Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
En lönnfet småbarnsmorsa van vid brudig aerobics ska alltså testa kondisboxning för första gången. Planen är glasklar, lagom till sommaren har jag stans snyggaste biceps, kondisen ska trimmas, kalorier brännas och ömma kontorsaxlar ska aldrig mer besvära. Passet är för nybörjare och jag blir lovad följande:
De flesta övningar är individuella, några parövningar förekommer. Ledarna kan verka tuffa men är innerst inne fromma som lamm. Inga blåtiror eller fläskläpp, slag mot huvudet är absolut förbjudet på den här nivån. Alla, även en lönnfet småbarnsmamma, klarar av detta. Här på Narva boxas 60-åriga tanter minsann. Men visst, det kommer att kännas. Träningsvärk är oundvikligt.
Jag känner mig inte alls lugnare och har redan övergett min plan. Deltagarna som ska föreställa nybörjare ser obehagligt målinriktade och vältränade ut.
Men hon där, en vän blondin, ser snäll ut och har säkert en ofarlig vänster. Jag frågar Linda Pettersson om hon kan tänkas träna ihop med mig när det är dags för parövningar.
- Visst. Det är jättekul och allsidig träning, lovar hon.
Det är dags för uppvärmning. Den är tuff, rak och enkel. Svetten sprutar redan efter några minuter.
Sen ska vi öva grundläggande slag. Raka och sneda. Några snabba vänster, höger, vänster. När Oskar Thorin som leder passet skriker vänster slår jag höger. När han skriker höger slår jag vänster. Hjärnan får kortslutning och jag är säker på att alla tittar på värdelösa mig.
Oskar uppmanar mig att bara köra på och inte tänka så mycket. Kom igen nu, gör det långsamt. Stå inte still.
Vi glider över i parövningar. Vi får hämta boxningshandskar och jag leker att jag är Rocky. Linda, min partner, ler lite överseende. Hon har tydligen inga som helst problem med höger och vänster. Hon glider undan och duckar smidigt. Hon peppar med hård röst, låter mig inte vara. "Kom igen. Koncentrera dig. Upp med händerna, upp, upp." Mjuka retsamma slag i fläskmagen från tjejen som slår som Mike Tyson avslutar ronden.
Sandsäcken återstår. 6 minuter sammanlagt, jag och Tyson ska turas om att slå. Med tre minuter kvar vill jag gråta, min ansiktsfärg är ohälsosamt röd. Jag orkar inte lyfta armarna men det går bara inte att ge upp. För någonstans längst där inne i det som känns som en väldigt trasig kropp känner jag, konstigt nog, välbehag.
Och sen är det över. Min kropp värker och händerna stinker. Gamla boxningshandskar är inget för bacillrädda. Jag ber Linda om ursäkt för att jag förstört hennes träning. Så känns det.
- Alla har vi varit nybörjare. Det är bara att kämpa vidare, säger den väna blondinen och går.
Kan alla börja boxas?
De flesta boxningsklubbar har pass för nybörjare eller så kallad konditionsboxning. Träningsformen passar alla, möjligtvis inte de med aggressionsproblem hälsar Oskar Thorin som är ledare på Narva boxning. Men lite kondis i grunden är inte fel.
Risk för fläskläpp?
Nix, inte på kondisboxningen eller introduktionspass. Slag mot huvudet är strängt förbjudet. Boxning handlar förresten om teknik. Det är krångligt i början med mycket koordination. Men ge det några gånger sen sitter vänstern. Hoppas jag.
Muskler eller flås?
Både och. Hela kroppen får så den tål, träningsvärk är att räkna med. Boxningen stärker även självkänslan. Det känns lite som att gå en kurs i självförsvar.
Dyrt?
Ett medlemskap och träning under ett halvår kostar runt 1 500-2 000 kronor, beroende på förening. Sköna träningskläder och vattenflaska är allt som behövs. Handskar finns att låna. Men lindor som skyddar händerna kan vara en bra investering om man tänker boxas regelbundet.
Mer info:
www.swebox.se
www.narva.com
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
