Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Få vet att de kan plugga med lön

Från den första oktober kan den som jobbat ett tag söka ett nytt studiebidrag och få upp till 80 procent av lönen. Men 8 av 10 svenskar känner inte till det visar en Sifoundersökning.
Elisabeth Brising Publicerad
Man sitter i läsesal och studerar.
Plugga med lön? Åtta av tio svenskar har aldrig hört talas om det nya studiestödet enligt en undersökning Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB

Åtta av tio svenskar har aldrig hört talas om det nya studiestödet enligt en undersökning som företaget Randstad Risesmart gjort. Samtidigt tror nästan nio av tio att det förbättrar chanserna för dem som arbetat ett tag att lyckas på arbetsmarknaden.

Studiestöd - en del av nya LAS

I samband med den nya las-uppgörelsen klubbade riksdagen ett nytt omställningsstudiestöd. Det gör att du kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden.

För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav, till exempel ha jobbat minst 8 av de senaste 14 åren. Studiestödet betalas ut för studier från den 1 januari 2023. Men redan den första oktober kan man söka utbildningar och pengar via CSN.

– Oavsett om man breddar sig eller går den traditionella karriärstegen får man möjlighet att bygga på med kompetens. Studiestödet gör att det blir en buzz kring vidareutveckling, säger Gabriella Nilsson, director på Randstad Risesmart, ett företag som arbetar med omställning och karriärutveckling.

Ökad möjlighet att byta bransch

Enligt undersökningen tror en majoritet av svenskarna att det nya studiebidraget ökar möjligheten att få jobb i en annan bransch än den man arbetat i innan.

– När man jobbat ett tag kanske man vill testa att göra något nytt. Det är en annan era i dag än förr. Du kan ha flera typer av jobb under ditt arbetsliv, säger Gabriella Nilsson.

En dryg tredjedel av de tillfrågade tror att studiestödet gör att man kan konkurrera mer effektivt i rekryteringsprocesser. En tredjedel anser också att omställningsstöd ökar möjligheten att kompetensutvecklas inom ramen för ens tjänst.

Bara 13 procent tror dock att studiestödet ökar chanserna för just dem att behålla sin nuvarande anställning.

–  Jag tror man marknadsfört det här bidraget mer som kompetensväxling. Många tycker nog att de klarar av sitt jobb bra och är trygga i det, säger Gabriella Nilsson.

Om Sifo-undersökningen 
Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel på uppdrag av Ranstad Risesmart i början av september 2022. Totalt intervjuades 1 488 personer i åldern 18–65 år, varav 1192 personer inom sysselsättning. Panelen är representativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval och inte självrekryterad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan

Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2024, kl 15:29
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan: En ny undersökning från Unionen visar att sju av tio företagsledare har fått kompetensutveckling det senaste året, medan många anställda saknar samma möjligheter. Kompetensbrist hindrar Sveriges tillväxt.
Kompetensutveckling för chefer, inte för anställda. Unionens undersökning avslöjar att 70% av företagsledarna har vidareutbildat sig, men endast 41% av tjänstemännen i privat sektor har fått samma chans. Brist på rätt kompetens är ett stort tillväxthinder i Sverige. Foto: Colourbox.

Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.

I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.

Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige. 

Höga chefer får mer utbildning

I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.

– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling

Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.

Unionens tips till företagsledare 

  • Se löpande över företagets kompetensbehov.
  • Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
  • Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
  • Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
  • Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
  • Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.