Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Hur kom det sig att du började jobba på Systembolaget?
- Jag studerade fem år på konsthögskolan i Umeå och flyttade ner till Stockholm strax efter och behövde ett extrajobb vid sidan av mitt konstnärskap. Systembolaget ligger bara fem minuter hemifrån och det verkade som ett trevligt ställe att arbeta extra på. Jag är intresserad av mat och dryck och det får man lära sig mycket om.
Är det lika trevligt som du trodde?
- Ja, jag har trevliga kollegor och arbetsuppgifterna är ganska varierande vilket gör att jobbet känns kul.
Vilken utbildning behövs?
- Det krävs att man har avslutat gymnasiet och att man har intresse av mat och dryck, utbildning får man via Systembolaget.
Hur ofta går ni på interna kurser?
- Jag har varit på fyra kurser hittills. Introduktionskurserna är på en dag och fortsättningskurserna innebär ofta övernattning på kursgården på Skarpö. Kursinnehållet varierar och kan handla om bemötande, dryckeskunskap och butiksdrift.
Vad har du för arbetstider och är du nöjd med dem?
- Arbetstiderna varierar. Jag är bara deltidsanställd, men inför storhelger jobbar man mer.
- Vissa dagar jobbar man från klockan 8 till 19.20 vilket känns som en lång dag. Men man får komma med önskemål om vilka dagar man vill arbeta och hur länge. Systembolaget håller ganska låga kontrakt i allmänhet på sina butiker, det är väldigt få som är heltidsanställda. På min butik finns det bara två och vi är runt femton personer som arbetar där.
- Jag föredrar långa men färre dagar för att få tid med mitt. Jag har en ateljé i industriområdet i Västberga där jag jobbar med min konst. För tillfället arbetar jag med foton.
På Systembolagets hemsida står det att "möjligheten att utvecklas är stor". Stämmer det?
- Jag har inte varit där så länge men under tiden jag har arbetat har jag fått lära mig oerhört mycket, men det är som på alla jobb, utvecklingen hänger på ditt eget intresse. Butikschefer och områdeschefer har ofta börjat som försäljare, likaså många som arbetar på huvudkontoret. För egen del har jag blivit fackligt ombud, butikskommunikatör och sitter med i butiksledningen.
Vilka fackliga frågor är viktigast för dig?
- Det är en svår fråga. Jag går igång på orättvisa oavsett fråga. Just nu är det kanske de låga kontrakten på Systembolaget som intresserar mig, det är ju smidigt om man har något annat på sidan om som jag, men har man familj och barn att försörja blir det en helt annan fråga.
Vad innebär låga kontrakt?
- Det finns inte många heltidsanställda i butikerna. När jag anställdes fick jag 12 procent vilket är runt 4 timmar i veckan. Jag har fått en ökning till 30 procent. Det finns de som vill arbeta heltid men om det inte finns utrymme för det i butiken väljer de att arbeta extra i andra butiker som behöver personal för att någon har blivit sjuk. Före midsommar och runt andra storhelger finns det mer arbete oavsett vilket kontrakt man har. Scheman får vi tre veckor i förväg, så känner man att man vill jobba mer kan man kontakta andra butiker i området.
Berätta om kunderna.
- Vi har kunder från alla samhällsgrupper, alltifrån finsmakaren som vill ha det perfekta vinet till middagen till de som besöker oss varje dag.
Vad behöver man för egenskaper för att passa?
- Att man tycker om människor och att man är stresstålig.
Berätta om en bra respektive dålig dag på jobbet.
- En bra dag är när man känner att man har tid med kunderna och att man hinner med det man ska göra.
- En dålig dag kan vara storhelger som till exempel midsommar då många av kunderna är oerhört stressade och alla ska ha hjälp på en gång. Folk kan stå och slita i en. Det är inte helt ovanligt att kunderna är otrevliga, vissa tycker att man kan vräka ur sig vad som helst till butikspersonal. Det kan också vara svårt att säga nej till berusade eller drogpåverkade människor som ofta blir våldsamma när de blir vägrade att handla. Man kan bli kallad både ett och annat när man nekar.
Är du nöjd med din lön?
- Njae, löneläget fick gärna vara högre.
Vad har ni för löneförmåner?
- Vi får läkarbesök och medicin betalt. Friskvård får vi beroende på hur många timmar vi jobbar.
Inget vin till rabatterat pris?
- Nej, vi får ingen rabatt men en gratis plastpåse när vi handlar.
Fotnot: På http://www.aldisellertsdottir.se/ kan läsa mer om Aldís Ellertsdóttirs konst.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
