Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kvacksalveri

Det finns fortfarande folk som hellre lyssnar på sin akupunktör, sin homeopat eller sin astrolog än på den moderna vetenskapen. Det försöker föreningen Vetenskap och folkbildning råda bot på.
Johanna Rovira Publicerad

Undrens tid är förbi, men med jämna mellanrum dyker det upp förespråkare för häpnadsväckande metoder, behandlingar eller prylar som påstås bota och utföra de mest förunderliga saker. Biorenosans och bioenergiterapi är några av de nyaste. Metoderna påstås hitta och bota sjukdomar du inte visste att du led av. En terapeut ansluter dig till en mystisk apparat, en dator visar att du har obalans i kroppen och du blir botad eller får köpa preparat som botar dig från de dolda sjukdomarna.

 - Det är en genial affärsidé, men samtidigt ett väldigt fult försäljningstrick, säger Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet samt aktiv i föreningen Vetenskap och Folkbildning, VoF, en skeptikerorganisation, som liksom namnet antyder, inte bara ifrågasätter spektakulära påståenden, utan också försöker utbilda oss att inte gå på vilka tokerier som helst.

- Det är inte nödvändigtvis terapeuterna som luras, de är ofta själva lurade att investera in de här maskinerna som är väldigt dyra att köpa.

En hel del underverk är lätta att identifiera som påhitt av charlataner, medan andra påfund kan vara svårare att avfärda för en lekman, särskilt som metoderna ofta innehåller ett visst mått av rim och reson. Men Dan Larhammar har ett tränat öga för pseudovetenskap. Jargongen i marknadsföringen är lätt att känna igen och när någon behandlingsform påstås hjälpa mot en mängd olika åkommor ringer hans varningsklockor direkt.

- Ett favoritbegrepp bland skojare är energi. Det är lagom luddigt och lätt att bli lurad av. Det är ändå slående hur mycket av pseudovetenskapen som är gammal skåpmat som dyker upp om och om igen i olika länder.

VoF är utför inga egna undersökningar, utan arbetar genom sitt kontaktnät av forskare med att leta upp befintliga kliniska studier med relevanta kontroller av anmärkningsvärda påståenden. Dessutom kan de avfärda mycket med hjälp av de välkända grundlagarna inom kemi och fysik.

- Homeopaterna anser till exempel att man gör ett medel extra kraftfullt genom att spä ut det - det visar tydligt på hur man kan bedra sig själv. 

Att så många annars intelligenta personer ändå förlitar sig på homeopater, kinesiologer och akupunktörer och vittnar om att de alternativa behandlingsmetoderna hjälpt dem, beror till största del på placeboeffekten, enligt Dan Larhammar.

- Jag undviker noga att säga "bara" placeboeffekten, för det är rätt fantastiskt att vi kan känna oss friskare för att någon bryr sig och att vi själva har en förväntan på att bli bättre. Dessutom behöver inte metoder förbjudas bara för att de bygger på placeboeffekten. Om någon upplever en förbättring av att bli stucken med nålar och det är harmlöst så må det vara okej. Men studier med placebonålar och kontrollgrupper visar att det egentligen inte spelar någon roll var man sätter nålarna.

- Men när alternativmedicinen varnar för att låta vaccinera sig, då har man klart gått över gränsen. Då är det kvacksalveri, säger Dan Larhammar.

 Ett annat exempel på kvacksalveri är när antalet malariafall i England ökade och det visade sig att homeopater avrått patienter från att ta malariaprofylax före besök i malariadrabbade länder.

- Dessutom finns en risk med placebo. Patientens upplevda förbättring kan maskera en verklig försämring som orsakas av till exempel en tumör vilket kan få till följd att en fungerande behandling påbörjas för sent.

En av de bästa blåsningarna, eller värsta beroende på hur man ser det, Dan Larhammar stött på var en terapeut som påstod sig kunna bota astigmatism och brytningsfel med psykoterapi.

- Då undrar man hur det är ställt med den personens omdöme  alternativt kunskaper. Jag minns också ett fotbad med elektroder som påstods rena njurar och lever. Annars är det vanligt att ge vatten alla möjliga egenskaper, säger Dan Larhammar.

Vad ska man tro på? På Vetenskap och folkbildnings hemsida finns alla nummer av tidskriften Folkvett, som i varje nummer har fler artiklar om olika felaktiga föreställningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.