Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Nya lagar som påverkar dig på jobbet

Från och med januari i år har arbetsgivare möjlighet att erbjuda cykel som förmån till anställda. Det kommer även bli lättare att avslöja problem i arbetslivet med en ny visselblåsarlag. Här är lagändringar som påverkar dig i arbetslivet 2022.
Lina Björk Publicerad 18 januari 2022, kl 11:55
Händer öppnar brev från CSN. Cyklister i stadsmiljö.
Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs från 56 till 60 år och arbetsgivare får möjlighet att erbjuda cykel som förmån till anställda. Foto: Jessica Gow/TT, Jon Olav Nesvold/NTB Scanpix/TT

Skydd för visselblåsare

En ny visselblåsarlag ska göra det enklare och tryggare att berätta om missförhållanden på jobbet. Den tidigare lagstiftningen stärks upp för att uppfylla EU:s visselblåsardirektiv. Det innebär bland annat att fler på arbetsplatsen kommer att skyddas, som till exempel praktikanter och volontärer.

Arbetsgivare med minst 50 anställda måste ha en intern rapporteringskanal – en webbsida eller en mejladress som du kan använda för att berätta vad du vet. Det är okej att vända sig till medier med information och är numera förbjudet att straffa någon som rapporterar. Det betyder till exempel att du inte kan få sparken, sämre befordringsmöjligheter, lägre lön, omplaceras eller liknande.

Träder ikraft: Delar har redan börjat gälla. Förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden träder i kraft 22 juli 2022.

 

Egenföretagare har rätt till a-kassa

Enligt tidigare regler kunde egenföretagare som återupptog sin verksamhet efter att ha haft den vilande, inte få någon a-kassa förrän fem år hade passerat. Under coronapandemin togs femårsregeln bort och nu har egenföretagare möjlighet att söka arbetslöshetsersättning medan företaget är pausat. Du får även göra viss marknadsföring under tiden företaget ligger nere för att lättare kunna återuppta verksamheten senare.

Träder i kraft: 1 januari 2022

 


Äldre inkluderade i nystartsjobb

Nystartsjobb ger arbetsgivare en subvention vid anställning av en person som varit borta från arbetslivet en längre tid. Långtidsarbetslösheten bland äldre har ökat och därför har regeringen bestämt att ge stöd för nystartsjobb för dubbelt så lång tid för en person som fyllt 55 år. Allmänt förlängs maxtiden för stöd från 24 till 48 månader.

Träder i kraft: 1 februari 2022.

 

Cykla till jobbet

Från och med januari kommer arbetsgivare att kunna erbjuda dig en skattelättnad för att tillhandahålla cykel till anställda för privat bruk. Det gäller upp till 3 000 kronor och handlar om trampcyklar och elcyklar.  

Träder i kraft: 1 januari 2022.

 

A-kassa efter dag två

Enligt de ordinarie reglerna har du inte rätt till a-kassa under de första sex dagarna under din arbetslöshet. Nu ändrar regeringen villkoren tillfälligt och gör det möjligt att få a-kassa redan från och med dag tre i arbetslöshetsförsäkringen.

Träder i kraft: 1 januari 2022 fram till 1 januari 2023.

 

Inkomsttaket i sjukförsäkringen höjs

Försäkringskassan höjer taket i sjukförsäkringen vid beräkning av sjukpenningsgrundande inkomst, från åtta till tio prisbasbelopp, vilket betyder att sjukpenning kan betalas för en lön på upp till 40 250 kronor i månaden i stället för det tidigare taket som låg på 32 200 kronor. Andra ersättningar som berörs av ändringen är rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön.

Även garantinivån i sjukersättningen och aktivitetsersättningen höjs.

Träder ikraft: 1 januari 2022

 

Sjukskrivna ska inte bedömas mot hela arbetsmarknaden

Efter dag 180 ska det enligt reglerna bedömas om du som är sjukskriven kan utföra något jobb på arbetsmarknaden. Men en uppmjukning har införts som innebär att om det finns skäl som talar för att den sjuka kan återgå till sitt ordinarie arbete så undantar man den bedömningen. Det kommer göra det lättare att exempelvis avsluta din rehabilitering i lugn och ro.

Träder i kraft: 1 februari 2022.  

 

Studiestöd till äldre

Nu ska även äldre ha möjlighet att vidareutbilda eller omskola sig högre upp i åldrarna. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs från 56 till 60 år. Ändringarna innebär också att vissa åldersgränser som rör återbetalning och avskrivning av studielån höjs på motsvarande sätt, det vill säga med fyra år.

Träder ikraft: 1 januari

Politik

Så påverkar budgeten dig och ditt arbetsliv

Sänkt skatt för äldre arbetstagare, förändrat reseavdrag – och högre milersättning. Det är några delar av budgeten för 2023 som regeringen presenterade i dag.
Oscar Broström, David Österberg Publicerad 8 november 2022, kl 11:16
Elisabeth Svantesson under presskonferens med budgeten framför sig på podium.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar höstbudgeten 2022. Foto: Pontus Lundahl

Inför valet meddelade Moderaterna att de ville sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare. Det skulle ge hushållen omkring 500 kronor mer i månaden. Partiet hoppades att sänkningen skulle finnas med i 2023 års budget. Så blev det inte.

– Fler jobbskatteavdrag kommer när det är läge för det, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon presenterade budgeten, men preciserade inte när det skulle bli.

Milersättning och reseavdrag

Med den nya budgeten blir det billigare att köra bil i jobbet. Den skattefria milersättningen höjs från dagens 18,50 kronor till 25 kronor. Det blir också billigare att pendla till jobbet med bil. Avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 till 25 kronor per mil.

Regeringen river upp det tidigare riksdagsbeslutet om en ny modell för reseavdrag. Enligt den modellen skulle skattelättnaden baseras på avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen, oavsett färdmedel. Tanken var bland annat att uppmuntra pendlare att använda andra färdmedel än bil.

Sänkt skatt för äldre som jobbar

Äldre som vill jobba ska få mer pengar över efter skatt.

Regeringen satsar sammanlagt 770 miljoner kronor på ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som fortsätter att arbeta efter fyllda 65. Det här innebär enligt finansminister Elisabeth Svantesson 500 kronor extra i plånboken varje månad.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet infördes av den förra regeringen efter en överenskommelse mellan fackförbunden och arbetsgivarna.

Johan Pehrson, partiledare för Liberalerna och arbetsmarknadsminister, meddelade när han tillträdde sitt nya ämbete att regeringen skulle ”skruva lite” på det nya omställningsstödet. Hur det här skulle se ut var dock oklart.

I Tidöavtalet står det att stödet ska beviljas för utbildningar med ”hög efterfrågan på arbetsmarknaden”. Exakt hur det här ska skilja sig från det nuvarande upplägget är oklart.

"För att ha rätt till omställnings­­studiestöd måste utbildningen stärka din ställning på arbets­­marknaden utifrån arbets­marknadens behov", skriver CSN.

Budgeten för stödet redovisas för år 2022 till 2025 i höstbudgeten. Eftersom omställningsstudiestödet är i sin linda och förväntas byggas ut successivt de kommande åren, ökar anslaget till stödet för varje år.

Nästa år ska kostnaden vara 1,4 miljarder kronor. Det är ungefär samma nivå som den förra regeringen tidigare föreslagit.

Sjukförsäkringen

Den som är sjukskriven får sin arbetsförmåga prövad flera gånger under sjukskrivningen. För att få behålla sjukpenningen efter 365 dagar krävs att man inte kan utföra ”ett normalt förekommande arbete”.

När pandemin orsakade vårdköer beslutade den dåvarande regeringen om undantag från bedömning av arbetsförmågan. Om sjukskrivningen orsakades av försenad vård fick en sjukskriven behålla sjukpenningen utan prövning av arbetsförmågan. Den nuvarande regeringen förlänger undantaget till sista december 2023.

A-kassan

A-kassan behåller sitt nuvarande tak. Det innebär att en arbetslös som mest kan få 26 400 kronor före skatt. Före valet var regeringspartierna överens om att sänka taket, men har nu ändrat sig.

Vi har haft en diskussion, men tycker att det är klokt att behålla nivån eftersom arbetslösa inte kompenseras på andra sätt för inflationen, sa Elisabeth Svantesson.

Under pandemin gjorde den dåvarande S-regeringen en tillfällig höjning av nivån på a-kassan. Den högsta dagpenningen för de 100 första dagarna av arbetslöshet höjdes till 1 200 kronor och ersättningen för dag 101–300 höjdes till 1 000 kronor.

Hela budgeten för 2023 hittar du på regeringen.se

Här är de största förslagen i budgeten

Regeringens budget för 2023 innehåller nya budgetförslag på drygt 40 miljarder kronor. Här är några av de största:

Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, 6,7 miljarder kronor

Bibehållen a-kassenivå, 5,8 miljarder kronor

Satsningar på försvaret, 4,3 miljarder kronor

Satsningar på det civila försvaret, 900 miljoner kronor

Ökat bidrag till kommuner och regioner, 6 miljarder kronor

Riktat elstöd till elintensiva företag, 2,4 miljarder kronor

Fler vårdplatser och en förstärkt vård, 2 miljarder kronor

Ett förstärkt reseavdrag, 1,8 miljarder kronor

Vägunderhåll, 1 miljard kronor

Investeringar i ny infrastruktur, 1 miljard kronor

Ökade medel till Polismyndigheten, 900 miljoner kronor

Sänkt jobbskatt för arbetande pensionärer, 770 miljoner kronor

 

Några områden som regeringen väljer att spara in pengar på:

Minskat bistånd, 7,3 miljarder kronor

Avskaffad klimatbonus för elbilar, 3 miljarder kronor (Får genomslag i budgeten först 2024)

Minskat antal kvotflyktingar, 400 miljoner kronor

Källa: TT