Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Läsarna om ålderismen: ”Ett systemfel”

Ologiskt, osmart och galet. Många läsare har reagerat på Kollegas temaartiklar om ålderismen på arbetsmarknaden som publicerades i början av veckan. Flera vittnar om att de själva blivit bortvalda på grund av ålder.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega har granskat åldersdiskriminering på arbetsmarknaden. Och läsarnas reaktioner blev kraftiga. ”Strategisk diskriminering", "ett systemfel" och "ologiskt och osmart", lyder några av kommentarerna. Kollage:

 Under veckan har vi publicerat flera artiklar på temat ålderism. Bland annat har vi intervjuat Victoria Leclér som är övertygad om att hennes ålder ligger henne i fatet när hon söker jobb. Vi har också talat med Pluskommissionen, DO, forskare och arbetslivsministern. Här är ett axplock av reaktionerna på sociala medier. 

”Det värsta ingen vill tala om och frågar man om det så nekas det att inte förekommer. Bra att lyfts fram. Jag en blivit drabbad och tappar livsgnistan och självförtroende när ingen vill satsa på en.”

”Strategisk diskriminering är det. Eftersom den är satt i system. Hyllandet av ungdom är ett systemfel via kultur i samhället.”

”Om det nu är så att DO inte prioriterar att ta upp ärenden om åldersdiskriminering, kan man då tänka sig att en större grupp 60-plussare enas om att söka tjänster som de absolut är kvalificerade för men inte blir erbjudna, sedan kollar dom vilka som fick tjänsterna och då blir det solklart åldersdiskriminering och ”gruppanmälan” till DO. Kanske är detta förslag någon form av civil olydnad men såhär kan det inte få fortsätta.”

”Det värsta är att ålderismen är så ologisk och osmart. Grrrr”

”Jag vet att det är min ålder och är med om det dagligen nu när jag söker jobb/anställning. Arbetsgivarna och rekryterarna bemöter mig som 60+ med att "ghosta" och "dissa" mig plus att de hela tiden blockerar sin mejl när jag skickar frågor om jobben som jag sökt. Jag tycker det är enormt jobbigt att hela tiden bli bortsorterad på grund av min ålder.”
 

"Tycker det låter helt galet"

”Företag som ratar seniorer borde få känna av det, exempelvis genom någon form av skattelättnad för de som anställer äldre, eller hårdare sanktioner för de som ägnar sig åt åldersdiskriminering.”

”Jag tror inte att det står högt upp på DO:s agenda tyvärr, det borde det göra. Man märker hela tiden av att ålderismen finns och frodas, speciellt när man behöver gå genom rekryteringsbyråer. Det är dock viktigt att man pratar om problemet. Ju mer man belyser det, desto större chans att det finns de som vågar satsa på oss som är 50+.”

”Tycker det låter helt galet. Förstår verkligen inte den delen av marknaden !!!”

”Så viktigt att ni skriver om detta och att ni intervjuat DO. Inte bara fler anmälningar leder till förändring (om stundtals alls). I stället behöver det skapas en debatt som når hela vägen till de som är våra folkvalda beslutsfattare: mångfald inkluderar även ålder.”

”Jag kan inte förstå hur arbetsgivare klagar på kompetens-brist när det finns en grupp med erfarna, lojala och plikttrogna som går arbetslös. Någon som vet varför?”

”Arbetsgivare som stirrar sig blinda på ålder i stället för kompetens går miste om mycket, vilket framkommer i artikeln. Dessa arbetsgivare får skylla sig själva när de tror att en yngre medarbetare kan ge företaget/organisationen mer än en äldre erfaren person. Ta av skygglapparna och vidga er horisont!”

”Det är ingen slump att vi har ålderismen. Att det har skapats av oss själva i samma stund som regeringar gav lönerabatt till yngre.  Samma stund som ungdomsrabatten kom till avvecklades senior kompetens i Sverige.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.