Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Tv-pejlare

Tv-pejlarna möter mest vänliga, ibland generade människor. Ett fåtal slänger igen dörren och ber dem fara till ett varmare ställe.
- Man blir en fena på att snacka med folk, säger Mia Johansson.
Eva Karlsson Publicerad

I femton år har Mia Johansson jobbat som tv-avgiftskontrollant och sedan 2000 är hon fast anställd. Hon är samordnare och arbetsledare för 40-45 kontrollanter i sydvästra distriktet, från Torsby i Värmland ner till Trelleborg i Skåne.

- De är inte på samma våningsplan precis, men jag tycker att det fungerar bra. Jag coachar via telefon och åker runt och träffar dem. Jag rekryterar också nya och håller utbildning då vi går igenom lagar och paragrafer och hur man tar folk. Vi jobbar också med besök.

Andra arbetsuppgifter är planering av skärpta kontroller, i mån av tid är hon också med på dem.

- Jag trivs jättebra med mitt jobb och just mötet med olika människor är fascinerande, säger Mia Johansson.

Vad har du för arbetstider?

- Jag jobbar måndag till torsdag, från klockan tio på förmiddagen till nio på kvällen.  

Hur går kontrollerna till?

- Vi har listor på kunder med oss och de som saknas på listorna får besök. Vi knackar på dörren, visar legitimation, förklarar vårt ärende och frågar om tv-innehav. En del säger att de inte har någon och då måste vi tro på det. Vi har ingen rätt att gå in. Inte ens om de bjuder in oss på kaffe får vi gå in. Ser vi en tv-apparat kan vi registrera tv-innehav. Den måste inte vara påslagen. Många säger att de köpte sin tv för en dag sedan och då börjar vi debitera dem från det datumet.

Vad tänker du när en massa människor säger att de har köpt sin tv samma vecka som du är i området?

- Jag tänker att här borde man ha varit tv-handlare...

Står ni aldrig utanför och pejlar med en apparat?

- Vi har en apparatur på varje kontor som vi kan använda om ord står mot ord. I nuläget väljer vi hellre att ha en dialog med den vi besöker.

Hur blir ni bemötta?

- De flesta är väldigt vänliga, och ibland också generade. Sedan har vi några som smäller igen dörren i ansiktet på en. Om det är stökigt vid dörren är det bara att gå och komma tillbaka en annan dag. Vi ska inte stå kvar och riskera något.

- Jag minns en riktigt irriterad man. Jag var ute med en ny kontrollant för att introducera henne. Vi knackade på hos en man som var rund under fötterna och på gränsen till hotfull. Vi skyndade oss att gå. Nästa morgon ringde han och var ångerfull. Han var jättetrevlig och bad att få anmäla tv-innehav.

Hur fungerar det om man inte har tv, men tittar på tv via datorn?

- Om datorn har ett tv-kort kan vi registrera ägaren som tv-innehavare. Om de inte har kort utan tittar på Play handlar det om streaming, man tittar inte i realtid, och då har vi ingen laglig rätt att debitera.

Vilka egenskaper är bra att ha?

- Man ska kunna samtala med folk. Har man jobbat i ett serviceyrke eller har varit säljare har man rätt kompetens. Man ska vara lyhörd, lugn och sansad och ha god hälsa. Det blir mycket gående i trappor. Det är en styrka att inte ta utskällningar personligt.

Förr fick licensskolkarna en snigel på ögat, nu sjunger ni tacksånger i tv till dem som betalar. Är du bra på att sjunga?

- Sådär... En del frågar om jag har kören med mig men då brukar jag svara att vi hittills inte haft någon anledning att tacka dem. Och visst finns det tillfällen när man skulle vilja sätta en snigel på dörren, men det har aldrig blivit mer än en tanke.

Är du nöjd med din lön?

- Man tycker ju alltid att man borde ha mer.

Har du gratis tv-licens?

- Ja, vi har den som en löneförmån och får skatta för den.

Hur många betalar sin tv-licens?

- Vi räknar med att cirka nittio procent betalar. Cirka två procent har inte tv.

Och sedan tar ditt jobb slut, när alla skolkare är infångade?

- Det tar aldrig slut. Ett hushåll blir två, barn flyttar hemifrån och så vidare. 

Fakta

Radiotjänst i Kiruna har fyra fast anställda tv-pejlare eller - mer korrekt - tv-avgiftskontrollanter. De är stationerade på lokalkontoren i Motala, Uppsala och Stockholm varifrån de reser ut till olika orter runt om i landet. Tre av dem är också samordnare/arbetsledare för sammanlagt 90 personer som jobbar på uppdrag.

Skärpta tv-avgiftskontroller tillkännages genom program på SVT och brevutskick och görs av de fast anställda kontrollanterna. Oanmälda besök görs av uppdragstagarna.

Som uppdragstagare kan man jobba dagtid, kvällstid eller helg (från tidigast 9.00 till senast 21.00 ) och bestämmer själv hur mycket man vill arbeta. Antalet önskade arbetstimmar avgör hur stort område man ska täcka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.