Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Scania backar om att ändra semesterlagen
När Scania ska beta av sin orderbok kan det bli en del extrajobb för medarbetarna. Därför diskuteras nu övertid, arbete på lördagar och att skjuta på semestrar. Däremot backar Scania när det gäller att ändra semesterlagen.
I slutet av mars stoppade Scania sin produktion av lastbilar och bussar. Coronaviruset orsakade materialbrist och störningar i leverans- och logistikkedjan.
Men sedan ett par veckor är produktionen igång igen. Fabriken i Södertälje började med tvådagarsproduktion och är nu uppe i tre dagars produktion per vecka.
Scanias vd, Henrik Henriksson, sa i början av veckan i en TT-intervju att han befarade att sommarens semestrar skulle orsaka problem när tillverkningen kom igång på allvar. Därför ville han diskutera ökad flexibilitet i semesterlagen med ”relevanta parter”.
– Semesterlagen i Sverige ger inte speciellt mycket flexibilitet. Det är något vi flaggat upp för relevanta parter och inlett en dialog kring, sa Henrik Henriksson till TT.
Det påståendet backar nu Scania från, via presschefen Hans-Åke Danielsson.
– Det pågår inga sådana förhandlingar. Däremot tittar vi på olika sätt att beta av den orderbok som vi fyllt före coronakrisen. Det kan till exempel handla om att arbeta lördagar, arbeta övertid eller skjuta något på semestrarna. Det är en diskussion vi för med fackförbunden nu. Men det handlar inte om ändringar av semesterlagen.
När orderboken är avklarad väntar troligtvis reducerad produktion, enligt Hans-Åke Danielsson.
– Vi kommer inte att ha normal produktion det här året. 2020 är ett förlorat år för alla och ingen kan säga när läget är normalt igen. Men många vill fortfarande ha det de beställde före coronakrisen och det arbetar vi med nu.
Mari Carlquist är Unionens klubbordförande på Scania. Hon säger att fackförbunden på Scania har diskuterat olika lösningar med arbetsgivaren för att lösa situationen med den välfyllda orderboken.
– Ett förslag var att delvis jobba när vi egentligen skulle ha haft semester och skriva ett lokalt avtal som gjorde det möjligt. Enligt ombudsmännen på Unionen är det dock tveksamt om det går att skriva ett sådant avtal. Och oavsett är det inte aktuellt just nu. Jag tycker att det verkar exceptionellt men säger inte att vi aldrig skulle vara beredda att teckna ett sådant avtal, säger hon.
Mari Carlquist tror att det går att lösa situationen utan särskilda avtal, exempelvis genom att låta dem som vill jobba en semestervecka.
– Alla som arbetar här är lojala mot företaget och vill att det ska gå bra för företaget. Därför tror jag att man med frivillighet kan få en del av personalstyrkan att jobba en semestervecka om det skulle behövas.
På lastbilstillverkaren AB Volvo är läget likande det på Scania.
– Vi har börjat komma igång på väldigt låga nivåer. Det vi gör nu är att testa om leverantörssystemet håller. Och det verkar det göra. Vi testar också nya arbetsmetoder. Vi producerar på ett säkrare sätt nu, så att vi förhindrar smittspridning. Det tredje är att hitta den nya nivån nu, alltså vad som är det nya normala om man tittar på efterfrågan, säger Claes Eliasson, presschef på AB Volvo.
Volvos bedömning är att efterfrågan kommer att vara kraftigt påverkad av läget i världen.
– Vi hoppas såklart att vi ska komma upp i en mer omfattande produktion men har inget jättehopp om det just nu i alla fall.
Semesterlagen
Huvudregeln är att arbetstagaren ska ha minst fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni – augusti. Men om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen kan de lokala parterna komma överens om något annat.
– Lagstiftaren har utgått från att de olika behov som kan finnas inom olika branscher och specifika företag bäst löses av de lokala parterna på arbetsplatsen. Detta innebär att man kan komma överens om en alternativ förläggning av semester. Detta bygger dock alltså på att man träffar avtal om en sådan alternativ förläggning, annars gäller huvudregeln i lagen, säger Viktor Anesäter förbundsjurist på Unionen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Röda dagar 2025 – så maxar du semestern
Vilka är röda dagar 2025? Hur ska du maxa din ledighet 2025? Här är alla röda dagar och helgdagar nästa år. Och så tar du ledigt för att få så lång semester som möjligt.
Om du planerar och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2025 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2025. Med bara fyra semesterdagar vid julen kan du vara ledig 16 dagar om du har klämdag.
Totalt finns det 13 röda dagar 2025. Nio av dem är på en vardag. Påsken infaller sent 2025: påskafton är den 19 april.
Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.
Röda dagar och helgdagar 2025
1 januari (onsdag) Nyårsdagen
6 januari (måndag) Trettondagen
18 april (fredag) Långfredagen
20 april (söndag) Påskdagen
21 april (måndag) Annandag påsk
1 maj (torsdag) Första maj
29 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag
6 juni (fredag) Sveriges nationaldag
8 juni (söndag) Pingstdagen
20 juni (fredag) Midsommarafton
21 juni (lördag) Midsommardagen
1 november (lördag) Alla helgons dag
24 december (onsdag) Julafton
25 december (torsdag) Juldagen
26 december (fredag) Annandag jul
31 december (onsdag) Nyårsafton
Fotnot: Aftnar som julafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.
Maxa ledigheten så här
Påsken, 10 lediga dagar
Påsken infaller sent i år. Skärtorsdagen är den 17 april. Tar du ledigt fyra dagar före påsken eller fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 12 april till den 21 april eller den 18 april till den 27 april.
Första maj, 7 lediga dagar
Om du har klämdagar i ditt anställningsavtal kan du få 7 lediga dagar genom att använda tre semesterdagar. Ta ledigt 28, 29 och 30 april och få en hel veckas semester. Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april kan du vara ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.
Har du inte klämdagar tar du semester den 2 maj och får fyra lediga dagar.
Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar
Här kan du göra samma sak som vid första maj: ta ledigt 26, 27 och 28 maj och få en ledig vecka när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 30 maj.
Jul och nyår, 18 lediga dagar
Jul och nyår är riktigt bra 2025, ur ett ledighetsperspektiv, särskilt om du har klämdagar. Då kan du få 18 lediga dagar med hjälp av bara fyra semesterdagar. Ta semester 22, 23, 29 och 30 december så kan du vara borta från arbetet mellan 20 december och 6 januari.
Har du inte klämdagar får du 16 dagars ledighet genom att använda fem semesterdagar.
Ensamhet på semestern – så övervinner du den
För den som känner sig ensam kan semestertider vara en tuff period. Men ensamhet går att bryta. Börja med att gå ut och ta för dig av sommaren är psykologen Martina Nelson råd.
Sol och salta bad, glass och stora lass och sköna grillhäng med kompisar. Sommar och semester, som vi har längtat.
Men inte alla. För människor som är eller känner sig ensamma kan vår mest sociala årstid vara riktigt ångestladdad. Ensamheten blir mer påtaglig när man inte kan gå till jobbet som vanligt eller ägna sig åt vardagliga aktiviteter som ofta pausas under sommarmånaderna.
Så är det för Sara. Hon har två barn, bra kollegor och fina vänner, så riktigt ensam är hon inte. Men ändå känner hon sig ensam, allra mest under sommaren.
– För mig blev semestern jobbig efter min skilsmässa. Plötsligt hade jag ingen att planera ledigheten med. Mina vänner lever i kärnfamiljer och är upptagna med olika projekt, sommarhuset eller resande. Jag känner inte alltid att det finns plats för mig och mina barn i deras liv.
Emotionell eller social ensamhet
Ensamhet ser olika ut. Den som Sara beskriver är en emotionell eller social ensamhet förklarar psykologen Martina Nelson.
– Hon har vänner men kanske inte någon riktig nära att anförtro sig till. Den andra ensamheten är där vi faktiskt känner att man inte har några vänner.
Martina Nelson vill också skilja på den självvalda och ofrivillig ensamheten. De flesta behöver och vill vara för sig själva ett tag för att få energi efter en stressig tid. Men det är när ensamhet blir ofrivillig och långvarig som den kan påverka hälsan negativt, både psykiskt och fysiskt.
– Ofrivillig ensamhet som kan leda till ångest och andra negativa känslor. Och det är ofta våra tankar som ställer till det för oss, säger Martina Nelson.
Så hanterar du ensamhet och sommarångest
Många förknippar ensamhet med något skamfullt och ett misslyckande. Det är så lätt att börja tänka ”ingen vill ju vara med mig så det är ingen idé att jag försöker söka kontakt”. Men det är just såna tankar som kan leda till att man isolerar sig ännu mer.
Ett första steg att bryta den onda cirkeln är att ta itu med de negativa tankarna som hindrar dig från att göra saker som kan bryta ensamheten förklarar Martina Nelson. Har du som Sara vänner, fråga om du får hälsa på i stugan. Bjud in på en fika eller föreslå en middag.
Har du få eller inga vänner exponera dig för situationer där du omger dig med andra, även om det känns tufft. Sätt dig på ett café, gå på loppis, anmäl dig till en sommarkurs eller fråga en kollega om han eller hon vill ses på semestern.
En mindre ensam semester
Sara säger att hon känner avund när hon hör kollegorna prata om sina sommarplaner. Hur ska hon hantera det?
– Det är helt okej att känna så, det är vanligt att tänka och känna så. Men försök att inte fastna i tankarna.
På jobbet ska det vara självklart att kunna prata om sina sommarplaner men Martina manar till eftertanke.
– Det är som med all inkludering. Man kanske ska vara ödmjuk och medveten om att semestern inte bara är härlig för alla.
Bryt ensamheten: psykolog Martina Nelsons råd för en socialare semester
- Vill du ha vänner att umgås med kan du behöva slänga dig ut i det som känns jobbigt. Isolera dig inte. Småprata med människor i affären eller hitta sammanhang där du omger dig med andra. Du kanske har en vän från förr som du inte träffat på länge? Var aktiv själv.
- Investera i de relationer du har. Ifrågasätt den självkritiska rösten som säger att du bara tränger dig på hos kompisen i hennes sommarstuga. Gå emot tankarna och fråga istället om du får hälsa på.
- Planera in aktiviteter. Det behöver inte vara en charterresa eller annat som kostar mycket. Boka in småsaker, som en fika eller middag hemma. Att ha något inplanerat kan lätta sommarångesten.
- Bestäm dig för att försöka komma hemifrån varje dag en stund även om du inte har något inbokat.
- Jämför dig inte med andra. Alla ser lyckliga ut på sociala medier, vi vet. Men det är en bild som inte säger något om hela verkligheten. För nästan ingen lägger ut bilder på släktbråket och griniga barn.
- Var schyst mot dig själv. Det är jobbigt att känna sig ensam men det är inget misslyckande.
Varannan svensk vill ha mer flexibel semester
Mer än hälften av svenskarna skulle föredra ett annat upplägg än den klassiska industrisemestern. Det visar en undersökning av tankesmedjan Futurion.
Lagstadgad semester har funnits som koncept sedan 1938. Trots att arbetslivet förändrats radikalt sedan dess väljer de allra flesta av oss fortfarande att ta ut våra lediga semesterdagar i juli och augusti. Det vill säga under den klassiska industrisemestern. Orsaken är förstås att många vill ha en längre sammanhängande ledighet. Men enligt en ny undersökning, som tankesmedjan Futurion gjort, skulle drygt hälften av svenskarna – 54 procent – föredra en helt annan fördelning av sina semesterdagar.
Industrisemester - nej tack
– Till syvende och sist handlar det om att människor önskar få mer makt och inflytande över arbetstiden och semestern, säger Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion, i en kommentar.
De flesta av de drygt 1 000 personer som deltagit i undersökningen vill istället sprida ut sin ledighet, med till exempel tre veckor sommartid, en vecka över jul och resterande dagar utspridda över året. Andra skulle kunna tänka sig ha kvartalssemester eller öka sin veckoarbetstid för att kunna vara ledig under fler skollov.
Svårt släppa jobbet under semestern
Samtidigt uppger två av tre att behovet av semester inte alltid tillfredsställs. Två av de vanligaste anledningarna är att inte kunna släppa arbetet mentalt under ledigheten och att oförutsedda händelser krävt att man arbetat.
– Återhämtning är det som historiskt har motiverat semestern. Man kan fråga sig om en dryg månads ledigt väger upp för elva stressiga månader, eller om vi behöver modernisera synen på semestern som sådan, säger Ann-Therése Enarsson.
Varför behövs semester?
• Hög press på leverans och prestation är det främsta skälet att behöva semester för personer med de högsta lönerna.
• Tufft livspussel och mycket vardagsbestyr är det främsta skälet att behöva semester för de med hemmavarande barn. Något fler kvinnor än män uppger det skälet.
• Stressigt arbete är det främst angivna skälen att behöva semester för de yngre (18–34 år).
• Slitsamt och psykiskt påfrestande arbete är det främsta skälet att behöva semester för personer anställda i offentlig sektor.
Läs hela rapporten här.
Källa: Futurion
Så får du ut mest av din semester
• Schemalägg semester ofta under arbetsåret.
• Planera in minst en långsemester om minst åtta dagar per år
• Välj semesteraktiviteter utifrån dina personliga preferenser.
• Undvik arbetsrelaterade aktiviteter under semestern.
• Planera din semester för att förhindra negativa händelser.
Källa: Professor Jessica de Blooms vid University of Groningen, Nederländerna.
