Att många av oss undviker mingel, även om vi vet att de är bra för karriären, kan bero på att vi är introverta eller har dåligt självförtroende.
Men en orsak kan också vara att vi känner oss väldigt osäkra i en så ostrukturerad situation, säger Angela Ahola, doktor i psykologi och expert på första intryck.
– På minglet finns ju inget sådant som att vi får en bordsplacering och presenteras för en bordsherre eller bordsdam. Då kan man lätt börja oroa sig för att man ska bli stående ensam i ett hörn. Eller att man kommer att bli bortvald genom att någon vänder sig bort och börjar prata med någon annan i stället. Vår rädsla för att bli avvisade, att bli exkluderas i sociala sammanhang, är en känsla som ligger djupt inom oss.
Angela Ahola menar dock att vi alla kan bli mindre rädda, och faktiskt börja uppskatta mingel, om vi bara planerar för hur sådant vi tycker är jobbigt på tillställningen kan hanteras.
– Många känner oro för vad de egentligen ska säga till de nya människor som de träffar. Ett tips är att försöka anknyta till något på minglet, som att fråga om den andre också tyckte att din favoriträtt på buffébordet var god. Eller om den kanske tyckte bättre om något annat? Det är ett sätt att bryta isen och få i gång ett samtal.
Kanske är man också orolig att hamna i en situation där den man pratar med, eller kanske flera människor i grupp, ska dissa en.
– Visst skulle det kännas jätteläskigt. Men om man har en plan för hur man ska agera i en sådan situation så har man ändå något att hålla fast vid, vilket gör en mindre osäker, säger Angela Ahola.
Ett sätt att hantera att man blir exkluderad kan vara att helt enkelt lämna minglet. Men när det handlar om sådana här rädslor är det ofta bra om vi lyckas tvinga oss själva till att våga pröva igen genom att bara lugnt gå vidare för att försöka prata med en annan människa.
– För att leva livet till fullo och må bra ska vi inte låta olika rädslor ta överhanden. Om vi i stället tar kommandot över dem, lyckas ta oss själva i kragen och vågar göra sådant som känns jobbigt så växer vi som människor, säger Angela Ahola.