Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
- Men jag pratar med kunderna ändå och håller kontakt med vikarien. Man kan inte sluta bry sig. Jag känner ett litet ansvar samtidigt som jag tycker att det tillhör mitt jobb.
Vilka egenskaper är bra att ha när man ska sälja annonser?
- Man ska kunna ta folk, ha fingertoppskänsla och vara bra på att kommunicera. Vi har ju ett krav på oss att visa resultat men man kan inte bara kränga, man måste också sätta sig in i kundernas behov. Vi är fyra säljare här och alla har olika bakgrund och säkert också olika uppfattningar om hur man ska vara men det ger en bra mix.
Vilken utbildning behövs?
- Det handlar mer om vilken typ av människa du är och att du är en riktigt bra säljare. Det finns olika kurser och man måste hela tiden uppdatera sina kunskaper. Säljer du annonser på nätet till exempel måste du kunna den terminologin och förstå det tekniska.
- Jag har varit egenföretagare i femton år, därefter körde jag ut tidningar och sedan började jag här som timanställd säljare och täckte upp vid behov. Förra året fick jag fast anställning.
Hur ser en typisk arbetsdag ut?
- Arbetstiden är från åtta till fem. På förmiddagarna försöker man ringa eller besöka befintliga eller nya kunder och på eftermiddagarna, när affärsidkarna har för mycket att göra för att hinna ta emot besök, sköter man det administrativa som att utforma annonsförslag, paketlösningar och skriva offerter. Vi har en budget som vi strävar efter att uppnå till varje månadsskifte.
- En gång i veckan har vi säljare möte. Då går vi igenom gemensamma aktiviteter och vad som är på gång.
Vilka slags annonser säljer ni?
- Den största gruppen har varit bostad, motor och platsannonser. Men från september 2008, som var bedrövlig, har siffrorna varit vikande. Bostad har kommit tillbaka och den nedåtgående kurvan för de övriga två har planat ut. Men den förblir på låg nivå. Pengar saknas inte men försiktigheten håller i sig. Jag kan förstå att företagen håller mer i spenderar-börsen, speciellt de mindre, och de ser annonsering som en ren kostnad och inte som en investering. Men det är just nu som man behöver visa sig och ta marknadsandelar.
- Vi jobbar också med teman och har annonsbilagor som kan handla om till exempel friskvård, spara energi eller höstmode.
Säljer ni bilagor som går i flera tidningar samtidigt?
- Vi jobbar inte med konkurrerande tidningar men Trelleborgs Allehanda ingår i en koncern tillsammans med Sydsvenskan, Ystads Allehanda, Kristianstadbladet samt gratistidningen City Malmö Lund, och vi kan till exempel ha en lantbruksbilaga som når abonnenter både i Trelleborg och Ystad.
Är du nöjd med din lön?
- Ja. Som säljare har jag en fast del, 23 760 kronor samt en provision, då jag har förtjänat den. Den kan variera en hel del.
Vilka förmåner har du?
- Vi har bland annat frukt, kaffe och friskvårdsbidrag om 2 000 kronor per år. För egen del så ser jag det som en förmån att kunna ägna full tid åt det fackliga arbetet och samtliga medlemmar.
Du jobbar alltså med fackliga frågor på heltid?
- Ja, jag tillträdde i våras och i början av september kunde jag släppa säljet. Tidningarna slogs samman till en koncern i början av året och eftersom Kristianstadbladet hör till Unionen Sydost och övriga till Sydväst fick vi bilda en riksklubb. Jag hjälpte till med det arbetet och fick sedan förfrågan om jag ville bli klubbordförande.
Vilka frågor känns viktigast?
- Vi måste se till att vi har samma spelregler på alla orter. Jag företräder kollegorna men jag är också en länk mellan kollegorna och arbetsgivaren och jag vill att samspelet ska fungera. Det är viktigt att vara synlig och tydlig. Jag får en del besök och nya ärenden och vi reder ut problem ganska snabbt, men att de kommer kan tolkas som en brist på information från vår sida.
Eller så har de förtroende för dig.
- Det hoppas jag. De har i alla fall förtroende för Unionen och det som ingår i medlemskapet. Jag tycker att facket i dag är rackarns modernt med bland annat karriärcoachning och andra möjligheter. Man måste se om sig själv lite mer.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
