Regeringen lämnar faktiskt både miljövänner, nybilsköpare och fordonsindustrin i sticket. Här fanns en chans att bidra till jobb genom att peka med hela handen mot det miljösmarta samhället. I stället ska törstiga bensinbilar få fortsätta att kvala in som miljöbilar, medan bränslesnåla dieselbilar med lägre koldioxidutsläpp får en straffskatt.
Bilar med bensin- eller dieselmotorer får inte släppa ut mer än 119 gram koldioxid per kilometer. Men t ex Volvo V70 2,0, Flexifuel och Saab 9-5, 2,0t LinearActive Biopower tillåts spy ut över 200 gram/km och drar närmare en liter soppa milen. De senare kan visserligen köras på etanol, men sedan 1970 har etanolförsäljningen på mackarna sjunkit med 80 procent! Förarna tankar hellre bensin. Plånboken går före miljösamvetet - särskilt i kristider.
Vi har alltså en miljöbilsdefinition på papperet och något helt annat i verkligheten.
Även om etanolanvändningen kommer att börja öka igen - energimyndigheten utreder hur prisskillnaden mellan etanol och bensin ska hanteras i framtiden - kan man ifrågasätta om etanolen är ett lämpligt alternativ. Odlingarna slår ut både matgrödor och för klimatet värdefull regnskog. Framställningen sägs dra mer energi än vad som senare utvinns i bilmotorn, som dessutom sörplar duktigt (25-40 procent mer än bensin) och spyr ut växthusgaser.
Det är positivt att regeringen vill höja den del av fordonsskatten som avser utsläpp av koldioxid från 15 till 20 kronor per gram koldioxid, som överstiger "miljöbilsgränsen" 120 gram/km. Frågan är dock varför regeringen också föreslår en höjning av energiskatten på diesel med 40 öre litern men lämnar drivmedlet bensin ifred. Dagens dieselbränsle renat med partikelfilter är snällare mot miljön än bensin både vad gäller förbrukning och utsläpp. Vill man inte bara minska vägtransporterna utan även få en miljövänligare privatbilism hade det varit klokare att straffbeskatta bensinen.
En tydligare och mer logisk definition av miljöbil hade också kunnat snabba på utvecklingen av elhybrider och bilar som tankas med biogas, syntetisk diesel (på skogsråvara) eller vätgas i kombination med bränsleceller.
Allra sämst i klimat- och energipropositionen är att den saknar stimulanser för att förnya fordonsparken och säkra jobben. Miljöbilspremien på 10 000 kronor avskaffas i sommar och föreslås skiftas mot fem års befrielse från fordonsskatt. Det blir billigare för staten men dyrare för den enskilde. Beroende på val av miljöbil kommer köparna att förlora mellan 3 000 och 7 500 kronor!
Vad som behövs är i stället en förlängd och fördubblad miljöbilspremie, som även borde inkludera omställning av befintlig bilpark till etanol- eller gasdrift. En kraftig skrotningspremie efter tysk modell borde också införas. Där får den som skrotar en minst tio år gammal bil 28 000 kronor att investera som grundplåt i en ny eller nästan ny bil. Sådana åtgärder vore bra för miljön och sysselsättningen.
Och varför inte introducera en miljö- och folkhälsopremie för dem som väljer bort bil till förmån för cykel?
