Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så får du alla delaktiga på konferensen

Nu stundar konferensernas högsäsong. För den som håller i trådarna är det mycket att tänka på – såväl före som under och efter arrangemanget.
Publicerad 19 september 2017, kl 08:00
Gallery Stock
En bra mötesdag ska ha ett tydligt mål och syfte. Trenden går mot mindre galna aktiviteter och mer kunskapsorienterade övningar på konferenserna. Gallery Stock

Att planera kick-off, boka konferensresa eller ordna heldagsseminarium för sina medarbetare görs inte i en handvändning. Åtminstone inte för den som vill att arrangemanget ska fylla ett visst syfte. En bra början är att dela in planeringen i tre sjok: före, under och efter konferensen. Det menar Sylvia Nylin, vd på medlemsorganisationen Svenska Möten.

– Det allra första man bör göra är att ge alla ett ”skriv in detta datum i almanackan” i god tid. Det gäller särskilt om man ska åka i väg och om övernattning ingår. Det är ett sätt att visa respekt för medarbetarnas liv och fritid.

När datum har reserverats är det dags att kommunicera syfte, mål och förväntningar med mötet, liksom om medarbetarna behöver förbereda sig. Varför träffas vi? Är det för att vi har många nya anställda? Är det en kick-off? Eller ett möte som ska generera nya affärsidéer? Vad förväntas vi kunna och göra efteråt?

Få vill sitta tillbakalutade och matas med powerpointbilder

– Har man ett tydligt syfte och mål, vilket vi ser börjar bli allt vanligare, blir det så mycket enklare att planera resten av konferensen – till exempel var man ska vara. Platsen har stor betydelse för känslan på mötet. Är tanken att det ska vara energifyllt väljer man en viss typ av plats och inramning, ska det vara reflekterande väljer man en annan.

Sylvia Nylin menar att den konferensplanerande chefen bör gå efter ledorden kultur och struktur. Kulturen står för känslan som mötet ska generera, vad deltagarna ska kunna, känna eller göra efter mötet.

– När det gäller strukturen bör man göra checklistor och detaljplanering – vem är mötesledare, vem dokumenterar – och hur ska det dokumenteras? Viktigt är hur deltagarna kan involveras. De allra flesta vill inte sitta helt tillbakalutade och matas med powerpointpresentationer som man lika gärna kan läsa sig till. Deltagarna måste känna meningsfullhet och som chef gäller det att våga testa nytt, annars blir det lätt samma resultat som alltid.

Ett förhållandevis nytt inslag i många av dagens konferensrum är interaktiva digitala verktyg, till exempel kan man använda mobiltelefonen som en omröstningsmentometer. Det finns också mötesappar som tar hand om planeringen, med allt från att ta emot anmälningar till att skicka ut sms inför konferensens start.

Hur ska det då gå till under själva konferensen? Enligt Sylvia Nylin är det en god idé att inleda med en minimeditation, spela musik eller göra något annat som får deltagarna att landa fysiskt och mentalt – det tar oftast inte mer än 5–10 minuter. Under dagen kan man sedan spränga in kortare yogapass för att hålla energin uppe.

– I dag är det mycket som konkurrerar om uppmärksamheten, inte bara ens egna tankar. Till exempel mobiler och Facebook. En idé är att inrätta ett telefondagis där deltagarna helt enkelt lägger ifrån sig telefonerna i en korg. Sedan lägger man in korta pauser då man kan ringa barnen eller snabbkolla mejl. Men det ska vara pauser som ligger utanför de ordinarie – dem ska man ägna åt social interaktion.

Enligt Sylvia Nylin blir det allt vanligare att man ordnar aktiviteter som hänger ihop med syfte och mål.

– Det är också ett trendbrott. Tidigare avslutade man ofta med en aktivitet som inte hade ett dugg med resten av dagen att göra. I dag finns det oftast en röd tråd som genomsyrar hela konferensen, säger hon och ger exempel:

– Om syftet är att förbättra samarbetet i en grupp kan man till exempel bygga lego med hjälp av instruktioner från en processledare. En annan variant är att måla, även här med en processledare som guidar. Även om man inte tycker att man kan så upptäcker många att det går, bara man får rätt vägledning.

När det gäller aktiviteter är det viktigt att se till hela gruppen. Ingen får känna sig obekväm och alla ska kunna delta på lika villkor. Det kan vara bra att tänka på även när det gäller alkoholservering, att det alltid finns ett alkoholfritt alternativ så att ingen känner sig exkluderad.

Text: Hanna Johansson

5 TRENDER

  • Mötet ska ha ett tydligt syfte som känns meningsfullt för deltagarna.
  • Koppla inte deltagandet till prestation. Fokusera på lärande och utveckling.
  • Hållbarhet. Det handlar inte bara om miljö utan även om socialt inkluderande. Se till hela arbetsgruppen och få alla att känna sig välkomna.
  • Tänk digitalt. Det finns massor av möjligheter och interaktiva digitala format.
  • Tänk konceptuellt. Det ska finnas en röd tråd som genomsyrar hela konferensen.

 

TIPS PÅ MÖTESAPPAR

  • Run your meeting. Mötesapp med en att göra-lista där man kan pricka för varje avklarad punkt.
  • Interaktiva möten. Mentometerfunktion och andra verktyg som gör att deltagarna kan engagera sig under mötets gång.
  • Guestlogic. Här kan deltagarna checka in och göra omröstningar.
  • Meetappevent. En app där allt om konferensen samlas på samma ställe. Funktion där man kan dela ny dokumentation under konferensens gång.
  • Ombea & Quickvotes. Mentometerappar som underlättar omröstningar via mobiltelefonen.
Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory