Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
På de analoga kamerornas tid var Lennart Söderberg mekaniker. Felen syntes med blotta ögat och han slipade, borrade och hamrade ut trasiga delar och ersatte med nya. Sedan kom digitalkamerorna på nittiotalet och plötsligt hade han ett IT-yrke. Nu består kamerahuset nästan bara av kretskort och allt jobb sker via datorn.
- Det är könlöst, lite tråkigare. Men samtidigt har det blivit mer av ett detektivarbete. Koderna kan ge en fingervisning men man kan inte se felen som man gjorde förr.
Lennart Söderberg, som jobbar i Solna trots att företaget heter Malmö Intervision Visual Service, har lagat kameror sedan 1976. Han bildade eget 1983 men gick tillbaka som anställd 2004 då Canon, det märke som han jobbade med, beslöt att dra in alla auktoriseringar och bara låta ett fåtal få sköta deras kameraservice.
- Firmans första ägare gick i konkurs. Sedan blev vi uppköpta av några som varken hade branschkännedom eller chef. Sedan två år tillbaka har vi en dansk arbetsgivare. Det har varit jäkligt påfrestande med alla byten, vi känner oss som strykpojkar. Vi jobbar med små marginaler och det gäller att jobba för fullt för att gå runt.
- I vintras kände vi oss tvungna att bilda klubb. Jag blev vald till ordförande, jag klarar inte av att blunda för orättvisor. Danskarna är ovana vid alla våra regler. De finner det löjeväckande med så många möten och allt protokollskrivande. Ibland kan man tycka att de har en poäng, vi har nog mycket att lära av varandra.
Hur kom det sig att du började som tekniker?
- Jag var jätteintresserad av fotografering och hade olika objektiv och fotograferade allt från myror till människor. Jag började jobba på kundtjänsten på Canon 1974. Kamerateknikernas jobb såg jäkligt roligt ut och jag fick chansen att börja som det två år senare.
Vilken utbildning behövs?
- Jag hade ingen särskild utbildning men jag var händig och hade finmotoriskt sinne.
Hur lång tid tog det att lära sig jobbet?
- Det är väl som med alla jobb, blir man någonsin hundraprocentigt fullärd?
Vilka är kunderna?
- Fotobutiker, yrkesfotografer, amatörfotografer. Vi har hela Canon. Jag har proffsbiten och kunder inom press, porträtt och liknande. Man lär känna dem och ibland ser man dem på Rapport när de står och fotograferar på någon presskonferens.
Vilka fel är vanligast?
- Det kan vara slitage eller kortfel, ibland är hela kameran död. Många fel beror på kunden. Det vanligaste är att de har tappat den i backen. Jag har också fått göra rent kameror som innehållit champagne, kräks, solkräm, hundpiss och, nu senast, vitlökssås. Kameran och såsen stod på ett vingligt bord.
Vad har du för arbetstider?
- Från åtta till halv fem.
Jobbar du mycket övertid?
- Periodvis kan det bli en del, särskilt på höstarna när kamerorna med sand kommer hit. Då har vi ju själva haft semester och berget har växt under tiden.
Hur ser en bra respektive dålig dag ut?
- Det känns som ett lotteri varje morgon. En bra dag är när allting flyter. Inga buggar i datorn och man hittar felen. Dåliga dagar är när datorn inte vill starta trots hundra försök. Det är knäckande för självkänslan när man har gjort noll kameror och noll kronor under en hel dag. Det är också stressande när man inte hittar felen och kunden, som kanske ska på utlandsreportage, väntar på en. Då kan man längta efter ett annat jobb, som att man var sopare på en lastkaj och bara behövde ställa ifrån sig kvasten vid arbetsdagens slut.
Blir kunderna alltid nöjda?
- Proffsfotograferna är tacksamma att jobba med, de förstår vår sits. Vi har haft ett jäkligt bra samarbete i flera decennier. För ett par veckor sedan hjälpte jag en fotograf som ringde mig på min privata mobil. Jag satt i bilen på hemväg. Han skulle till Lettland och hade fel på sitt vidvinkelobjektiv. Jag hade bara trubbiga verktyg hemma men jag lyckades laga objektivet. Det gjorde jag gratis. Så snäll är jag. En fotograf som inte blev lika glad var han som skulle till Thailand. När han kom fram och tog upp sin kamera ramlade frontlinsen ur. Vi hade glömt att dra åt skruvarna...
Är du nöjd med din lön?
- Nej. Jag tjänar 27 250 kronor i månaden. Det är en dålig lön när man börjar närma sig pensioneringen.
Fotograferar du lika mycket nu som när du började i branschen?
- På skolavslutningarna är jag den ende föräldern utan kamera. Nej, jobbet tog död på hobbyn. Har jag med mig kameran på semestern kan det bli en bild från Arlanda.
- Min nya hobby är att sjunga i kör. Det är en säkerhetsventil. Jag började när jag var femtio. Hade jag vetat att det var så roligt har jag börjat tidigare.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden