Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

...Quorn

En svamp? Ett protein? En grönsak? Quorn är svaret på vegetarianernas böner. Det marknadsförs som magert, fiberrikt och sunt. Som en blandning mellan kött och kyckling, enligt tillverkaren. Men vad är det? Svamp har jag fått mig berättat. Men det är inte hela sanningen.
Linda Svensson Publicerad

Att jämföra Quorn med champinjoner är ungefär som att likställa en manet med en människa, har en mykolog på Cornell University deklarerat.

Quorn är visserligen en svamp, men inte sorten du kan plocka i skogen. Mer som ett angrepp, ett oönskat ludd i en gammal ost. Fast önskat i och för sig.

Enligt tillverkaren (Quorn är ett registrerat varumärke) fann man organismen i marken på ett fält i England. Marlow Foods, som då ägdes av Astrazeneca lyckades odla den i jättelika silos och tillsätta ämnen, bland annat äggvita, för att få den i ätbart skick så att säga.

Produkten godkändes som livsmedel av engelska myndigheter i mitten av 80-talet, och har sedermera kommit att utgöra ett stående, om än dyrt, inslag i den vegetariska kostcirkeln.

I USA stötte Quorn på problem. Amerikanska FDA - Food and Drug Administration - tog inte precis emot med öppna famnen. Om det hade protektionistiska syften eller inte låter jag vara osagt. FDA godkände trots allt Quorn. Men att döma av somliga dietisters och hälsogurus yttranden kan man anta att produkten blev betydligt mer ifrågasatt på andra sidan Atlanten.

Organisationen CSPI - the Center for Science in the Public Interest - har krävt att Quornprodukter märks med en varning för att konsumtion kan orsaka magbesvär eller till och med allergisk chock. I sina rullor har de exempel på uppemot tusen personer som har fått besvär efter att ha ätit Quorn.

Svenska Livsmedelsverket har valt att inte komma med några särskilda rekommendationer. Men produkten har diskuterats.

Kritiken till trots, Quorn fortsätter att erövra världen. Och vad är väl lite mögelsvamp egentligen? Jag äter gärna mögel. Bara jag vet att det är just det jag petar i mig. Jag gillar inte att bli lurad. Och som mögelexperten David M. Geiser sade om att likställa Quorn med matsvamp: "Det är som att kalla en råtta för kyckling, bara för att båda är djur."  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Styrketräning efter 50 kan minska risken för en för tidig död

Styrketräning är den viktigaste träningsformen efter 50. Att lyfta tungt bygger muskelmassa som längre upp i åldern minskar risken för fall och en för tidig död. Och den bästa nyheten av alla: det är aldrig för sent att börja.
Ola Rennstam Publicerad 8 september 2026, kl 06:00
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning.