Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Mediahanteringstekniker

Tommy Dahlqvist är mediahanteringstekniker på TV4. Som regel arbetar han och hans sex kollegor i skift vid mediadesken i TV4-huset på Gärdet i Stockholm, framför spakar och knappar och mängder av tv-skärmar som är travade på varandra.
Eva Karlsson Publicerad

Men när kanalen bygger upp en extern studio för att sända direkt från till exempel ett sportevenemang följer någon av dem med i en upplänk/satellitbil för att skapa en förbindelse mellan studion och programkontrollen på TV4.  

- Framförallt så etablerar vi förbindelser från program som Idol, Körslaget och många sportprogram. Dessutom distribuerar vi direktsändningar som till exempel presskonferenser till Nyhetskanalen som sänder på webben.

Andra arbetsuppgifter är att konvertera filer som kommer från nyhetsbyråer, fotografer och andra tv-bolag till TV4:s sändningsstandard .

Före april 2008 sparades allting på band. Då kunde det bli väldigt stressigt om flera redigerare/reportrar ville ha samma material från bandet. Trots att sändningstiden närmade sig fick man snällt vänta på sin tur. Nu när allt är digitaliserat har alla samma möjlighet att få materialet till sina redigeringar. Dessutom kan alla på aktualitet (de som jobbar på Nyheter, Sport, Samhälle) få se materialet lågupplöst på sin datorskärm. När något från de gamla inslagen som finns på band behövs gör Tommy Dahlqvist och hans kollegor om det till digitalt format.

Har du tryckt på fel knapp så att det har blivit svart i rutan?

- Det har hänt. Då stiger pulsen. Man måste åtgärda felet snabbt för annars zappar tittarna över till andra kanaler.

Hur kom det sig att du började på TV4?

- Först var jag på SVT i sju år. Jag var med och jobbade under fotbolls-VM 1994 i USA åt European Broadcasting Union och när jag kom tillbaka tänkte jag att jag ville göra något annat. Några kollegor hade gått över till TV4 och jag hörde mig för om det fanns jobb där. Det fanns det. I december har jag jobbat här i femton år. Jag trivs väldigt bra, det är en mycket spännande arbetsplats och fantastiska kollegor.

Vad behöver man för utbildning?

- Jag hade gått el-telelinjen när jag började på SVT. Där fick jag gå en teknisk internutbildning på två månader och sedan arbetade jag parallellt med en erfaren kollega. Numera är det datorkunskap man ska kunna. Den analoga världen existerar nästan inte längre. Det kommer nytt hela tiden och man måste söka information och veta var man kan hitta den. Fast det mesta lär vi oss av varandra. Man måste ha viljan att dela med sig av sina kunskaper.

Vilka fler egenskaper är bra att ha?

-  Man ska vara vetgirig, drivande, stresstålig och proaktiv.

Vad har du för arbetstider?

- Vi jobbar skift. Det kan vara 4.00-12.30, 9.00-16.00, 12.00-23.00, 16.00-24.00 och 10.30-18.30. Vi jobbar två av sju helger men jag har föräldraledigt på söndagar så då får familjen alltid se mig hemma.

Vad gillar du att titta på för tv-program?

- Beckfilmerna och många engelska deckare är bra. Jag tittar också på CSI, Idol, dokumentärer och debattprogram. Mycket sport blir det också.

Är du nöjd med din lön?

- Ja, fast alla vill väl ha mer egentligen. Jag har 28 000 kronor i grundlön och i snitt 7 000 i skifttillägg i månaden.

Har du några förmåner?

- Vi har fruktkorg och friskvårdsbidrag, 500 kronor per termin om jag tränar utanför TV4:s lokaler. Vi har också en träningslokal i huset, där kan man gå på gym och klasser för en kostnad på 350 kronor per termin. För tre år sedan tog de bort rikskupongerna men i stället har vi subventionerad lunch i matsalen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.