Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Mediasäljare

Håkan Johansson är mediasäljare på Trelleborgs Allehanda men sedan två månader tillbaka har han en vikarie därför att han själv har börjat arbeta fackligt på heltid.
Eva Karlsson Publicerad

- Men jag pratar med kunderna ändå och håller kontakt med vikarien. Man kan inte sluta bry sig. Jag känner ett litet ansvar samtidigt som jag tycker att det tillhör mitt jobb.

Vilka egenskaper är bra att ha när man ska sälja annonser?

- Man ska kunna ta folk, ha fingertoppskänsla och vara bra på att kommunicera. Vi har ju ett krav på oss att visa resultat men man kan inte bara kränga, man måste också sätta sig in i kundernas behov. Vi är fyra säljare här och alla har olika bakgrund och säkert också olika uppfattningar om hur man ska vara men det ger en bra mix.

Vilken utbildning behövs?

- Det handlar mer om vilken typ av människa du är och att du är en riktigt bra säljare. Det finns olika kurser och man måste hela tiden uppdatera sina kunskaper. Säljer du annonser på nätet till exempel måste du kunna den terminologin och förstå det tekniska.  

- Jag har varit egenföretagare i femton år, därefter körde jag ut tidningar och sedan började jag här som timanställd säljare och täckte upp vid behov. Förra året fick jag fast anställning.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

- Arbetstiden är från åtta till fem. På förmiddagarna försöker man ringa eller besöka befintliga eller nya kunder och på eftermiddagarna, när affärsidkarna har för mycket att göra för att hinna ta emot besök, sköter man det administrativa som att utforma annonsförslag, paketlösningar och skriva offerter. Vi har en budget som vi strävar efter att uppnå till varje månadsskifte.

- En gång i veckan har vi säljare möte. Då går vi igenom gemensamma aktiviteter och vad som är på gång.

Vilka slags annonser säljer ni?

- Den största gruppen har varit bostad, motor och platsannonser. Men från september 2008, som var bedrövlig, har siffrorna varit vikande. Bostad har kommit tillbaka och den nedåtgående kurvan för de övriga två har planat ut. Men den förblir på låg nivå. Pengar saknas inte men försiktigheten håller i sig. Jag kan förstå att företagen håller mer i spenderar-börsen, speciellt de mindre, och de ser annonsering som en ren kostnad och inte som en investering. Men det är just nu som man behöver visa sig och ta marknadsandelar.

- Vi jobbar också med teman och har annonsbilagor som kan handla om till exempel friskvård, spara energi eller höstmode. 

Säljer ni bilagor som går i flera tidningar samtidigt?

- Vi jobbar inte med konkurrerande tidningar men Trelleborgs Allehanda ingår i en koncern tillsammans med Sydsvenskan, Ystads Allehanda, Kristianstadbladet samt gratistidningen City Malmö Lund, och vi kan till exempel ha en lantbruksbilaga som når abonnenter både i Trelleborg och Ystad.

Är du nöjd med din lön?

- Ja. Som säljare har jag en fast del, 23 760 kronor samt en provision, då jag har förtjänat den. Den kan variera en hel del.

Vilka förmåner har du?

- Vi har bland annat frukt, kaffe och friskvårdsbidrag om 2 000 kronor per år. För egen del så ser jag det som en förmån att kunna ägna full tid åt det fackliga arbetet och samtliga medlemmar.

Du jobbar alltså med fackliga frågor på heltid?

- Ja, jag tillträdde i våras och i början av september kunde jag släppa säljet. Tidningarna slogs samman till en koncern i början av året och eftersom Kristianstadbladet hör till Unionen Sydost och övriga till Sydväst fick vi bilda en riksklubb. Jag hjälpte till med det arbetet och fick sedan förfrågan om jag ville bli klubbordförande.

Vilka frågor känns viktigast?

- Vi måste se till att vi har samma spelregler på alla orter. Jag företräder kollegorna men jag är också en länk mellan kollegorna och arbetsgivaren och jag vill att samspelet ska fungera. Det är viktigt att vara synlig och tydlig. Jag får en del besök och nya ärenden och vi reder ut problem ganska snabbt, men att de kommer kan tolkas som en brist på information från vår sida.

Eller så har de förtroende för dig.

- Det hoppas jag. De har i alla fall förtroende för Unionen och det som ingår i medlemskapet. Jag tycker att facket i dag är rackarns modernt med bland annat karriärcoachning och andra möjligheter. Man måste se om sig själv lite mer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.