Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Mediasäljare

Håkan Johansson är mediasäljare på Trelleborgs Allehanda men sedan två månader tillbaka har han en vikarie därför att han själv har börjat arbeta fackligt på heltid.
Eva Karlsson Publicerad

- Men jag pratar med kunderna ändå och håller kontakt med vikarien. Man kan inte sluta bry sig. Jag känner ett litet ansvar samtidigt som jag tycker att det tillhör mitt jobb.

Vilka egenskaper är bra att ha när man ska sälja annonser?

- Man ska kunna ta folk, ha fingertoppskänsla och vara bra på att kommunicera. Vi har ju ett krav på oss att visa resultat men man kan inte bara kränga, man måste också sätta sig in i kundernas behov. Vi är fyra säljare här och alla har olika bakgrund och säkert också olika uppfattningar om hur man ska vara men det ger en bra mix.

Vilken utbildning behövs?

- Det handlar mer om vilken typ av människa du är och att du är en riktigt bra säljare. Det finns olika kurser och man måste hela tiden uppdatera sina kunskaper. Säljer du annonser på nätet till exempel måste du kunna den terminologin och förstå det tekniska.  

- Jag har varit egenföretagare i femton år, därefter körde jag ut tidningar och sedan började jag här som timanställd säljare och täckte upp vid behov. Förra året fick jag fast anställning.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

- Arbetstiden är från åtta till fem. På förmiddagarna försöker man ringa eller besöka befintliga eller nya kunder och på eftermiddagarna, när affärsidkarna har för mycket att göra för att hinna ta emot besök, sköter man det administrativa som att utforma annonsförslag, paketlösningar och skriva offerter. Vi har en budget som vi strävar efter att uppnå till varje månadsskifte.

- En gång i veckan har vi säljare möte. Då går vi igenom gemensamma aktiviteter och vad som är på gång.

Vilka slags annonser säljer ni?

- Den största gruppen har varit bostad, motor och platsannonser. Men från september 2008, som var bedrövlig, har siffrorna varit vikande. Bostad har kommit tillbaka och den nedåtgående kurvan för de övriga två har planat ut. Men den förblir på låg nivå. Pengar saknas inte men försiktigheten håller i sig. Jag kan förstå att företagen håller mer i spenderar-börsen, speciellt de mindre, och de ser annonsering som en ren kostnad och inte som en investering. Men det är just nu som man behöver visa sig och ta marknadsandelar.

- Vi jobbar också med teman och har annonsbilagor som kan handla om till exempel friskvård, spara energi eller höstmode. 

Säljer ni bilagor som går i flera tidningar samtidigt?

- Vi jobbar inte med konkurrerande tidningar men Trelleborgs Allehanda ingår i en koncern tillsammans med Sydsvenskan, Ystads Allehanda, Kristianstadbladet samt gratistidningen City Malmö Lund, och vi kan till exempel ha en lantbruksbilaga som når abonnenter både i Trelleborg och Ystad.

Är du nöjd med din lön?

- Ja. Som säljare har jag en fast del, 23 760 kronor samt en provision, då jag har förtjänat den. Den kan variera en hel del.

Vilka förmåner har du?

- Vi har bland annat frukt, kaffe och friskvårdsbidrag om 2 000 kronor per år. För egen del så ser jag det som en förmån att kunna ägna full tid åt det fackliga arbetet och samtliga medlemmar.

Du jobbar alltså med fackliga frågor på heltid?

- Ja, jag tillträdde i våras och i början av september kunde jag släppa säljet. Tidningarna slogs samman till en koncern i början av året och eftersom Kristianstadbladet hör till Unionen Sydost och övriga till Sydväst fick vi bilda en riksklubb. Jag hjälpte till med det arbetet och fick sedan förfrågan om jag ville bli klubbordförande.

Vilka frågor känns viktigast?

- Vi måste se till att vi har samma spelregler på alla orter. Jag företräder kollegorna men jag är också en länk mellan kollegorna och arbetsgivaren och jag vill att samspelet ska fungera. Det är viktigt att vara synlig och tydlig. Jag får en del besök och nya ärenden och vi reder ut problem ganska snabbt, men att de kommer kan tolkas som en brist på information från vår sida.

Eller så har de förtroende för dig.

- Det hoppas jag. De har i alla fall förtroende för Unionen och det som ingår i medlemskapet. Jag tycker att facket i dag är rackarns modernt med bland annat karriärcoachning och andra möjligheter. Man måste se om sig själv lite mer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.