Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nyfiken på-kräftkalaset

Varför sätter vi på oss färgglada hattar och sjunger nubbesånger när kräftskivans högtid börjar? Mathistorikern Richard Tellström vet.
Lina Jonsson Publicerad

När började vi äta kräftor i Sverige?

- Kräftätandet går att härleda ända tillbaka till 1500-talet. Då åt man dem oftast varma, inbakade i pajer. Det var inte förrän i mitten av 1800-talet som man började äta kräftorna kalla i kryddlag.

Vilka åt kräftor?

- Från början var det bara adeln som åt kräftor i mat men det beror inte på att bönderna inte hade tillgång till dem. För dem var kräftor ickemat, skräp som inte innehöll något kött. Lite som att äta skorpioner.

När blev det en fest?

- I mitten av 1800-talet slog kräftfesten igenom på riktigt. Då lade man till kulörta hattar och girlanger och började sjunga visor vid maten. Men den stora kräftboomen kom på 1970-talet då de frysta kräftorna gjorde entré i mataffärerna.

Hur ska en riktigt bra kräftfest vara?

- Det ska finnas rikligt med kräftor. Gärna staplade i ställningar eller på hög. Det ger en vacker presentation av maten. Kräftkalaset är en av de få traditioner då all mat är framme på bordet och man inte blir tilldelad portioner och det är kul.

Som tillbehör kan man laga en god paj, gärna med svamp eller ost. På sidan av passar ett gott knäckebröd bra.

Vad ska man dricka till?

- Snapsar såklart. Det som är viktigt att tänka på är att de inte är för starka. Däremot är det gott om de är kryddiga och aromatiska. Även öl passar fint, men undvik vin. Det slår sönder smaken på kräftorna.

Varför äter man kräftor just under höstmånaderna?

- Förut kunde man äta, fiska och sälja kräftor året om, men under mitten av 1800-talet så höll man på att fiska slut på hela kräftbeståndet. Därför infördes ett förbud mot fisket under hela året förutom i augusti och september. Det förbudet är borta nu, men traditionen att äta kräftor just då hade redan etablerat sig så man fortsatte med det.

Är kräftfesten ett svenskt fenomen?

- Ja, det är bara i Sverige och södra Finland som kräftskivan finns som tradition. Man äter även kräftor i Norge men det är ingen fest.

Tror du att traditionen kommer att leva vidare?

- Det är en annorlunda och relativt billig fest så det tror jag. Men eftersom det är en så pass ny tradition så kommer den nog att se annorlunda ut om ett par år. Man lade ju tillexempel till hattar och dekorationer för inte allt så länge sedan. Det skulle man inte kunnat göra med påskfirandet då det är så pass etablerat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.