Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Recept på fem snabba

Åsa Frisk Publicerad
Fisk_med_aioli och palsternackpuré

Kan snabbmat vara nyttigt? Självklart, svarar Nicole Beck, kursledare i "snabbt men hemlagat" på Medborgarhuset och egen företagare och ägare till Sparris och aprikoser.

Enligt Nicole bör man ha bra utrustning hemma som till exempel vass kniv, potatisskalare som fungerar, stavmixer och matberedare. Men också en del basingredienser som kryddor, pasta, ris, bacon, ägg, parmesan och fetaost.

- Rotfrukter är bra att ha hemma och de håller förhållandevis längre. Sallad och örter håller inte lika länge men ungefär en vecka, säger Nicole.

Sen ska man planera och förbereda sig precis som på jobbet. Ta fisken ur frysen på morgonen, tänka efter på väg hem vad som finns hemma i kylskåpet och vad man är sugen på.

- Kokar man potatis en kväll kan man ta i några extra så har man middagen klar även till dagen därpå. Det passar bra att slanta i kokt potatis i till exempel omelett.

Soppor är spännande och går fort. Hacka rotfrukterna i riktigt små bitar så går det ännu snabbare.

- Kokosmjölk, sötpotatis och pressad lime kokas i 10 minuter och voilà. Ha i lite kräftstjärtar eller räkor och servera med smörgås.

 

Nicole tipsar också om en efterrätt som tar två minuter att göra. Kesella och frysta bär mixas - klart!

 

   

Fisk med aioli och palsternackpuré, 4 personer

  • 1 pkt fryst fisk
  • 2 msk smör
  • mjöl, salt och peppar

Ta ut fisken på morgonen. Torka fiskfilén med hushållspapper. Lägg lite mjöl på en tallrik och doppa filén i mjölet. Det gör att det blir fin stekyta. Ta fram en teflonpanna. Lägg i smör. När smöret nästan smält, lägg i fiskfilén. Salta och peppra. Stek i 3 minuter på ena sidan och vänd. Salta och peppra igen och stäng av spisen. Ställ pannan åt sidan med locks på. Vänta i 2- 3 minuter innan upplägg.

Palsternackamousse

  • 500 gram palsternacka
  • 1 potatis
  • 1 lök
  • ½ liter grönsaksbuljong
  • 30 gram smör eller olivolja
  • 3 msk creme fraiche

Skala och dela potatis och palsternacka i mindre bitar. Skiva löken tunt och fräs den lätt utan att den får färg. Tillsätt grönsakerna och rör om. Häll i buljongen, koka upp och sänk sedan värmen. Efter 20-25 minuter, sila bort vätskan och gör puré med hjälp av gaffel eller mixer. Tillsätt creme fraiche. Salta och peppra efter smak.

Snabb aioli

  • 1 dl gräddfil
  • ½ dl majonäs
  • 1 riven vitlöksklyfta

Blanda ihop gräddfilen med majonnäs och riv ner vitlöken, Salta och peppra.

 

Kokossoppa med sötpotatis

  • 1 schalottenlök, fint skivad
  • 1-2 vitlöksklyftor, finfin skivad
  • 1 sötpotatis delat i 2cm´s bitar. (annars blir det puré!)
  • 2 cm chilifrukt, grovhackad
  • 1-2 cm färsk ingefära, finhackad
  • 1/2 tsk gurkmeja
  • 2 dl kokosmjölk
  • 3 dl vatten
  • 1 buljongtärning
  • sockerärter sköljda o delade på tvären
  • lime
  • Salt o peppar

Skala och dela sötpotatisen. Lägg i kastrull tillsammans med 2 msk olja och värm upp. Rör om och tillsätt schalottenlöken och vitlöken. Tillsätt ingefära och chili. Rör om och smula ner buljongtärningen. Häll över kokosmjölken och vatten. Sätt på lock och låt koka upp. Sänk sedan värmen och låt sjuda i cirka 10-15 minuter (beroende på hur stora dina potatisbitar är) När potatisen är mjuk, smaka av med salt och peppar och lägg till sockerärterna precis före serveringen. Sist pressa i limesaften. (Men inte hela saften med en gång eftersom den kan innehålla mer eller mindre saft och kan vara mer eller mindre sur.) Så det gäller att smaka sig fram.

Snabba drinktilltugg eller tillbehör till en förrätt

  • 2 Wrap Tortilla
  • Riven ost
  • Lite hackade tomater
  • Örter
  • Olivolja

Ringla olivolja på ett tortillabröd. Strö på osten och hackad tomat eller annan fyllning. Lägg en tortilla ovanpå och stek knappt 1 minut på varje sida i en teflonpanna tills osten har smält. Dela i bitar som en liten pizza. Lägg upp snabbt och fint på en mindre tallrik och garnera med lite chiliringar och några droppar olivolja.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.