Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Nya lagar som påverkar dig på jobbet

Från och med januari i år har arbetsgivare möjlighet att erbjuda cykel som förmån till anställda. Det kommer även bli lättare att avslöja problem i arbetslivet med en ny visselblåsarlag. Här är lagändringar som påverkar dig i arbetslivet 2022.
Lina Björk Publicerad 18 januari 2022, kl 11:55
Händer öppnar brev från CSN. Cyklister i stadsmiljö.
Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs från 56 till 60 år och arbetsgivare får möjlighet att erbjuda cykel som förmån till anställda. Foto: Jessica Gow/TT, Jon Olav Nesvold/NTB Scanpix/TT

Skydd för visselblåsare

En ny visselblåsarlag ska göra det enklare och tryggare att berätta om missförhållanden på jobbet. Den tidigare lagstiftningen stärks upp för att uppfylla EU:s visselblåsardirektiv. Det innebär bland annat att fler på arbetsplatsen kommer att skyddas, som till exempel praktikanter och volontärer.

Arbetsgivare med minst 50 anställda måste ha en intern rapporteringskanal – en webbsida eller en mejladress som du kan använda för att berätta vad du vet. Det är okej att vända sig till medier med information och är numera förbjudet att straffa någon som rapporterar. Det betyder till exempel att du inte kan få sparken, sämre befordringsmöjligheter, lägre lön, omplaceras eller liknande.

Träder ikraft: Delar har redan börjat gälla. Förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden träder i kraft 22 juli 2022.

 

Egenföretagare har rätt till a-kassa

Enligt tidigare regler kunde egenföretagare som återupptog sin verksamhet efter att ha haft den vilande, inte få någon a-kassa förrän fem år hade passerat. Under coronapandemin togs femårsregeln bort och nu har egenföretagare möjlighet att söka arbetslöshetsersättning medan företaget är pausat. Du får även göra viss marknadsföring under tiden företaget ligger nere för att lättare kunna återuppta verksamheten senare.

Träder i kraft: 1 januari 2022

 


Äldre inkluderade i nystartsjobb

Nystartsjobb ger arbetsgivare en subvention vid anställning av en person som varit borta från arbetslivet en längre tid. Långtidsarbetslösheten bland äldre har ökat och därför har regeringen bestämt att ge stöd för nystartsjobb för dubbelt så lång tid för en person som fyllt 55 år. Allmänt förlängs maxtiden för stöd från 24 till 48 månader.

Träder i kraft: 1 februari 2022.

 

Cykla till jobbet

Från och med januari kommer arbetsgivare att kunna erbjuda dig en skattelättnad för att tillhandahålla cykel till anställda för privat bruk. Det gäller upp till 3 000 kronor och handlar om trampcyklar och elcyklar.  

Träder i kraft: 1 januari 2022.

 

A-kassa efter dag två

Enligt de ordinarie reglerna har du inte rätt till a-kassa under de första sex dagarna under din arbetslöshet. Nu ändrar regeringen villkoren tillfälligt och gör det möjligt att få a-kassa redan från och med dag tre i arbetslöshetsförsäkringen.

Träder i kraft: 1 januari 2022 fram till 1 januari 2023.

 

Inkomsttaket i sjukförsäkringen höjs

Försäkringskassan höjer taket i sjukförsäkringen vid beräkning av sjukpenningsgrundande inkomst, från åtta till tio prisbasbelopp, vilket betyder att sjukpenning kan betalas för en lön på upp till 40 250 kronor i månaden i stället för det tidigare taket som låg på 32 200 kronor. Andra ersättningar som berörs av ändringen är rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön.

Även garantinivån i sjukersättningen och aktivitetsersättningen höjs.

Träder ikraft: 1 januari 2022

 

Sjukskrivna ska inte bedömas mot hela arbetsmarknaden

Efter dag 180 ska det enligt reglerna bedömas om du som är sjukskriven kan utföra något jobb på arbetsmarknaden. Men en uppmjukning har införts som innebär att om det finns skäl som talar för att den sjuka kan återgå till sitt ordinarie arbete så undantar man den bedömningen. Det kommer göra det lättare att exempelvis avsluta din rehabilitering i lugn och ro.

Träder i kraft: 1 februari 2022.  

 

Studiestöd till äldre

Nu ska även äldre ha möjlighet att vidareutbilda eller omskola sig högre upp i åldrarna. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs från 56 till 60 år. Ändringarna innebär också att vissa åldersgränser som rör återbetalning och avskrivning av studielån höjs på motsvarande sätt, det vill säga med fyra år.

Träder ikraft: 1 januari

Politik

Så bestämmer EU över ditt jobb

Nästan alla arbetsrättsliga lagar i Sverige har fått ändras på grund av EU-regler. Kollega guidar i hur det påverkar dig – från första jobbet till pensionen.
Noa Söderberg Publicerad 22 maj 2024, kl 06:01
Föräldraledighet, pension och arbetsmiljö. Så påverkar EU dina jobbvillkor – från första jobbet till pensionen.
Föräldraledighet, pension och arbetsmiljö. Så påverkar EU dina jobbvillkor – från första jobbet till pensionen. Foto: Karl Nordlund/Colourbox.

EU-regler kan kännas långt borta från vardagen. Särskilt när det gäller villkoren på jobbet. Vi har ju den svenska modellen, där fack och arbetsgivare bestämmer över sådant själva. Eller?

Faktum är att nästan alla svenska lagar om arbetsrätt har behövt ändras på grund av EU-regler. Många kollektivavtal också. Här är sju exempel på hur besluten i Bryssel påverkar dig, från första jobbet till pensionen.

 

Lönestransparens

  1. Du är på väg mot ditt första jobb. Hur ska du få en rättvis lön? För drygt ett år sedan beslutade EU att du har rätt att se den tilltänkta lönen, eller lönespannet, när du söker ett nytt jobb. När du sedan har blivit anställd har du rätt att se hur lönerna har satts för kollegor med liknande arbetsuppgifter. Poängen med reglerna är att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Senast 31 maj ska en utredare presentera hur de ska genomföras i Sverige.

     

    Villkorsinformation

  2. Du får kontraktet och börjar läsa det finstilta. Utöver lönen har du rätt till skriftlig information om de allra flesta villkor när du börjar på ett nytt jobb – arbetsuppgifter, schemaregler, ort, uppsägningstid, kollektivavtal och många fler. Dessutom har du rätt till ett skriftligt svar från arbetsgivaren om du begär att få heltid eller fast anställning. Liknande regler har funnits tidigare, men EU-direktivet är mer omfattande och infördes i Sverige genom en ändring i lagen om anställningsskydd (LAS) sommaren 2022.

     

    EU och GDPR

  3. Du och dina kollegor bildar en fackklubb. Ni skriver en medlemslista. Nu har du tillgång till något som enligt EU-regler är en mycket känslig personuppgift: dina kollegors fackliga tillhörighet. Alla som vill att ens fackmedlemskap ska hållas hemligt har rätt till det. Om ni i klubben råkar avslöja det kan ni i värsta fall tvingas betala stora böter. Läget blir ett annat om medlemmen själv går på öppna möten eller på andra sätt visar att hen är medlem.

     

    Europeiskt företagsråd

  4. Om du jobbar på ett företag med minst 1000 anställda och som finns i två EU-länder har ni rätt att bilda ett Europeiskt företagsråd (på engelska förkortat EWC). Då får ni insyn i frågor som påverkar anställda i flera länder, exempelvis stora omorganisationer. Ni kan dock inte påverka besluten på samma sätt som medbestämmandelagen ger rätt till i Sverige.

     

    Jobba i annat EU-land

  5. Du bestämmer dig för att testa lyckan utanför Sveriges gränser. EU-medlemskapet ger dig rätt att jobba var som helst i de 27 medlemsländerna. Dessutom räknas tiden som du har jobbat i Sverige när du ansöker om till exempel föräldrapenning i det nya landet. Rättigheterna har dock en baksida. Om du åker i väg på uppdrag av din hemarbetsgivare – så kallad utstationering – har facket i mottagarlandet inte samma rätt att strejka för dina villkor. Det fick svenska Byggnads erfara när de förlorade i EU-domstolen 2007, efter en strejk för lettiska byggnadsarbetares rättigheter.

     

    Föräldraledig i EU

  6. Du får barn. Från sommaren 2022 gäller nya minimiregler för föräldraledighet i EU. De innebär att varje förälder har rätt till minst fyra månaders ledighet. Två av dem ska vara betalda och kan inte flyttas mellan föräldrarna. Reglerna ger också rätt till 10 dagars ledighet vid födseln och flexibla arbetstider fram tills barnet är 8 år. Sverige har i dag generösa regler, men om någon regering skulle vilja ändra dem får de inte gå under EU:s golv.

     

    EU och pensionen

  7. Dags för välförtjänt vila. Om du har jobbat deltid eller haft tillfälliga anställningar kan du skatta dig (någorlunda) lycklig – sedan millennieskiftet har du haft rätt till samma regler för pensionsintjänande som heltidsanställda. Tidigare fanns det kollektivavtal som sade att du måste jobba ett visst antal timmar varje månad för att börja tjäna in till pensionen. De fick ändras när Sverige gick med i EU eftersom de bröt mot unionens diskrimineringsregler. Under samma tidsperiod har dock pensionssystemet blivit mer inkomstbaserat, vilket betyder att du som har jobbat deltid ändå får en låg pension.

Läs mer om arbetsmiljö och EU

Källor: ”Facket och EU: så funkar det” (Ahlberg/Edling, Bantorgets Grafiska, 2019), EU-kommissionen, EU:s ministerråd, Företagarna, Almega, Unionen.se, Europaportalen.se, med flera.