Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
STF: ”Vi måste bromsa överturismen”
Semester hemma är bra för ekonomin, men ökar slitaget på naturen – och irriterar lokalbefolkningen. Det har Maria Ros Hjelm, generalsekreterare på Svenska Turistföreningen, att tackla.
Hur har du som ny generalsekreterare för STF märkt av spänningen som uppstått mellan turister och lokalbefolkning till följd av ökat ”svemestrande”?
– Förra sommaren var det stora problem i fjällvärlden, när många åkte norröver och störde rennäringen. Samerna uttryckte kritik mot våra fjällstationer.
Så vad har ni gjort åt det?
– Problemet försvinner ju inte om fjällstationerna skulle göra det. Nu ger sig också många fler ut och tältar längs vandringslederna och bor i husbil längs vägarna. Vi fortsätter att sprida information om hur man ska bete sig i renbetesland – via sociala medier och våra boenden.
Men når ni verkligen också ”nybörjarna” i naturen på det viset?
– Vi tror att deras kunskap och förståelse ökar genom att vi är aktiva i våra kommunikationskanaler. När vi la ut information om vilka rättigheter och skyldigheter allemansrätten innebär förra sommaren blev det väldigt läst och delat.
Vad gör ni för att minska ortsbefolkningens irritation?
– Utmaningen är att skapa förståelse hos alla berörda. Det finns ingen snabb lösning, men jag tror på att skapa dialog där man har en genuin vilja att skapa förändring och kan få förståelse för olika perspektiv.
Hur har ditt arbete påverkats av pandemin?
– När jag rekryterades var STF oerhört starkt och jag hade planer på att vi skulle lägga i ytterligare en växel och utvecklas. Det satte pandemin stopp för. Under 2020 tappade vi nästan en tredjedel av våra intäkter från uthyrning av bäddar och har behövt dra ner kraftigt på personal. Så hittills har mitt jobb mest handlat om att balansera den ekonomiska situationen och försöka hålla uppe medarbetarnas engagemang.
Hur kommer inhemsk turism att utvecklas och hur påverkar det STF?
– Jag tror att många fått upp ögonen för allt Sverige har att erbjuda. Vår främsta uppgift blir att sprida ut turismen, för att minska risken för överturism på vissa platser och för att bidra till en utveckling av hela landet. Vi vill också påverka möjligheterna till ett hållbart resande.
Maria Ros Hjelm
Gör: Generalsekreterare för Svenska Turistföreningen med 220 kansli- och säsongsanställda.
Ålder: 48 år
Utbildning: Ekonomi med inriktning på marknadsföring
Bakgrund: Chef och ledare i Amnesty och The Body shop.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Kollega önskar god jul och gott nytt år
Kollega önskar dig en God Jul och Gott Nytt År! Vi är tillbaka igen i början av januari.
Kollega-redaktionen tar julledigt och är tillbaka den 7 januari.
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Då kan du logga in och anmäla dig via den här länken, så får du från och med nästa år alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka. Fiffigt va?
Medlemmar fick ”glömd” semesterlön i julklapp
Snart börjar ett nytt semesterår för en del anställda – hör du till dem är det hög tid att kolla din semesterlön, i synnerhet om du har rörlig lön. En jul för några år sedan räddade Unionen runt en halv miljon i bortglömd semesterlön åt medlemmar.
Det hände sig i nådens år 2017, runt första advent, att en ombudsman på Unionen fick ett till synes enkelt ärende på sitt bord. En medlem hade enbart fått semesterlön på sin fasta lönedel, men inte på den provisionslön hon tjänat. De lokala förhandlingarna hade avslutats i oenighet.
Arbetsgivarna fortsatte hårdnackat vägra justera semesterlönen när Centrala ombudsmannen, Anna-Lena Glaad, tog över. Hon hade ingen aning om att detta enda ärende skulle växa betydligt i omfång och bli en dramatisk kamp mot klockan när hon övertog det.
Muller på kontoret
– Det hade börjat gnissla en del på kontoret där medlemmen jobbade och fler verkade ha fått för lite semesterpengar. Sedan skickade arbetsgivaren av misstag en lista med massa namn, berättar Anna-Lena Glaad.
Hon började utforska listan. Namnen visade sig tillhöra medlemmar, före detta anställda som försvunnit i en företagsuppdelning och som troligtvis också blivit snuvade på semesterlön. Och nu var det bråttom – företaget hade semesterår som började och slutade vid årsskiftet och om förbundet inte agerade snabbt skulle medlemmarna gå miste om en hel del pengar.
– I normalfallet stoppas klockan när man påkallar tvisteförhandling, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjuristen som kopplades in på ärendet.
– Men när det gäller semesterfrågor bryts preskriptionstiden bara av att man väcker talan i domstol.
Kamp mot klockan
Fyra dagar före julafton, 20 december, satte sig Anna-Lena Glaad och fjorton kollegor ned och ringde upp 72 medlemmar för att höra om de ville bli företrädda av Unionen för att få ut sin rättmätiga semesterlön.
– Alla fick lägga laxen åt sidan för att hjälpa till. Ett femtiotal av medlemmarna accepterade och nu gällde det för dem att snabbt som ögat få fram lönespecifikationer som visade vad de tjänat de senaste åren, berättar Anna-Lena Glaad.
Under tiden satt juristen Pierre Dahlqvist och förberedde mallar till individuella stämningsansökningar som han kompletterade vartefter han fick klartecken och uppgifter från medlemmarna. I mellandagarna kunde ett femtiotal stämningsansökningar lämnas in till Stockholms tingsrätt. Och därmed var tidsfristen bruten.
Arbetsgivaren backade
Efter att stämningarna lämnats in visade sig arbetsgivaren vara mer samarbetsvillig och återvände till förhandlingsbordet. Stämningsansökningarna kallades tillbaka och cirka en halv miljon i bortglömda semesterslantar betalades slutligen ut till medlemmarna.
– Om man är osäker på sin semesterlön bör man ringa vår rådgivning, hellre en gång för mycket. Vår allmänna känsla är att en hel del semesterpengar fryser inne, säger Anna-Lena Glaad.
– Arbetsgivaren ska göra korrekta beräkningar, men semesterlagen är komplicerad och därför gör arbetsgivarna ofta fel, säger Pierre Dahlqvist som aldrig kommenterar enskilda belopp i uppgörelser.
– Man har ett eget ansvar att själv hålla koll för att inte riskera att förlora pengar. Det gäller inte bara semesterlönen.
- Oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, har man under vissa förutsättningar rätt till semesterlön på rörliga lönedelar, exempelvis provision.
- Semstertillägget på de rörliga lönedelarna ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. Semesteråret börjar för många företag i månadsskiftet mars-april, men på en del arbetsplatser börjar semesteråret 1 januari.
- Spara och kolla alla lönebesked. Speciellt lönespecifikationer som kommer före eller efter semestern eftersom det förekommer att dagar försvinner.
Röda dagar 2026 - maximera ledigheten
Hur ska man ta ledigt för att maximera ledigheten 2026? Med hjälp av klämdagar och planering går det att få lång ledighet 2026. Så här fixar du påskledighet och julledighet. Totalt finns det 13 röda dagar – varav sju infaller på en vardag 2026.
Om du tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa ledigheten med hjälp av röda dagar och helgaftnar 2026 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2026. Med sju semesterdagar vid julen kan du vara ledig 18 dagar om du har klämdagar.
Totalt finns det 13 röda dagar 2026. Sju av dem är på en vardag. Påsken infaller ganska tidigt 2026: påskafton är den 4 april. Påsken kan infalla mellan den 22 mars och 25 april.
Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.
Många jobbar halvdag dagen innan en röd dag.
Röda dagar och helgdagar 2026
1 januari (torsdag) Nyårsdagen
5 januari (måndag) Trettondagsafton
6 januari (tisdag) Trettondagen
3 april (fredag) Långfredagen
4 april (lördag) Påskafton
5 april (söndag) Påskdagen
6 april (måndag) Annandag påsk
1 maj (fredag) Första maj
14 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag
24 maj (söndag) Pingstdagen
6 juni (lördag) Sveriges nationaldag. Obs! De flesta kollektivavtal ger rätt till en annan ledig dag de år som nationaldagen infaller på en lördag eller helgdag.
19 juni (fredag) Midsommarafton
20 juni (lördag) Midsommardagen
31 oktober (lördag) Alla helgons dag
24 december (torsdag) Julafton
25 december (fredag) Juldagen
26 december (lördag) Annandag jul
31 december (torsdag) Nyårsafton
Fotnot: Aftnar som julafton, nyårsafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.
Maxa ledigheten 2026 så här
Påsken, 10 lediga dagar
Påsken infaller ganska tidigt i år. Skärtorsdagen är den 2 april. Tar du ledigt fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 3 april till den 12 april. Det går såklart också att ta fyra semesterdagar innan påsken och också få tio lediga dagar: 28 mars till 6 april.
Första maj, nästan 9 lediga dagar
Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april är du ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.
Du kan också ta ledigt 27, 28 och 29 april och på så sätt bara jobba en halvdag på nio dagar. Inte så blodigt, ju.
Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar
Om du har klämdagar har du möjlighet till riktigt lång ledighet här. Ta semester 11, 12 och 13 maj, så får du nio lediga dagar när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 15 maj.
Jul och nyår, 18 lediga dagar
Jul och nyår är halvbra 2026, ur ett ledighetsperspektiv, eftersom annandagen är på en lördag. Men du kan ändå få 14 lediga dagar med hjälp av bara fem semesterdagar. Ta semester 28, 29, 30 december och 4 och 5 januari så kan du vara borta från arbetet mellan 24 december och 6 januari.
Du kan också fläska på och dessutom ta semester den 7 och 8 januari och på så vis vara ledig i 18 dagar i sträck.
