Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hypnos

En del använder sig av det för att bli av med röksuget. Andra för att plocka fram ett begravt minne. Men vad är egentligen hypnos och vad händer med oss när vi blir hypnotiserade? Håkan Källving på Hypnosinstitutet i Stockholm vet.
Lina Jonsson Publicerad

Vad är hypnos?

- Det är ett tillstånd av fysisk, mental och känslomässig avslappning. Man går från ett fokus av den externa världen till att fokusera mer internt i sig själv. Jag skulle vilja jämföra det med att ligga och slumra i sängen en lördagsmorgon. Vi måste inte gå upp om vi inte vill, det känns bättre att ligga kvar och vi kan pendla in och ut ur tillståndet som vi vill.

Vad kan det användas till?

- Till allt från att lösa problem till att uppnå uppsatta mål. Hypnos tar oss till det undermedvetna vilket gör att vi får tillgång till en helt ny verktygslåda. Det finns dokumenterat att hypnos har använts för till exempel smärtlindring och för att fåt illgång till låsta minnen. Jag hävdar dessutom att hypnos är det bästa sättet att bli av med olika typer av beroenden.

Vem får hypnotisera?

- Branschen är inte reglerad och det finns en rad olika utbildningar som alla har olika krav. Om du är intresserad av att bli hypnotiserad, kontrollera alltid att personen som ska göra det är certifierad och att han eller hon tillhör en pålitlig organisation samt vilka krav den organisationen ställer på sin utövare.

Kan alla bli hypnotiserade?

- Alla har en naturlig förmåga till respons. Tillfället uppstår flera gånger per dag: Då du drömmer dig bort på jobbet, när din lärare pratar så monotont att du tillslut inte hör vad hon säger eller när vid avgörande ögonblick, då koncentrationen är på topp. Sedan handlar det förstås om förtroende. Det är som med försäljare, känner du inget förtroende spelar det ingen roll hur goda argumenten är. Då kommer du inte köpa någonting i alla fall.

Hur gör du för att försätta någon i hypnos?

- Jag använder mig framförallt av ögonblicklig hypnos, vilket är en kombination av överrumplande kommandon tillsammans med idéer om avslappning. Ibland använder jag mig av en så kallad progressiv avslappning, alltså då man går igenom hela kroppen bit för bit.

Vad händer med kroppen?

Pulsen sjunker, andningen blir lugnare och immunförsvaret är som starkast. Delar av det autonoma nervsystemet går ned i varv och vi blir lugna och avslappnade.

Kan man kontrollera sig i hypnosen?

- Ja, bilden av att man lyder minsta vink i hypnos är extremt falsk och kommer troligtvis från  serietidningar och filmer där man ser stirrande okontrollerade människor. Konstigt nog är det den här bilden allmänheten har av hypnos och myten är väldigt seglivad. I själva verket är vi mer fria i tanken i hypnos än annars.

Hur kom det sig att du själv blev intresserad av ämnet?

- Jag har alltid varit intresserad av tankens och fantasins värld och hur den påverkar oss. Ta till exempel talet. Det är någonting vi gör varje dag, men många är rädda att tala inför mycket folk. Vad är det egentligen som händer i hjärnan då, som gör att det vardagliga blir oöverstigligt? Sådant intresserar mig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Stefan Einhorn: ”Vi blir snällare med åren”

Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. 20 år efter sin uppmärksammade bok om snällhet tycker Stefan Einhorn att begreppet har fått en ny innebörd.
Lina Björk Publicerad 28 februari 2025, kl 06:01
Till vänster en hand som håller en gul blomma. Till höger Stefan Einhorn på en parkbänk.
Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. "Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre", säger han. Foto: Colourbox/Privat.

Vad har hänt med snällheten sedan du skrev din bok?

– Den har blivit uppgraderad, tycker jag. Tidigare har begreppet snällhet kopplats till egenskaper som dumhet och undergivenhet. I dag kopplas den till godhet, medmänsklighet och snälla personer ses som kloka.

Hur påverkas vår snällhet av vad som händer runt om vi världen?

– Världen är oroligare nu än på många år. Om trycket från omvärlden blir så stort att vi blir rädda att bli av med hus och hem så minskar snällheten, den räcker inte till för andra för vi ser först och främst till vår egen familj. Men så länge vi lever i ett välfärdssamhälle så har vi större kapacitet att vara snälla mot varandra. Och än så länge gör vi det.

Vilka faktorer lyfter snällheten?

– Det är många faktorer, men omgivningen har stor betydelse. Att du möter vänlighet kommer att påverka hur du själv bemöter andra. Att ha förebilder som visar vägen, som är empatiska och som vågar stå upp för saker. Och så behövs tid. Forskning visar att vi faktiskt blir snällare med åren.

Och vad kan motverka snällhet?

– Fördomar, främlingsfientlighet, egoism. Bristande förmåga att förstå andra människors behov. Att sakna mod att stå upp för saker och fatta beslut som inte faller i god jord hos alla.

Du skriver just nu en barnversion av boken Konsten att vara snäll – varför?

– Det är ett gemensamt projekt med barnpsykologen Liv Svirsky som heter Det är inte dumt att vara snäll. Syftet är att ge motivation, kunskap och inspiration till unga i en orolig tid. Behovet av snällhet är lika stort i dag som för 20 år sedan. Jag har länge tänkt att jag skulle rikta mig till en yngre publik och skriva om hur vi behandlar varandra på ett schyst sätt och varför det är bra.

Hur är framtidsutsikterna för snällhet?

– Det är såklart omöjligt att förutse. Men jag brukar prata om att den stora fördelen med snällhet är att du själv tjänar på den. Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre. Du behöver inte vara snäll för någon annans skull utan bara för din egen. Det är inte vilken baktanke du har med att vara snäll som räknas, utan handlingen.

STEFAN EINHORN

JOBB: Läkare i onkologi, professor och författare.

ÖVRIGT: Har skrivit boken ”Konsten att vara snäll” som översatts till 18 språk.