Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Så havererade Unionens a-kassa

Medlemmar som fick vänta i månader på sina pengar, handläggare som sjukskrevs för utmattning. Det blev effekten när Unionens a-kassa införde ett nytt it-system. Här är historien om a-kassans haveri.
Lina Björk, David Österberg Publicerad
Sofia Gertow och Andrea Ålund
Sofia Gertow och Andrea Ålund jobbade på Unionens a-kassa när det nya it-systemet orsakade kaos. Foto: Anders G Warne, Mats Thorén

Artikeln i korthet


Kaos efter IT-uppgradering

Unionens a-kassa införde ett nytt IT-system 2022, vilket ledde till kaos. Medlemmar fick vänta månader på sina pengar och handläggare sjukskrevs för utmattning.

Personalens varningar ignorerades

Trots varningar från personalen om systemets brister, gick ledningen vidare med lanseringen. Resultatet blev långa handläggningstider och ett system fullt av buggar.

Långa väntetider och hög stress

Handläggningstiderna fördubblades, vilket ledde till hög stress bland personalen och ökade sjukskrivningar. Problemen kvarstod långt efter lanseringen.

Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör.  Läs Kollegas AI-policy här.

Hösten 2022 började medlemmar ringa och mejla oss på tidningen Kollega. Vad är det som händer på Unionens a-kassa? Varför går det inte att nå sin handläggare på telefon? Varför tar det sådan tid att bli beviljad ersättning? 

Vi skrev några artiklar kring ämnet, men snart stod det klart att problemet var större än så. Och medlemmarna blev mer och desperata. Ekonomin var i botten, många var förtvivlade och nu undrade de: Var är mina pengar?!

Kollega har försökt ta reda på om vad som egentligen hände när Unionens a-kassa sjösatte ett nytt it-system under 2022. Och hur det gick till.

Bilden som framträder är personal som inte fick gehör för sina farhågor och en ledning med bristande förståelse för allvaret i situationen. Resultatet blev ”fullständigt kaos”.

 

Dags att byta it-system

Historien börjar för tio år sedan. Under flera år fick handläggarna på Unionens a-kassa höra från ledningen att deras ärendehanteringssystem var förlegat och behövde bytas. Det gamla systemet ÄGA skulle ersättas av det nya Våra Sidor. Sveriges a-kassor, som samlar landets 24 kassor och 3,9 miljoner medlemmar, skulle hjälpa till med it-utvecklingen. 

Unionens a-kassa klev fram som frivillig att agera pilot för det nya systemet. Det skulle bli starten på rekordlånga väntetider för dem som ansökt om ersättning, handläggare som fick jobba helger och kvällar för att hinna med och ett ärendehanteringssystem fullt av buggar och fel.

Andrea Ålund
Foto: Anders G Warne

– Införandet blev ett kollektivt trauma. När den nya utrullningsmiljön lanserades var den full av felmeddelanden. Ärenden som skulle flyttas från det gamla till det nya systemet krävde dessutom manuell hantering vilket tog väldigt mycket tid, säger Andrea Ålund, som tidigare också varit huvudarbetsmiljöombud på Unionens a-kassa.

De anställda på Unionens a-kassa var inte involverade i beslutet att vara pilot för det nya systemet. Däremot fick de komma med inspel på de tester som skickades ut innan lansering.

Kritik lyftes från både anställda och de fackligt förtroendevalda.

– Vi såg att systemet inte höll vad det lovade. Det var svårt att riskbedöma något som inte var klart och när vi gång på gång påpekade att systemet inte fungerade fick vi till svar att ”det kommer att fungera i produktionsmiljö” säger Andrea Ålund.

Det gjorde det inte. I maj 2022 rullade man ut det nya it-systemet med start på Unionens a-kassa och det resulterade snabbt i långa handläggningstider. Från att ha legat på två till tre veckor för de flesta, fördubblades väntetiden på några veckor. På hösten var väntetiden uppe i mellan sex och nio veckor för de flesta. För många ännu längre. (Se bild på kurva.) 

Sofia Gertow är försäkringsspecialist på Unionens a-kassa. Vid tiden för det nya it-systemet var hon rådgivare och hade i praktiken en arbetsledande roll för ett av försäkringsteamen. Hon var en av dem som skulle hitta nya rutiner, ta emot felanmälningar och se till så att övergången blev smidig.

Sofia Gertow
Foto: Anders G Warne

– Det saknades tillräcklig intern projektledning. Jag förväntades vara ett stöd för dem runtomkring mig, men det fanns ingen att fråga. Frågor skickades vidare internt men det tog lång tid innan det kom svar. Det fanns varken någon transparens eller förståelse från ledningen, säger hon. 

På Unionens a-kassa blev handläggarna en bägare för medlemmarnas frustration – de fick inga pengar, de kom inte fram på telefonen och krävde svar på varför ingenting fungerade.

– Jag såg kollegor som grät och satt vid sina skrivbord med tom blick. Andra blev frustrerade och slog näven i bordet. Samtidigt var det som att existera i två världar för i inkorgen dök det med jämna mellanrum upp mejl från Sveriges a-kassor med citat som att ”allt går över förväntan”. Men anställda som kunde sitt jobb som rinnande vatten blev hindrade av systemet och det var fullkomligt kaos, säger Andrea Ålund.


Ärenden blev liggande i månader

Funktionen för att överklaga ett beslut fungerade inte i det nya systemet, liksom återkrav, omprövningar och EU-ärenden. Ärenden fastnade i osynliga statusar, vilket gjorde att handläggarna ibland hittade ärenden som fastnat i ett dolt läge och orsakat långa väntetider. Innan sommaren i år hittades ärenden som var ett år gamla.

Eftersom informationen från det nya systemet sällan stämde var handläggarna också tvungna att jämföra den parallellt med information från gamla systemet. I stället för färre medarbetare som kunde jobba mer effektivt, blev det dubbelarbete och Unionens a-kassa växte med två sektioner för att komma i fas.

– Eftersom buggar löstes kontinuerligt fick vi börja varje dag med att läsa igenom informationskanalerna för att försäkra oss om att vi skulle hantera ett ärende på samma sätt som dagen innan, säger Andrea Ålund.

Enligt Andrea Ålund sköt sjukkostnaderna på Unionens a-kassa i höjden i maj 2022, när systemet lanserades, men det är med pandemiåret 2021, då sjukfrånvaron var lägre än normalt, som bakgrund. När handläggningstiderna fördubblades under hösten ledde det till hög press och många anställda som inte såg något ljus i tunneln sökte sig vidare eller sjukskrevs.

– Vi släckte bränder. Medarbetare upplevde det nya systemet som ett straff och vi satt varje dag med en oändlig mängd ärenden som var oöverblickbar. Om en liten kassa hade varit pilot och fördubblat sina handläggningstider hade övriga kassor kunnat avsätta medarbetare för att hjälpa till. När vi, med vår storlek, fördubblar våra handläggningstider kan ingen rädda oss, säger Andrea Ålund.

Hon får medhåll av Sofia Gertow.

– Tanken med en stor a-kassa som pilot var att det skulle ge mycket feedback på upptäckta fel och därmed leda till snabb vidareutveckling. Men man räknade inte med mängden felanmälningar som skulle komma, säger hon.

 

Medlemmar fick vänta längst hösten 2023

Väntetiderna nådde sin topp under hösten 2023. Då hade tillsynsmyndigheten IAF startat ett ärende mot unionens a-kassa, med anledning av den långa handläggningen. Det lades ned, då kassan var tillbaka på lägre handläggningstider i slutet av året, men ett nytt ärende startade i våras med samma motivering.

Kurva på väntetiderna

Om IAF skulle anse att Unionens a-kassa har misskött sig grovt kan de kräva åtgärder och i längden kan kassan bli av med sitt statsbidrag. IAF startade också en utredning om införandet av Våra Sidor och hur det påverkade anställda och försäkringens medlemmar.

2023 fick kassans anställda jobba på kvällar och helger för att klara handläggningstiderna. Sammanlagt jobbade de anställda betydligt mer än vanligt under 14 veckor i följd för att komma i kapp. I våras var det dags igen, men nu räckte fyra veckor för att få ordning på de röda siffrorna.

Även om mycket har blivit bättre sedan systemet lanserades är det fortfarande enligt Unionens dåvarande huvudarbetsmiljöombud, trögjobbat och opålitligt.

– Vi städar fortfarande efter buggar och anpassar oss till systemet som borde ha anpassat sig till oss. I över två års tid har vi i varierande omfattning jobbat övertid. Vi har än i dag inte fått en ordentlig ursäkt varken från vår ledning eller från Sveriges a-kassor. De som jobbade under införandet av det nya systemet hade nog önskat sig ansvarstagande från dem som fattade besluten, säger Andrea Ålund.

 

Systemet ska anpassas för nya regler

I somras röstades nya regler för arbetslöshetsersättning igenom. De innebär bland annat att ersättning ska beräknas på inkomst och inte utifrån hur länge du har jobbat. Tanken är att det ska bli mindre administrativt arbete för a-kassorna. Om det blir så återstår att se.

– Vi står inför det okända. Det vi vet är att Våra sidor ska anpassas för att fungera både med den gamla och nya försäkringen. Förhoppningsvis tar man lärdom av det förra utvecklingsarbetet den här gången, säger Andrea Ålund. 

Det här är del ett av tre i granskningen av Unionens a-kassa. Läs även om Lars Lindqvist som har väntat i månader på ersättning och ledningens svar på kritiken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Unionens a-kassa höjer avgiften

I mars blir det dyrare att vara med i Unionens a-kassa. Anledningen är bland annat att arbetslösheten har stigit – och att medlemmarnas inkomster har ökat.
David Österberg Publicerad 13 januari 2025, kl 13:42
Unionens a-kassa dyrare 2025. Till vänster några svenska mynt, till höger Unionens a-kassas kontor.
Nu blir a-kassan dyrare. Unionens a-kassa höjer avgiften från och med den 1 mars. Höjningen beror bland annat på högre arbetslöshet, enligt Unionens a-kassa som kämpat med långa väntetider och krånglande datasystem. Foto: Martina Holmberg/TT och Mats Thorén.
Harald Peterson
Harald Peterson Mattias Lindbäck

Den 1 mars blir det dyrare att vara medlem i Unionens a-kassa. Månadsavgiften höjs från 140 kronor till 160 kronor. Höjningen har flera skäl, enligt Harald Petersson, kassaföreståndare.

– Vi ser en total kostnadsökning i samhället, och vi ser framför allt att finansieringsavgiften till staten har ökat väsentligt, säger han.

Alla a-kassor betalar en finansieringsavgift till staten. Avgiften täcker en del av statens utgifter för arbetslöshetsersättningen. Hur hög avgiften är beror på hur många medlemmar en a-kassa har, hur höga inkomster medlemmarna har och hur hög arbetslösheten är.

Arbetslösheten ökade 2024

Under 2024 ökade arbetslösheten bland Unionens a-kassas medlemmar, jämfört med 2023. I snitt var arbetslösheten 2,55 procent per månad förra året, mot 1,83 procent året innan. Dessutom ökade deras inkomster.

Omkring 75 procent av medlemsavgiften går till finansieringsavgiften. Resten använder Unionens a-kassa för att bekosta sin verksamhet.

Varför höjs avgiften så drastiskt? Flera andra a-kassor höjde sina avgifter med omkring tio kronor förra året.

– Drastiskt är ett för starkt ord. Vi har inte höjt avgiften på ett par år, medan andra kanske i stället höjt i omgångar. Dessutom är vi den a-kassa som har de största volymerna och som betalar ut mest ersättning av samtliga a-kassor, vilket också har en påverkan. Att vara medlem i en a-kassa är fortfarande en billig försäkring, säger Harald Petersson.

Många medlemmar fick vänta länge på sina första utbetalningar under 2022, 2023 och delar av 2024. Ser ni en risk att höjningen skapar irritation mot den bakgrunden?

– Vi är ödmjuka inför det. Samtidigt är höjningen en signal om att vi fortsätter att säkra och utveckla vår verksamhet för att kunna hantera nuvarande och kommande utmaningar. I oktober börjar den nya arbetslöshetsförsäkringen gälla samtidigt som den gamla lever vidare under ett par år. Vi säkerställer att vi kan hantera parallella försäkringar under övergångsperioden.