Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kvacksalveri

Det finns fortfarande folk som hellre lyssnar på sin akupunktör, sin homeopat eller sin astrolog än på den moderna vetenskapen. Det försöker föreningen Vetenskap och folkbildning råda bot på.
Johanna Rovira Publicerad

Undrens tid är förbi, men med jämna mellanrum dyker det upp förespråkare för häpnadsväckande metoder, behandlingar eller prylar som påstås bota och utföra de mest förunderliga saker. Biorenosans och bioenergiterapi är några av de nyaste. Metoderna påstås hitta och bota sjukdomar du inte visste att du led av. En terapeut ansluter dig till en mystisk apparat, en dator visar att du har obalans i kroppen och du blir botad eller får köpa preparat som botar dig från de dolda sjukdomarna.

 - Det är en genial affärsidé, men samtidigt ett väldigt fult försäljningstrick, säger Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet samt aktiv i föreningen Vetenskap och Folkbildning, VoF, en skeptikerorganisation, som liksom namnet antyder, inte bara ifrågasätter spektakulära påståenden, utan också försöker utbilda oss att inte gå på vilka tokerier som helst.

- Det är inte nödvändigtvis terapeuterna som luras, de är ofta själva lurade att investera in de här maskinerna som är väldigt dyra att köpa.

En hel del underverk är lätta att identifiera som påhitt av charlataner, medan andra påfund kan vara svårare att avfärda för en lekman, särskilt som metoderna ofta innehåller ett visst mått av rim och reson. Men Dan Larhammar har ett tränat öga för pseudovetenskap. Jargongen i marknadsföringen är lätt att känna igen och när någon behandlingsform påstås hjälpa mot en mängd olika åkommor ringer hans varningsklockor direkt.

- Ett favoritbegrepp bland skojare är energi. Det är lagom luddigt och lätt att bli lurad av. Det är ändå slående hur mycket av pseudovetenskapen som är gammal skåpmat som dyker upp om och om igen i olika länder.

VoF är utför inga egna undersökningar, utan arbetar genom sitt kontaktnät av forskare med att leta upp befintliga kliniska studier med relevanta kontroller av anmärkningsvärda påståenden. Dessutom kan de avfärda mycket med hjälp av de välkända grundlagarna inom kemi och fysik.

- Homeopaterna anser till exempel att man gör ett medel extra kraftfullt genom att spä ut det - det visar tydligt på hur man kan bedra sig själv. 

Att så många annars intelligenta personer ändå förlitar sig på homeopater, kinesiologer och akupunktörer och vittnar om att de alternativa behandlingsmetoderna hjälpt dem, beror till största del på placeboeffekten, enligt Dan Larhammar.

- Jag undviker noga att säga "bara" placeboeffekten, för det är rätt fantastiskt att vi kan känna oss friskare för att någon bryr sig och att vi själva har en förväntan på att bli bättre. Dessutom behöver inte metoder förbjudas bara för att de bygger på placeboeffekten. Om någon upplever en förbättring av att bli stucken med nålar och det är harmlöst så må det vara okej. Men studier med placebonålar och kontrollgrupper visar att det egentligen inte spelar någon roll var man sätter nålarna.

- Men när alternativmedicinen varnar för att låta vaccinera sig, då har man klart gått över gränsen. Då är det kvacksalveri, säger Dan Larhammar.

 Ett annat exempel på kvacksalveri är när antalet malariafall i England ökade och det visade sig att homeopater avrått patienter från att ta malariaprofylax före besök i malariadrabbade länder.

- Dessutom finns en risk med placebo. Patientens upplevda förbättring kan maskera en verklig försämring som orsakas av till exempel en tumör vilket kan få till följd att en fungerande behandling påbörjas för sent.

En av de bästa blåsningarna, eller värsta beroende på hur man ser det, Dan Larhammar stött på var en terapeut som påstod sig kunna bota astigmatism och brytningsfel med psykoterapi.

- Då undrar man hur det är ställt med den personens omdöme  alternativt kunskaper. Jag minns också ett fotbad med elektroder som påstods rena njurar och lever. Annars är det vanligt att ge vatten alla möjliga egenskaper, säger Dan Larhammar.

Vad ska man tro på? På Vetenskap och folkbildnings hemsida finns alla nummer av tidskriften Folkvett, som i varje nummer har fler artiklar om olika felaktiga föreställningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket