Nej. Grundregeln är att du aldrig kan bli tvingad att ta ut obetald semester. Arbetsgivaren måste erbjuda dig arbete och det ska vara inom arbetsplatsens verksamhet.

  • Eftersom det är så svårt att hitta vikarier kan jag inte ta mer än två veckors semester.

Enligt semesterlagen har du rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden  juni-augusti.  Vill du däremot ha ut semester under övriga tider på året är det arbetsgivarens lag som gäller.

  • Eftersom jag är vikarie så omfattas jag inte av semesterlagen och har inte rätt till semester.

Så var det förr, men efter en lagändring 2010 omfattas även visstidsanställda av semesterlagen.Om du är anställd kortare tid än tre månader kan du gå med på att skippa semestern och får i stället så kallad semesterersättning. Semesterersättningen ska betalas ut senast en månad efter du har slutat.

  • Min semesterersättning räknas in i lönen, så jag har ingen semester.

Många arbetsgivare tror sig slippa undan med det påståendet, men semestern får inte räknas in i lönen. Om du upptäcker att en arbetsgivare blåst dig har du två år på dig att kräva ut semesterpengarna.

  • Det går att spara semesterdagar så att man kan ta ett sabbatsår var tionde år.  

Enligt lagen har du rätt att spara allt utom tjugo semesterdagar per år om du säger till din arbetsgivare. Men bara i fem år. Sen kan arbetsgivaren betala ut din sparade semester i pengar om han eller hon vill. Du kan som mest alltså bara spara till 25 extra semesterdagar (om du har normallång semester)= 10 veckors semester vart femte år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Semesterstress: 8 råd för en lugnare ledighet i sommar

Ordet i sig är en paradox – och lär inte existera på något annat språk. Trots att Sverige i en global jämförelse har lång semester. Här är ett gäng tips på hur du kan undvika att drabbas.
Joachim Stokstad, Mats Thorén Publicerad 18 juni 2026, kl 06:01
Person ligger i en ljus hängmatta i en grön trädgård. Bilden illustrerar vila och en lågmäld semester nära hemmet.
Semesterstress handlar ofta om höga krav på att hinna allt – både före och under ledigheten. Att lämna plats för vila och färre måsten kan ge bättre återhämtning än en fullplanerad semester. Foto: Colourbox

Landa mjukt

De sista veckorna innan semestern börjar kan vara extra stressiga. Måstekänslan att hinna klart på jobbet, skolavslutningar och afterwork sätter kroppen i ett slags beredskapsläge. Risken är att du bär med dig den stressen in i ledigheten. Se därför till att trappa ned gradvis de sista dagarna på jobbet. Annars stjäl det onödig tid av din semesterstart. Ta hjälp av din chef att prioritera.

Planera inte mera

Planera mindre. Öppna för mer spontana infall. Att försöka organisera hela ledigheten kan ge förhöjd puls. Är du planeringsfreak? Planera då för att göra ingenting – schemalägg en daglig stund i hängmattan.

Bryt med jobbet

Glöm jobbet när du är ledig. Bara att ens glutta på mejlen kan trigga i gång stresskänslor.

Förväntningsvägra

Du vill förstås att semestern ska bli fantastisk. Men verkligheten ställer nästan alltid till det. Svärföräldrarnas spontanbesök, att bilen pajar och benbrott är svåra att förutse. Tricket är att sänka förväntningarna på den perfekta ledigheten.

Konfliktsanera

Att plötsligt umgås hela familjen 24 timmar om dygnet är en utmärkt grogrund för tjafs. Den risken kan reduceras om man i förväg pratar ihop sig om rutiner, till exempel delar upp matlagning, disk och andra praktiska göromål. Ett annat tips är att emellanåt dela på sig – alla måste inte med på varje utflykt.

Gräsmattefilosofi

Att låta en del av gräsmattan få vara en oklippt äng minskar inte bara din (och familjens) arbetsbörda. Det gör också humlor och bin lyckliga och hjälper pollineringen. Och du behöver inte heller renovera alla fönster i år – sprid ut jobbet.

Våga säga nej

Du kommer inte att hinna träffa alla eller göra allt du tänkt. Prioritera din egen återhämtning framför sociala åtaganden och att vara andra till lags.

Ekonomisk press

Det är ofta dyrt att semestra. Resor, boende, mat och nöjen kostar rejält, vilket kan skapa både stress och oro. Kraven kan vara höga. Men du kan ju faktiskt säga nej till önskemål om en veckas charter till södra Europa som skulle svälja hela semesterbudgeten.

Det finns också alternativ som inte kostar skjortan. Som lokala badsjöar, upptäcktsfärder i skog och mark, hänga med dina barn i en lek- eller skatepark. Eller en tredagars cykelsemester – den kan bli nog så händelse- och minnesrik.

Källor: Hjärnfonden.se, doktor24.se, professor Micael Dahlen, Forskning.se.

Så minskar du stressen före och under semestern

  • försök inte hinna klart allt sista veckan
  • planera inte varje dag i detalj
  • håll jobbmejlen stängda
  • sänk kraven på den perfekta semestern
  • prata om ansvar hemma i förväg
  • prioritera återhämtning framför sociala måsten
  • välj billigare alternativ om ekonomin pressar
Semester

Lista: Länderna med mest och minst semester i Europa

Minst 20 lagstadgade semesterdagar per år ska alla medlemsstater ha enligt EU-lag. Och de flesta länderna har just det. Men flera länder, däribland Sverige, har fler semesterdagar.
Publicerad 11 juni 2026, kl 05:59
Man badar i havet.
Det varierar mellan europeiska länder hur lång lagstadgad semester man har rätt till. Flest dagar är det på Malta. Foto: Shutterstock

Antalet semesterdagar säger dock inte allt om hur mycket ledighet anställda har. I flera länder finns kollektivavtal som innebär fler lediga dagar utöver den lagstadgade semestern. Det är också olika hur många helgdagar som finns i respektive land.

Om man bara ser till den lagstadgade semestern ser listan ut så här:

• 28 semesterdagar: Malta 

• 26 semesterdagar: Luxemburg

• 25 semesterdagar: Danmark, Österrike, Frankrike, Sverige

• 22 semesterdagar: Spanien, Portugal 

• 21 semesterdagar: Norge 

• 20 semesterdagar: Tyskland, Tjeckien, Italien, Finland, Slovakien, Cypern, Kroatien, Rumänien, Lettland, Polen, Slovenien, Bulgarien, Litauen, Estland, Grekland, Ungern, Belgien, Irland, Nederländerna

Källa: Work Across the EU: Jobs, pay and time off 2025 (data från 2022)

Text: Lena Michanek