Efter MeToo kraftsamlade Unionen för att kunna ta emot fler ärenden gällande sexuella trakasserier. Förutom det fortlöpande jämställdhetsarbetet, som ombudsmän och förtroendevalda ska känna till, där arbete mot sexuella trakasserier ingår, fick förbundets chefsombudsmän och rådgivare gå ytterligare kurser om sexuella trakasserier, för att bättre kunna stötta och svara på medlemmarnas frågor.

Unionen har även gjort en översyn av det material som finns när det gäller sexuella trakasserier.

– Vi har sett till att sprida materialet genom våra kanaler, i våra nätverk och även via sociala medier till våra förtroendevalda, säger Lina Andersson, utredare på Unionens politiksektion med inriktning på jämställdhetsfrågor.

Har antalet ärenden ökat?
– I vissa regioner är det oklart medan vi kan se en ökning i andra. Fler arbetsmiljöombud och förtroendevalda har hört av sig till förbundet med frågor efter och i samband med MeToo-uppropen.

I Diskrimineringsombudsmannens fackliga nätverk, där LO, TCO och Saco ingår, har frågan diskuterats under året som gått.

Läs också: Kvinnor i facket vittnar om sexuella trakasserier

– Vi har kunnat ge varandra tips och råd och inspiration. Till exempel har DIK-förbundet öppnat en särskild telefonlinje i sin rådgivning om sexuella trakasserier.

I november förra året genomförde Novus en undersökning om sexuella trakasserier på Unionens uppdrag. 2 000 personer intervjuades, av dem hade en av tre blivit sextrakasserade på jobbet.

Läs också: "Ingen kan längre säga att de inte visste"

– Det visade sig även att av dem som hade blivit utsatta har en fjärdedel av dem lämnat sitt jobb på grund av detta.

Av de 2 000 som ingick i undersökningen hade alltså 165 personer lämnat sitt jobb på grund av sexuella trakasserier.

Lina Andersson menar att det är viktigt att lära sig mer om vad som händer med organisationen runt den som har blivit sextrakasserad. Hur är den rådande arbetsplatskulturen? Följer man diskrimineringslagar? Har man en policy? Finns det rutiner? Kan man berätta? Om inte – varför?

– Om det finns personer runt omkring som ser eller vet att någon blir utsatt för sexuella trakasserier men som väljer att titta bort eller skratta med så blir det en dubbel kränkning. Om personen sedan berättar för en chef som inte agerar eller förminskar det inträffade, ja, då blir personen utsatt för en form av svek och kränkning ytterligare en gång.

– Konsekvenserna för den som är utsatt på individnivå har MeToo-vittnesmålen illustrerat väl och det har också bekräftats genom den kunskapssammanställning som har gjorts av Göteborgs Universitet under året. Det kan handla om olika former av ohälsa, depression, missbruk, posttraumatiskt stressyndrom.

Verkningarna av sexövergrepp och trakasserier tycks också följa med människor över tid:

– En kvinna hade utsatts för övergrepp 60 år tidigare men det var någonting som hon fortfarande mådde dåligt av.

Lina Andersson jobbade tidigare som ombudsman:

– En erfarenhet som jag har med mig är att jag vet att det finns ett enormt behov av att få upprättelse efter att ha blivit utsatt för sexuella trakasserier. Det kollektiva brytandet av tystnaden i MeToo är en del i en sådan upprättelse, ”Jag tänker i varje fall inte vara tyst om det”. 

Vad har MeToo haft för betydelse?
– Betydelsen av MeToo har varit enorm utifrån att det händer saker på området i hela samhället. Det är så många aktörer på många håll som nu engagerar sig. Vittnesmålen har gjort det tydligt för arbetsgivarna att ”det kan hända här hos oss”.

Det partsgemensamma samarbete som Kantar Sifo har initierat och som Unionen och Volvo deltar i är ett exempel på det. Och det kommer även att innebära att Sifo gör årliga undersökningar om förekomsten av sexuella trakasserier.

Läs mer: Unionen i stor uppföljning av MeToo

Det blev 65 MeToo-upprop i Sverige och några av dem kom från branscher som är anslutna till Unionen.

Läs mer: PR-branschen kräver jämställda och trygga anställningar

– Vi har träffat några av dem och lyssnat på deras erfarenheter. Det är de anställda som har kunskapen. Om det är bakom scenen på en teater där en tekniker alltid tafsar, eller hur man ska tackla kränkande kunder i butiken där man jobbar. Sexuella trakasserier kan ske i de mest oväntade miljöer och av de mest oväntade personer men i många situationer känner också de anställda till var riskerna finns.

Kommer MeToo att ha någon varaktig effekt?
– Ja det kommer det. Under det gångna året har vi gjort stora kunskapsframsteg som kommer att ha varaktig effekt och flera initiativ har tagits som kommer att ge resultat. #MeToo är inte heller på något sätt över. Personer som har blivit utsatta för sexuella trakasserier fortsätter att tala om det.

Ytterligare frågor har enligt Lina Andersson aktualiserats i och med MeToo:

• Vad gör vi med arbetsgivare som inte är intresserade av att hantera sexuella trakasserier? Här har Unionen tagit fram en manual för förtroendevalda och för ombudsmän.

• Vad händer på en avdelning där en medarbetare får höra att chefen har sextrakasserat en annan medarbetare?

• I de fall där kollegor bevittnar eller får höra talas om sexuella trakasserier utförda av någon de ska samarbeta med, hur påverkar det deras arbetsdag?

• Vad gör sexuella trakasserier med avdelningen och arbetsmiljön i organisationen?

• Förövarna, vad händer med dem och varför gör de som de gör?

• Om en förövare får sluta på en arbetsplats, fortsätter hen då på samma sätt på nästa arbetsplats?

• Det finns olika grader av sexuella trakasserier och de utförs säkert med olika motiv, det organisatoriska arbetet är viktigt men det är även viktigt att den som vill ändra sitt beteende och behöver hjälp med det också kan få den hjälpen.

Vad har hänt på området om fem år?
– Då har det som vi har pratat om nu blivit verklighet på arbetsplatserna, säger Lina Andersson.

Läs också: Arbetsgivaren skyldig att agera vid sexuella trakasserier