Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Nya lagar som påverkar dig på jobbet

Från och med januari i år har arbetsgivare möjlighet att erbjuda cykel som förmån till anställda. Det kommer även bli lättare att avslöja problem i arbetslivet med en ny visselblåsarlag. Här är lagändringar som påverkar dig i arbetslivet 2022.
Lina Björk Publicerad 18 januari 2022, kl 11:55
Händer öppnar brev från CSN. Cyklister i stadsmiljö.
Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs från 56 till 60 år och arbetsgivare får möjlighet att erbjuda cykel som förmån till anställda. Foto: Jessica Gow/TT, Jon Olav Nesvold/NTB Scanpix/TT

Skydd för visselblåsare

En ny visselblåsarlag ska göra det enklare och tryggare att berätta om missförhållanden på jobbet. Den tidigare lagstiftningen stärks upp för att uppfylla EU:s visselblåsardirektiv. Det innebär bland annat att fler på arbetsplatsen kommer att skyddas, som till exempel praktikanter och volontärer.

Arbetsgivare med minst 50 anställda måste ha en intern rapporteringskanal – en webbsida eller en mejladress som du kan använda för att berätta vad du vet. Det är okej att vända sig till medier med information och är numera förbjudet att straffa någon som rapporterar. Det betyder till exempel att du inte kan få sparken, sämre befordringsmöjligheter, lägre lön, omplaceras eller liknande.

Träder ikraft: Delar har redan börjat gälla. Förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden träder i kraft 22 juli 2022.

 

Egenföretagare har rätt till a-kassa

Enligt tidigare regler kunde egenföretagare som återupptog sin verksamhet efter att ha haft den vilande, inte få någon a-kassa förrän fem år hade passerat. Under coronapandemin togs femårsregeln bort och nu har egenföretagare möjlighet att söka arbetslöshetsersättning medan företaget är pausat. Du får även göra viss marknadsföring under tiden företaget ligger nere för att lättare kunna återuppta verksamheten senare.

Träder i kraft: 1 januari 2022

 


Äldre inkluderade i nystartsjobb

Nystartsjobb ger arbetsgivare en subvention vid anställning av en person som varit borta från arbetslivet en längre tid. Långtidsarbetslösheten bland äldre har ökat och därför har regeringen bestämt att ge stöd för nystartsjobb för dubbelt så lång tid för en person som fyllt 55 år. Allmänt förlängs maxtiden för stöd från 24 till 48 månader.

Träder i kraft: 1 februari 2022.

 

Cykla till jobbet

Från och med januari kommer arbetsgivare att kunna erbjuda dig en skattelättnad för att tillhandahålla cykel till anställda för privat bruk. Det gäller upp till 3 000 kronor och handlar om trampcyklar och elcyklar.  

Träder i kraft: 1 januari 2022.

 

A-kassa efter dag två

Enligt de ordinarie reglerna har du inte rätt till a-kassa under de första sex dagarna under din arbetslöshet. Nu ändrar regeringen villkoren tillfälligt och gör det möjligt att få a-kassa redan från och med dag tre i arbetslöshetsförsäkringen.

Träder i kraft: 1 januari 2022 fram till 1 januari 2023.

 

Inkomsttaket i sjukförsäkringen höjs

Försäkringskassan höjer taket i sjukförsäkringen vid beräkning av sjukpenningsgrundande inkomst, från åtta till tio prisbasbelopp, vilket betyder att sjukpenning kan betalas för en lön på upp till 40 250 kronor i månaden i stället för det tidigare taket som låg på 32 200 kronor. Andra ersättningar som berörs av ändringen är rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön.

Även garantinivån i sjukersättningen och aktivitetsersättningen höjs.

Träder ikraft: 1 januari 2022

 

Sjukskrivna ska inte bedömas mot hela arbetsmarknaden

Efter dag 180 ska det enligt reglerna bedömas om du som är sjukskriven kan utföra något jobb på arbetsmarknaden. Men en uppmjukning har införts som innebär att om det finns skäl som talar för att den sjuka kan återgå till sitt ordinarie arbete så undantar man den bedömningen. Det kommer göra det lättare att exempelvis avsluta din rehabilitering i lugn och ro.

Träder i kraft: 1 februari 2022.  

 

Studiestöd till äldre

Nu ska även äldre ha möjlighet att vidareutbilda eller omskola sig högre upp i åldrarna. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs från 56 till 60 år. Ändringarna innebär också att vissa åldersgränser som rör återbetalning och avskrivning av studielån höjs på motsvarande sätt, det vill säga med fyra år.

Träder ikraft: 1 januari

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.

Politik

Nya lagar och regler 2023

Från och med 1 januari 2023 införs flera nya lagar och regler, som du kan vilja ha koll på. Bland annat höjt reseavdrag och skattesänkning för personer över 65 som arbetar.
Oscar Broström Publicerad 14 december 2022, kl 09:41
Person tittar på fyrverkerier.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi några av de förändringar som sker från den 1 januari 2023. Foto: Kalle Gorm/NTB

Vid årsskiften är det vanligt att tidigare bestämda förändringar i lagar och regler slår igenom och får verkan.

Här har Kollega sammanställt några av de viktigaste lag- och regeländringarna i arbetslivet som börjar gälla från och med den 1 januari 2023.

Förändrat reseavdrag

Från och med 2023 ska det bli billigare att använda bilen i jobbet. Regeringen föreslog i budgetpropositionen att avdraget för arbetsresor med egen bil skulle höjas från tidigare 18,50 kronor till 25 kronor. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2023.

Höjd pensionsålder

Vid årsskiftet höjs pensionsåldern i Sverige med ett år. Det påverkar även åldersgränserna inom vissa ersättningar i socialförsäkringen, bland annat sjukpenning, sjukersättning och assistansersättning.

Idag kan man ta ut allmän pension vid 62 års ålder medan andra pensionsförmåner betalas ut från 65 års ålder. Från och med 1 januari 2023 är dessa åldersgränser ändrade till 63 respektive 66 års ålder.

Prisbasbelopp höjs

När inflationen skjuter i höjden ökar även prisbasbeloppet, som ska spegla prisutvecklingen och bland annat skydda värdet av sjukersättningen.

Från den 1 januari höjs prisbasbeloppet från 48 300 kronor till 52 500 kronor.

Det här innebär att många bidrag och ersättningar, som är kopplade till prisbasbeloppet, automatiskt höjs vid årsskiftet.

Att prisbeloppet höjs innebär också att inkomstskatten sänks för många. Störst skattesänkning får höginkomsttagare till följd av att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs till ungefär 51 200 kronor i månaden.

Vilande företag

Under coronapandemin införde regeringen ett undantag för den så kallade femårsregeln. Den innebär att en företagare som återupptar verksamheten i ett företag som varit vilande, inte får göra ett nytt uppehåll innan det gått minst fem år för att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning.

Det här undantaget från femårsregeln har den nya regeringen föreslagit ska fortsätta gälla under 2023.

Sänkt skatt för arbetande 65-plussare

Den som arbetar efter att ha fyllt 65 får sänkt skatt. I höstbudgeten satsade regeringen 770 miljoner kronor på ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som fyllt 65 men vill stanna kvar i arbetslivet.

Rätt att ha kvar anställning för äldre

Riksdagens pensionsgrupp beslutade 2017 att åldern för arbetstagares rätt att kvarstå i anställning skulle höjas. Tidigare var åldern 68. Från och med 2023 höjs den med ett år till 69.

Även regler kring uppsägningstid och företrädesrätt, samt åldersgränsen för när tidsbegränsade anställningar ska övergå till tillsvidareanställningar, ändras från 68 till 69 år.

Bibehållen nivå a-kassa

Det här är inte en direkt förändring, men värt att understryka för 2023 är att nivån för a-kassan kommer ligga kvar på samma nivå.

Under coronapandemin införde den dåvarande regeringen tillfälligt höjda nivåer i arbetslöshetsersättningen, som sedan dess legat kvar och som kommer fortsätta göra det.

*Vissa av ändringarna vilar på att regeringens budget går igenom innan 2023.