Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nyfiken på-kräftkalaset

Varför sätter vi på oss färgglada hattar och sjunger nubbesånger när kräftskivans högtid börjar? Mathistorikern Richard Tellström vet.
Lina Jonsson Publicerad

När började vi äta kräftor i Sverige?

- Kräftätandet går att härleda ända tillbaka till 1500-talet. Då åt man dem oftast varma, inbakade i pajer. Det var inte förrän i mitten av 1800-talet som man började äta kräftorna kalla i kryddlag.

Vilka åt kräftor?

- Från början var det bara adeln som åt kräftor i mat men det beror inte på att bönderna inte hade tillgång till dem. För dem var kräftor ickemat, skräp som inte innehöll något kött. Lite som att äta skorpioner.

När blev det en fest?

- I mitten av 1800-talet slog kräftfesten igenom på riktigt. Då lade man till kulörta hattar och girlanger och började sjunga visor vid maten. Men den stora kräftboomen kom på 1970-talet då de frysta kräftorna gjorde entré i mataffärerna.

Hur ska en riktigt bra kräftfest vara?

- Det ska finnas rikligt med kräftor. Gärna staplade i ställningar eller på hög. Det ger en vacker presentation av maten. Kräftkalaset är en av de få traditioner då all mat är framme på bordet och man inte blir tilldelad portioner och det är kul.

Som tillbehör kan man laga en god paj, gärna med svamp eller ost. På sidan av passar ett gott knäckebröd bra.

Vad ska man dricka till?

- Snapsar såklart. Det som är viktigt att tänka på är att de inte är för starka. Däremot är det gott om de är kryddiga och aromatiska. Även öl passar fint, men undvik vin. Det slår sönder smaken på kräftorna.

Varför äter man kräftor just under höstmånaderna?

- Förut kunde man äta, fiska och sälja kräftor året om, men under mitten av 1800-talet så höll man på att fiska slut på hela kräftbeståndet. Därför infördes ett förbud mot fisket under hela året förutom i augusti och september. Det förbudet är borta nu, men traditionen att äta kräftor just då hade redan etablerat sig så man fortsatte med det.

Är kräftfesten ett svenskt fenomen?

- Ja, det är bara i Sverige och södra Finland som kräftskivan finns som tradition. Man äter även kräftor i Norge men det är ingen fest.

Tror du att traditionen kommer att leva vidare?

- Det är en annorlunda och relativt billig fest så det tror jag. Men eftersom det är en så pass ny tradition så kommer den nog att se annorlunda ut om ett par år. Man lade ju tillexempel till hattar och dekorationer för inte allt så länge sedan. Det skulle man inte kunnat göra med påskfirandet då det är så pass etablerat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.