Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Minst 350 000 i Sverige har diabetes. Oavsett diabetestyp är det främsta målet att försöka upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt. Det gör man bland annat genom kosten. Ät frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål. Välj mat som höjer blodsockret långsamt, till exempel bönor, linser, grönsaker, frukt, surdegsbröd, havre, ris som inte klibbar, korngryn och bulgur.
Att man måste sluta äta socker helt och hållet stämmer inte, det räcker oftast med att minska. En mindre mängd socker, 1-2 teskedar (5-10 gram), i samband med måltid påverkar inte blodsockret nämnvärt. Om du gör en dessert med ½ dl socker till 4 portioner innebär det att varje portion innehåller 10 gram socker.
Ica Bokförlag har precis kommit ut med en ny kokbok, Diabeteskokboken, av Louise Hamilton. Hon tipsar om vardagliga enkla matträtter som passar diabetiker.
Helstekt kyckling, sex personer:
Tvätta och torka kycklingen. Skär bort löst skinn och ta bort gumpen. Dela den ena citronen och gnid in kycklingen på utsidan. Salta och peppra. Stöt örtkryddorna med salt i mortel och stoppa in i kycklingen. Tvätta citronen ordentligt (varmt vatten och diskmedel) och stick hål runt om. Stoppa in citronen i kycklingen. Lägg fågeln på stekgaller med en långpanna under. Stek i cirka 45 minuter 200 grader. Ta ut när den är klar (kycklingen måste vara genomstekt) och låt stå några minuter. Skär upp och servera med sallad och ris.
Om kycklingen är för stor kan du stycka den och frysa in de bitar som inte behövs för tillfället. Då räcker det till minst två middagar för fyra personer.Energi per portion med grönsaksriset: 518 kcal, protein 25 %, fett 30 %, kolhydrater 45 %.
Helgfrukost, till två personer
Skölj och blanda olika salladsblad - ekblad, rucola, lollo rosso, färsk spenat eller om du har några andra favoritblad. Det ska vara den smakstarka sorten. Dela avokadon och ta ur kärnan. Gröp ur skalen med en sked och dela fruktköttet i bitar.
Blanda med salladen. Klipp gräslöken och strössla över. Smaka av med lite flingsalt, ett par drag med svartpepparkvarnen och kläm till sist ur en kvarts citron. Servera äggröran med räkorna och grovbröd till.
Näringsinnehåll per portion, inklusive äggröran och två skivor grovt bröd: 384 kcal, protein 29 %, fett 37 %, kolhydrater 34 %.
Fisksoppa, till två personer
Skala morötterna och skär dem i strimlor. Putsa purjolöken, skär den i strimlor av samma storlek som moroten. Putsa bleksellerin, skala den med potatisskalare om det yttersta lagret är alltför trådigt. Skär den på snedden så att strimlorna blir ungefär lika stora som morötterna och purjon. Fräs grönsakerna i olja utan att de tar färg. Tillsätt fiskbuljong och vatten, lite i taget. Stöt dillfröna i mortel och strö i. Låt den här grundenputtra några minuter, smaka av och salta om det behövs. Skär fisken i portionsbitar och lägg i. Låt sjuda några minuter under sträng uppsikt, soppan är klar när fisken är ogenomskinlig. Strö över hackad dill och komplettera med bröd om du vill.
Energi per portion, utan bröd: 333 kcal, protein 37 %, fett 37 %, kolhydrater 26 %.
Bredbandspasta med lax och broccoli, till två personer
Det här passar att bjuda på - grannen eller kollegan eller kunden.
Skölj limen noga. Strimla skalet med ett zestjärn eller potatisskalare. Blanda i yoghurten och ställ kallt. Skölj och ansa broccolin, skär den i munsbitar. Ånga eller koka broccolin, inte för länge, den måste ha spänst kvar. Känn med sticka.
Skär upp laxen i portionsbitar. Koka pastan al dente. Blanda pasta, lax och broccoli. Servera med en matsked limeyoghurt.
Energi per portion: 464 kcal, protein 25%, fett 28%, kolhydrater 47%.
Ajvarbiffar, till sex personer
Skala löken och riv den fint. Mosa den kokta potatisen med en gaffel. Knäck ägget och blanda i. Blanda nötfärsen med ägget, löken, potatisen och ajvar. Blanda väl, tillsätt salt och peppar. Stek en bit på prov och känn om det är lagom kryddat. När du är nöjd, forma tolv små avlånga järpar och lägg på en sköljd skärbräda. Hetta upp smör i en stekpanna och fräs biffarna i omgångar, några i taget så att de får en fin stekyta. Lägg över dem i en eldfast form. När alla biffarna är brynta, sätt in formen i ugnen 175 grader och låt dem steka färdigt, cirka 15 minuter. Servera med kokt potatis och någon sallad, varm eller kall.
Energi per portion med 2 medelstora potatisar: 320 kcal, protein 30%, fett 29%, kolhydrater 41%.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden