Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
År 1969 lade 24 lärde män (nix, inte en enda kvinna fanns bland dessa experter!) i ett så kallat framtidsteam pannan i djupa veck och siade om Sverige år 2000. Vad trodde då dåtidens främsta forskare om ett tänkbart Sverige vid millennieskiftet? Här är några av deras förutsägelser:
Medelsvensson jobbar 30 timmar i veckan, tjänar 60 000 kronor i månaden och kan njuta av tre semestermånader per år. Familjen består av mamma, pappa och barn – två av varje sort eftersom könsbestämning är möjlig – och bor i en lägenhet med ett helautomatiskt kök, bildskärmstelefon och datamaskin i någon av landets tre största städer.
Ingen bråkar någonsin om tvätt, dammsugning eller vem som ska skura toaletten. I städskåpet står nämligen en påpasslig robotslav som utför nästan allt hushållsarbete. I garaget finns två elbilar och i städerna löper all trafik under jord.
Män och kvinnor är fullständigt jämställda och det finns absolut tillförlitliga preventivmedel. På fosterstadiet kan man ge sprutor som höjer intelligensen med 50 procent, vilket skapar den nya tidens supermänniskor. Det går att bota all sorts cancer, däremot är antibiotikaresistens ett stort problem.
Människor som inte har arbete får en så kallad ”livslön” och det finns ingen bostadsbrist.
Så löd några av teamets scenarier. Stämde de? Både ja och nej. Nära 50 år senare har vi ännu inte avlat fram supermänniskor och inkomst och semester ligger rejält under vad experterna siade. Någon beskrivning av internetrevolutionen prickade de heller inte in.
Däremot fick forskarna rätt när det gäller antibiotikaresistens, medellivslängd över 80 år och robotisering av jobb. De luftade också oro över vad som kan hända när maskinerna blir överlägsna människorna, vilket ligger snubblande nära vår tids AI-debatt.
Vi trodde att vi skulle jobba 30 timmar i veckan, tjäna 60 tusen i månaden och ha tolv veckors semester
Men det mesta blev fel. Exempelvis hushållsrobotar och farhågor för att ljudbangar från överljudsplan skulle rasera Europas katedraler. Dessvärre hade de fel även vad gäller Östersjöns tillfrisknande och total jämställdhet mellan könen.
Med facit i hand ger framtidsteamets förutsägelser också perspektiv på dagens futurologiska spaningar. Att tala om vad som ska ske är komplext eftersom det bara är mer eller mindre kvalificerade gissningar som bygger på antaganden baserade på historiska händelser.
– Det finns ingen färdig framtid som ligger och väntar på oss. Den är något som vi själva skapar, utifrån mer eller mindre medvetna val. Och framtidsvisioner är något som olika aktörer ofta försöker forma och styra efter egna intressen. Det gäller både organisationer och företag. Därför är det klokt att veta vem som säger vad, och vilka syften som kan ligga bakom en framtidsbild, säger Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.
Som ett exempel nämner hon Ray Kurzweil, Googles futurolog och utvecklingschef. Han är känd för sina förutsägelser om teknik, IT och AI. En av Kurzweils prognoser är att den mänskliga hjärnan och internet år 2030 kan kopplas ihop till en supermänniska.
– Det viktiga är att komma ihåg att om det blir så beror det inte på att Ray Kurzweil kan se in i framtiden, utan på att han och hans företag har makten att påverka samtiden i en viss riktning. Google har naturligtvis också ett ekonomiskt syfte med sin framtidsforskning och använder den som en konkurrensfördel, säger Ann Bergman.
Det går, menar hon, att hävda att saker möjligtvis kommer att hända, eller till och med att de sannolikt kommer att hända, men vi kan aldrig veta säkert.
– Därför bör vi inte bara ställa oss frågan om vilken framtid som är möjlig och trolig utan även vilken framtid som är önskvärd för oss människor, säger Ann Bergman.
Gertrud Dahlberg
Ett reportage om Sveriges största arbetsplats Arlanda kan vinna pris när Fackförbundspressens journalistpriser delas ut den 23 maj.
I texten av Kollegas reporter Johanna Rovira får vi följa människorna som fick utstå spott och slag i kaoset som uppstod på grund av vaccinationspass och krav på coronatester.
Det blev tumult när passagerarna invaderade flygplatsen hela dygn innan de skulle resa för att vara på säkra sidan. Texten ger en ökad förståelse för arbetsvillkoren för markpersonalen, som gjorde sitt bästa.
Läs reportaget här.
Kollegas systertidning Chef & Karrär, som går till Unionens drygt 100 000 chefsmedlemmar, är nominerad i kategorin bästa illustration. Illustratören Mia Nilsson har gjort en bild som visar hur en riktig storbabblare tar över allt talutrymme. Något många av oss kan känna igen.
Se illustrationen i sin helhet här.
Tre förtroendevalda från IF Metall pratar fackliga frågor och siktar brett: las, ledarskap, studiecirklar på jobbet och allt däremellan. Ofta med en expert som gäst. Kallar sig ”Sveriges största tvärfackliga podcast”.
Nördigt om pensionen och hur du kan påverka den. Ges ut av de svenska försäkringsbolagens branschorganisation tillsammans med staten. Ett av de senaste avsnitten gästas av Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Populärvetenskaplig teknikpodd med fokus på AI. Intervjuer med forskare, företagsledare och personer i produktion. Ett spännande exempel är en intervju med batteriföretaget Northvolts forskningschef för maskininläring.
En podd från arbetsmiljöorganisationen Prevent om det gränslösa arbetslivet, mentorskap, mens på jobbet och mycket mer.
Nystartad dokumentärpodd om techvärldens baksidor. Till första säsongen utlovas avsnitt om världens största digitala bankrån och algoritmer som gör mer skada än nytta.
Har du ett stort intresse för frågor som rör arbetsmiljö, arbetsrätt, lön, avtal och schysta villkor i arbetslivet? Vill du skriva såväl nyheter som mer fördjupande texter som blir till nytta för människor i vardagen på jobbet? Då ska du söka jobbet hos oss på Kollegaredaktionen!
Redaktionen består av 13 personer och jobbar både i print och digitalt med Kollega, Chef & Karriär och kollega.se. En av våra reportrar går i pension och vi letar efter hennes efterträdare.
Utgivare är Unionen, Sveriges största fackförbund med nästan 700 000 medlemmar. Medlemmarna är tjänstemän i hela den privata sektorn – från stora internationella koncerner till små familjeföretag, organisationer och föreningar. Redaktionen har en fri och självständig ställning i förbundet.
Vi söker dig som vill jobba med fördjupande nyheter och gräv, reportage, förklarande och tipsiga artiklar för publicering i alla våra kanaler.
Vi förutsätter att du har goda kunskaper om digital publicering och spridning, såväl på webben som i sociala medier.
Tjänsten är tills vidare med tillträde i augusti.
Om du har jobbat med granskningar, gräv eller datajournalistik är det ett stort plus.
Ansök här senast 23 april. Urval och intervjuer kommer att ske löpande under ansökningstiden. Varmt välkommen att söka redan idag!
Frågor? Hör av dig till Helena Ingvarsdotter, chefredaktör, 072-749 56 74 och David Österberg, fackligt ombud, 072-599 21 49.
Redaktionens lokaler finns på Olof Palmes gata i centrala Stockholm.
Vi gillar olikheter och eftersträvar mångfald i alla avseenden.