Oavsett om du är slav vid skrivbord och dator eller elitidrottare är det bra se över det dagliga underhållet av kroppen. Att stretcha borde vara lika naturligt som att borsta tänderna.
Att sitta framför datorn och vara stressad brukar inte vara bra för nacke och skuldror. Det är lätt hänt att axlarna åker upp och käkarna bits ihop. När muskler arbetar bildas slaggprodukter och om man sitter och spänner sig långa stunder under arbetsdagen blir det förr eller senare problem som till exempel ryggskott, nackspärr eller musarm.
Det finns en hel del forskning om stretching och det har gjorts studier som visar på både ökad styrka och framför allt minskad smärta om man stretchar regelbundet.
Stretcha kan du göra när som helst under dagen, hemma, på jobbet eller efter träning. Bättre att stretcha fem minuter varje dag istället för en timme i veckan. Här får du några stretchövningar för nacke och armar ur boken Må bättre med stretching från bokförlag Semic.
Axelfrigörare
Övningen ger ökad rörlighet och lindrar smärta som kan uppstå vid träning och skrivbordsarbete.
Sitt med korslagda ben eller på något annat sätt som känns bekvämt.
Andas in och för höger arm tvärs över bröstet mot vänster. Andas ut och placera vänster hand på höger arms utsida. Pressa fram armen så att axelleden öppnas upp. Håll så i 5 andningscykler. Upprepa på båda sidor 3 gånger.
Sittande nackstretch
Om du gör övningen regelbundet kan din hållning förbättras och ge dig en rakare nacke.
Sitt med korslagda ben eller på annat bekvämt sätt. Andas in, höj armarna och placera handflatorna på var sida om huvudet och knäpp händerna. Pressa inte.
Andas ut och dra försiktigt hakan mot bröstet. Håll så i 5 andningscykler. Knäpp upp händerna och släpp taget. Rulla försiktigt upp huvudet. Upprepa 5 gånger.
Sittande nacksidosträckare
Stretchen förhindrar eller lindrar huvudvärk och stelhet i axlarna.
Sitt med korslagda ben och låt armarna vila längs sidorna. Andas in och sträck på ryggen.
Lägg höger hand på huvudets högra sida. Andas ut och luta vänster sidas öra mot vänster axel, sitt med raka axlar. Återvänd sakta till utgångspositionen och upprepa på andra sidan. Upprepa 10 gånger, sakta i takt med andningen. Försök fördjupa rörelsen varje gång.
Framåtfrigörare
Öppnar upp axlarna och löser upp spänningar i nacke och rygg.
Stå med fötterna så brett isär som du kan och armarna längs med sidorna. Spänn höftmusklerna och dra in korsbenet. Andas in och fyll ut bröstkorgen. Samtidigt lyfter du armarna utåt från sidorna tills de är i linje med axlarna. Andas ut och sträck på bålen.
Andas in, och när du andas ut knäpper du händerna bakom ryggen. Andas in och när du andas ut böjer du lätt på knäna och böjer dig framåt mot höfterna och med armarna sträckta över huvudet. Håll så i fem andningscykler. Andas in och när du andas ut spänner du magmusklerna för att få stöd när du sakta reser dig upp.
När bör man inte stretcha?
Frakturer/benbrott
Hög feber
Ledinfektioner
Öppna sår eller stygn över den muskel du ska stretcha.
Källa: Stora stretchboken, Fitnessförlaget, Må bättre med stretching, Semic bokförlag
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.