Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hypnos

En del använder sig av det för att bli av med röksuget. Andra för att plocka fram ett begravt minne. Men vad är egentligen hypnos och vad händer med oss när vi blir hypnotiserade? Håkan Källving på Hypnosinstitutet i Stockholm vet.
Lina Jonsson Publicerad

Vad är hypnos?

- Det är ett tillstånd av fysisk, mental och känslomässig avslappning. Man går från ett fokus av den externa världen till att fokusera mer internt i sig själv. Jag skulle vilja jämföra det med att ligga och slumra i sängen en lördagsmorgon. Vi måste inte gå upp om vi inte vill, det känns bättre att ligga kvar och vi kan pendla in och ut ur tillståndet som vi vill.

Vad kan det användas till?

- Till allt från att lösa problem till att uppnå uppsatta mål. Hypnos tar oss till det undermedvetna vilket gör att vi får tillgång till en helt ny verktygslåda. Det finns dokumenterat att hypnos har använts för till exempel smärtlindring och för att fåt illgång till låsta minnen. Jag hävdar dessutom att hypnos är det bästa sättet att bli av med olika typer av beroenden.

Vem får hypnotisera?

- Branschen är inte reglerad och det finns en rad olika utbildningar som alla har olika krav. Om du är intresserad av att bli hypnotiserad, kontrollera alltid att personen som ska göra det är certifierad och att han eller hon tillhör en pålitlig organisation samt vilka krav den organisationen ställer på sin utövare.

Kan alla bli hypnotiserade?

- Alla har en naturlig förmåga till respons. Tillfället uppstår flera gånger per dag: Då du drömmer dig bort på jobbet, när din lärare pratar så monotont att du tillslut inte hör vad hon säger eller när vid avgörande ögonblick, då koncentrationen är på topp. Sedan handlar det förstås om förtroende. Det är som med försäljare, känner du inget förtroende spelar det ingen roll hur goda argumenten är. Då kommer du inte köpa någonting i alla fall.

Hur gör du för att försätta någon i hypnos?

- Jag använder mig framförallt av ögonblicklig hypnos, vilket är en kombination av överrumplande kommandon tillsammans med idéer om avslappning. Ibland använder jag mig av en så kallad progressiv avslappning, alltså då man går igenom hela kroppen bit för bit.

Vad händer med kroppen?

Pulsen sjunker, andningen blir lugnare och immunförsvaret är som starkast. Delar av det autonoma nervsystemet går ned i varv och vi blir lugna och avslappnade.

Kan man kontrollera sig i hypnosen?

- Ja, bilden av att man lyder minsta vink i hypnos är extremt falsk och kommer troligtvis från  serietidningar och filmer där man ser stirrande okontrollerade människor. Konstigt nog är det den här bilden allmänheten har av hypnos och myten är väldigt seglivad. I själva verket är vi mer fria i tanken i hypnos än annars.

Hur kom det sig att du själv blev intresserad av ämnet?

- Jag har alltid varit intresserad av tankens och fantasins värld och hur den påverkar oss. Ta till exempel talet. Det är någonting vi gör varje dag, men många är rädda att tala inför mycket folk. Vad är det egentligen som händer i hjärnan då, som gör att det vardagliga blir oöverstigligt? Sådant intresserar mig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.