Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
För SJ kommer vinter, kyla och snö på spåren varje år som en total överraskning. Det har varenda pendlare tvingats att acceptera - emedan vi själva påbörjar resan till jobbet en kvart tidigare eftersom det inte går att cykla i snön, får vi ändå finna oss i att bli stående i kylan för att vänta in ett försenat tåg. Vi är luttrade, vi pendlare.
Men någonstans går en gräns. Efter flera ganska rejäla tågförseningar på senaste tiden, tänkte jag kräva tillbaka lite pengar genom SJ:s restidsgaranti. Om alla försenade pendlare ser till att kräva biljettpriset tillbaka vid minst 20 minuters försening kanske SJ blir mer angeläget om att ha lite framförhållning vintertid, var min tanke.
Till min oerhörda irritation upptäckte jag att SJ smygändrat sin restidsgaranti. Numer krävs minst en timmes försening för att få tillbaka bara en bråkdel av biljettpriset. Så nu kan SJ skita fullständigt i oss pendlare och ställa in tåg lite hur de vill, utan att det kostar företaget ett öre.
Men det är egentligen inte det som retar mig mest, utan det faktum att man försöker presentera försämringen som en förbättring. I den enda artikel jag hittar om den ändrade restidsgarantin säger SJ:s försäljningsdirektör att hon tror resenärerna blir nöjda eftersom de nu får kontanter istället för värdebevis.
Nöjda? Hur korkad får man vara? Är det inte att inkompetensförklara resenärerna rejält att försöka inbilla dem att en tjuga i handen efter en dryg timmes försening (med eventuellt löneavdrag på åtskilliga hundralappar) är bättre än ett värdebevis på hela biljettpriset efter bara 20 minuters försening?
Det är ungefär lika urbota puckat som att ett företag skulle få för sig att dra in en uppskattad löneförmån och "kompensera" förlusten genom att tvinga personalen till gemensam, obligatorisk friskvård som i praktiken innebär en timmes mindre fritid. Att tvingas dansa schottis med en svettig kollega skulle alltså gottgöra att företaget dragit in rikskupongerna?
Men något sådan skulle väl ett seriöst företag aldrig försöka ro i land. Eller?
Jag önskar att alla arbetsgivare och serviceföretag kunde ge sig själva som föresats inför det nya året, att ge upp de patetiska försöken att slå blå dunster i ögonen på kunder och anställda. En försämring är och förblir en försämring och vi kommer alltid att se igenom alla idiotiska försök att förklä försämringar till förbättringar, vilka låga tankar om vår intelligens arbetsgivare och företag än har om oss.
Gott nytt år.
En sak var säker. När det kom till ämnen så var det en sak som engagerade Kollegas läsare allra mest:
Ledighet.
Och hur man får ut så mycket som möjligt av den. Genom att läsa artikeln nedan, exempelvis.
Sänkt aktivitetsstöd för 86 000 svenskar. Till sommaren kommer Thomas Höglunds aktivitetsstöd att sjunka ytterligare. Då ska han leva på drygt 5 000 kronor i månaden. Thomas är inte ensam, och hans berättelse engagerade många läsare.
Hur är det att vara ung i arbetslöshetens Sverige i dag? Elsa Alm i Skåne har sökt 200 jobb utan att få napp. På Tiktok delar hon med sig av sin vardag som ung arbetssökande.
Medarbetaren ringde sig själv för att hinna med jobbet i kundtjänst för Telia. För det fick personen sparken. Unionen stämde Telia för ogiltigt avskedande.
I höstas infördes nya regler för a-kassan. De menades göra det lättare att söka a-kassa och samtidigt öka pressen på arbetslösa. Här är allt du behöver veta om nya arbetslöshetsförsäkringen.
Efter en omorganisation stod Christina Bundy utan jobb för första gången i sitt 30-åriga yrkesliv. Nu tvingas hon flytta och sälja allt hon äger för att få ekonomin att gå ihop.
Får man vabba med djur? Finns vård av hund? Eller vård av katt? Har man rätt att vara ledig för att ta hunden till veterinären? Det undrade många av Kollegas läsare.
Bonus till trogna läsare:
Vill du redan nu planera för hur du maxar ledigheten 2026 på enklast möjliga sätt?
Då gör du klokt i att läsa artikeln nedan.
God fortsättning!
Ett reportage om Sveriges största arbetsplats Arlanda kan vinna pris när Fackförbundspressens journalistpriser delas ut den 23 maj.
I texten av Kollegas reporter Johanna Rovira får vi följa människorna som fick utstå spott och slag i kaoset som uppstod på grund av vaccinationspass och krav på coronatester.
Det blev tumult när passagerarna invaderade flygplatsen hela dygn innan de skulle resa för att vara på säkra sidan. Texten ger en ökad förståelse för arbetsvillkoren för markpersonalen, som gjorde sitt bästa.
Läs reportaget här.
Kollegas systertidning Chef & Karrär, som går till Unionens drygt 100 000 chefsmedlemmar, är nominerad i kategorin bästa illustration. Illustratören Mia Nilsson har gjort en bild som visar hur en riktig storbabblare tar över allt talutrymme. Något många av oss kan känna igen.
Se illustrationen i sin helhet här.
Tre förtroendevalda från IF Metall pratar fackliga frågor och siktar brett: las, ledarskap, studiecirklar på jobbet och allt däremellan. Ofta med en expert som gäst. Kallar sig ”Sveriges största tvärfackliga podcast”.
Nördigt om pensionen och hur du kan påverka den. Ges ut av de svenska försäkringsbolagens branschorganisation tillsammans med staten. Ett av de senaste avsnitten gästas av Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Populärvetenskaplig teknikpodd med fokus på AI. Intervjuer med forskare, företagsledare och personer i produktion. Ett spännande exempel är en intervju med batteriföretaget Northvolts forskningschef för maskininläring.
En podd från arbetsmiljöorganisationen Prevent om det gränslösa arbetslivet, mentorskap, mens på jobbet och mycket mer.
Nystartad dokumentärpodd om techvärldens baksidor. Till första säsongen utlovas avsnitt om världens största digitala bankrån och algoritmer som gör mer skada än nytta.