Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Så havererade Unionens a-kassa

Medlemmar som fick vänta i månader på sina pengar, handläggare som sjukskrevs för utmattning. Det blev effekten när Unionens a-kassa införde ett nytt it-system. Här är historien om a-kassans haveri.
Lina Björk, David Österberg Publicerad
Sofia Gertow och Andrea Ålund
Sofia Gertow och Andrea Ålund jobbade på Unionens a-kassa när det nya it-systemet orsakade kaos. Foto: Anders G Warne, Mats Thorén

Artikeln i korthet


Kaos efter IT-uppgradering

Unionens a-kassa införde ett nytt IT-system 2022, vilket ledde till kaos. Medlemmar fick vänta månader på sina pengar och handläggare sjukskrevs för utmattning.

Personalens varningar ignorerades

Trots varningar från personalen om systemets brister, gick ledningen vidare med lanseringen. Resultatet blev långa handläggningstider och ett system fullt av buggar.

Långa väntetider och hög stress

Handläggningstiderna fördubblades, vilket ledde till hög stress bland personalen och ökade sjukskrivningar. Problemen kvarstod långt efter lanseringen.

Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör.  Läs Kollegas AI-policy här.

Hösten 2022 började medlemmar ringa och mejla oss på tidningen Kollega. Vad är det som händer på Unionens a-kassa? Varför går det inte att nå sin handläggare på telefon? Varför tar det sådan tid att bli beviljad ersättning? 

Vi skrev några artiklar kring ämnet, men snart stod det klart att problemet var större än så. Och medlemmarna blev mer och desperata. Ekonomin var i botten, många var förtvivlade och nu undrade de: Var är mina pengar?!

Kollega har försökt ta reda på om vad som egentligen hände när Unionens a-kassa sjösatte ett nytt it-system under 2022. Och hur det gick till.

Bilden som framträder är personal som inte fick gehör för sina farhågor och en ledning med bristande förståelse för allvaret i situationen. Resultatet blev ”fullständigt kaos”.

 

Dags att byta it-system

Historien börjar för tio år sedan. Under flera år fick handläggarna på Unionens a-kassa höra från ledningen att deras ärendehanteringssystem var förlegat och behövde bytas. Det gamla systemet ÄGA skulle ersättas av det nya Våra Sidor. Sveriges a-kassor, som samlar landets 24 kassor och 3,9 miljoner medlemmar, skulle hjälpa till med it-utvecklingen. 

Unionens a-kassa klev fram som frivillig att agera pilot för det nya systemet. Det skulle bli starten på rekordlånga väntetider för dem som ansökt om ersättning, handläggare som fick jobba helger och kvällar för att hinna med och ett ärendehanteringssystem fullt av buggar och fel.

Andrea Ålund
Foto: Anders G Warne

– Införandet blev ett kollektivt trauma. När den nya utrullningsmiljön lanserades var den full av felmeddelanden. Ärenden som skulle flyttas från det gamla till det nya systemet krävde dessutom manuell hantering vilket tog väldigt mycket tid, säger Andrea Ålund, som tidigare också varit huvudarbetsmiljöombud på Unionens a-kassa.

De anställda på Unionens a-kassa var inte involverade i beslutet att vara pilot för det nya systemet. Däremot fick de komma med inspel på de tester som skickades ut innan lansering.

Kritik lyftes från både anställda och de fackligt förtroendevalda.

– Vi såg att systemet inte höll vad det lovade. Det var svårt att riskbedöma något som inte var klart och när vi gång på gång påpekade att systemet inte fungerade fick vi till svar att ”det kommer att fungera i produktionsmiljö” säger Andrea Ålund.

Det gjorde det inte. I maj 2022 rullade man ut det nya it-systemet med start på Unionens a-kassa och det resulterade snabbt i långa handläggningstider. Från att ha legat på två till tre veckor för de flesta, fördubblades väntetiden på några veckor. På hösten var väntetiden uppe i mellan sex och nio veckor för de flesta. För många ännu längre. (Se bild på kurva.) 

Sofia Gertow är försäkringsspecialist på Unionens a-kassa. Vid tiden för det nya it-systemet var hon rådgivare och hade i praktiken en arbetsledande roll för ett av försäkringsteamen. Hon var en av dem som skulle hitta nya rutiner, ta emot felanmälningar och se till så att övergången blev smidig.

Sofia Gertow
Foto: Anders G Warne

– Det saknades tillräcklig intern projektledning. Jag förväntades vara ett stöd för dem runtomkring mig, men det fanns ingen att fråga. Frågor skickades vidare internt men det tog lång tid innan det kom svar. Det fanns varken någon transparens eller förståelse från ledningen, säger hon. 

På Unionens a-kassa blev handläggarna en bägare för medlemmarnas frustration – de fick inga pengar, de kom inte fram på telefonen och krävde svar på varför ingenting fungerade.

– Jag såg kollegor som grät och satt vid sina skrivbord med tom blick. Andra blev frustrerade och slog näven i bordet. Samtidigt var det som att existera i två världar för i inkorgen dök det med jämna mellanrum upp mejl från Sveriges a-kassor med citat som att ”allt går över förväntan”. Men anställda som kunde sitt jobb som rinnande vatten blev hindrade av systemet och det var fullkomligt kaos, säger Andrea Ålund.


Ärenden blev liggande i månader

Funktionen för att överklaga ett beslut fungerade inte i det nya systemet, liksom återkrav, omprövningar och EU-ärenden. Ärenden fastnade i osynliga statusar, vilket gjorde att handläggarna ibland hittade ärenden som fastnat i ett dolt läge och orsakat långa väntetider. Innan sommaren i år hittades ärenden som var ett år gamla.

Eftersom informationen från det nya systemet sällan stämde var handläggarna också tvungna att jämföra den parallellt med information från gamla systemet. I stället för färre medarbetare som kunde jobba mer effektivt, blev det dubbelarbete och Unionens a-kassa växte med två sektioner för att komma i fas.

– Eftersom buggar löstes kontinuerligt fick vi börja varje dag med att läsa igenom informationskanalerna för att försäkra oss om att vi skulle hantera ett ärende på samma sätt som dagen innan, säger Andrea Ålund.

Enligt Andrea Ålund sköt sjukkostnaderna på Unionens a-kassa i höjden i maj 2022, när systemet lanserades, men det är med pandemiåret 2021, då sjukfrånvaron var lägre än normalt, som bakgrund. När handläggningstiderna fördubblades under hösten ledde det till hög press och många anställda som inte såg något ljus i tunneln sökte sig vidare eller sjukskrevs.

– Vi släckte bränder. Medarbetare upplevde det nya systemet som ett straff och vi satt varje dag med en oändlig mängd ärenden som var oöverblickbar. Om en liten kassa hade varit pilot och fördubblat sina handläggningstider hade övriga kassor kunnat avsätta medarbetare för att hjälpa till. När vi, med vår storlek, fördubblar våra handläggningstider kan ingen rädda oss, säger Andrea Ålund.

Hon får medhåll av Sofia Gertow.

– Tanken med en stor a-kassa som pilot var att det skulle ge mycket feedback på upptäckta fel och därmed leda till snabb vidareutveckling. Men man räknade inte med mängden felanmälningar som skulle komma, säger hon.

 

Medlemmar fick vänta längst hösten 2023

Väntetiderna nådde sin topp under hösten 2023. Då hade tillsynsmyndigheten IAF startat ett ärende mot unionens a-kassa, med anledning av den långa handläggningen. Det lades ned, då kassan var tillbaka på lägre handläggningstider i slutet av året, men ett nytt ärende startade i våras med samma motivering.

Kurva på väntetiderna

Om IAF skulle anse att Unionens a-kassa har misskött sig grovt kan de kräva åtgärder och i längden kan kassan bli av med sitt statsbidrag. IAF startade också en utredning om införandet av Våra Sidor och hur det påverkade anställda och försäkringens medlemmar.

2023 fick kassans anställda jobba på kvällar och helger för att klara handläggningstiderna. Sammanlagt jobbade de anställda betydligt mer än vanligt under 14 veckor i följd för att komma i kapp. I våras var det dags igen, men nu räckte fyra veckor för att få ordning på de röda siffrorna.

Även om mycket har blivit bättre sedan systemet lanserades är det fortfarande enligt Unionens dåvarande huvudarbetsmiljöombud, trögjobbat och opålitligt.

– Vi städar fortfarande efter buggar och anpassar oss till systemet som borde ha anpassat sig till oss. I över två års tid har vi i varierande omfattning jobbat övertid. Vi har än i dag inte fått en ordentlig ursäkt varken från vår ledning eller från Sveriges a-kassor. De som jobbade under införandet av det nya systemet hade nog önskat sig ansvarstagande från dem som fattade besluten, säger Andrea Ålund.

 

Systemet ska anpassas för nya regler

I somras röstades nya regler för arbetslöshetsersättning igenom. De innebär bland annat att ersättning ska beräknas på inkomst och inte utifrån hur länge du har jobbat. Tanken är att det ska bli mindre administrativt arbete för a-kassorna. Om det blir så återstår att se.

– Vi står inför det okända. Det vi vet är att Våra sidor ska anpassas för att fungera både med den gamla och nya försäkringen. Förhoppningsvis tar man lärdom av det förra utvecklingsarbetet den här gången, säger Andrea Ålund. 

Det här är del ett av tre i granskningen av Unionens a-kassa. Läs även om Lars Lindqvist som har väntat i månader på ersättning och ledningens svar på kritiken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Unionens a-kassa anmälde inte säkerhetslucka

Personuppgifter låg oskyddade i Unionens a-kassas IT-system. Men a-kassan själva har inte anmält buggen. Anmärkningsvärt anser Pappers a-kassas dataskyddsombud, som har gjort en helt annan bedömning.
Lina Björk Publicerad 22 januari 2025, kl 06:01
fasad Unionens a-kassa
Fackförbundens akassor har behandlat uppgifterna om en säkerhetslucka i it-systemet olika. Pappers a-kassa valde att anmäla incidenten till Integritetsmyndigheten. Unionens a-kassa gjorde det inte. Foto: Mats Thorén/Shutterstock

En bugg i IT-systemet har gjort att det går att i inloggat läge gå in ”bakvägen” i ärendehanteringssystemet på Sveriges a-kassor. Information om andra medlemmar, exempelvis adresser, personnummer, telefonnummer, tidigare anställningar och kommande utbetalningar var möjlig för andra att se, vilket Kollega kunde avslöja i december i fjol

Personuppgifter som alltså har legat öppet för den som vetat hur och var den ska leta. 

Efter att buggen blivit känd har flera a-kassor anmält händelsen till Integritetmyndigheten, IMY. Bland annat Pappers dataskyddsombud. 

Vet inte hur många som drabbats

– Det är många delar som är problematiska i det här. Dels vet man inte hur länge buggen funnits i systemet. Dels vet man inte hur många som drabbats, för det finns inga loggar. Det är oseriöst av Sveriges a-kassor att ta det här med lättja, säger Jerker Eliasson, försäkringsansvarig och dataskyddsombud på Pappers a-kassa. 

De här uppgifterna potentiellt legat öppna för väldigt många människor under lång tid

Han jämför buggen med läckan i Skolplattformen – Stockholms stads it-tjänst för skolan. Där hittade en förälder med it-utvecklingskunskaper personuppgifter om både lärare och elever i inloggat läge.

– Det här är lika allvarligt. Sveriges a-kassor har pratat om det som att det skulle kräva stora kunskaper inom programmering, vilket jag inte anser påvisat, och faktum är att de här uppgifterna potentiellt legat öppna för väldigt många människor under lång tid vilket också ökat risken, säger Jerker Eliasson. 

Han poängterar också att anmälningsplikten gäller till dess att man med säkerhet kan säga att det är osannolikt att incidenten innebär en risk för personers rättigheter. 

– Jag bedömer att det inte framkommit någon sådan information.

Även IF-Metalls a-kassa valde att anmäla säkerhetsluckan. 

Dan Jonasson

– Det dröjde innan vi fick en klarare bild över vad som hänt. Initialt var informationen att det rörde sig om en bugg i Våra sidor, men sedan återkom Sveriges a-kassor och sa att det även gällde Mina sidor, alltså där a-kassornas medlemmar kan logga in. Vi gjorde en prövning och ansåg att händelsen nådde upp till kriterierna för en sådan personuppgiftsincident som ska anmälas till IMY, säger Dan Jonasson, chefsjurist och dataskyddsombud på IF-Metalls a-kassa.

Inte anmält till IMY

Unionens a-kassa fick information om problemet den 18 oktober. Men tre månader senare har man fortfarande inte anmält händelsen till IMY. Anledningen är att man inte sett buggen som en säkerhetslucka. Att andra a-kassor har gjort en annan bedömning vill man inte kommentera. 

Vi bedömer att utifrån det vi kan och vet om det så rör det sig inte om en personuppgiftsincident. ” skriver Unionens a-kassas dataskyddsombud Jenny Tidgren i en skriftlig kommentar.

Hur allvarligt ser ni på händelsen?

”Alla IT-incidenter hanteras enligt framtagen rutin.”  

Bör man som medlem vara orolig att det har läckt ut uppgifter?

”Nej, det behöver man inte vara.” 

Jerker Eliasson

Av samtliga 24 a-kassor var det endast fyra som anmälde händelsen till IMY: Pappers, IF-Metall, Hotell och Restaurang och Transport. IMY har än så länge inte vidtagit några åtgärder. 

Enligt Viktor Johnsson, som är jurist på IMY, innebär en nedlagd anmälan endast att myndigheten inte kommer att göra något just nu. 

– Det innebär inte att en personuppgiftsincident inte har inträffat utan att vi inte kommer att granska där och då. Men det kan fortfarande komma att bli aktuellt med en tillsyn vid ett senare tillfälle. 

Sårbarheten i IT-systemet är åtgärdat

Skulle IMY välja att granska en incident finns det en handfull åtgärder myndigheten kan tillgripa, exempelvis sanktionsavgifter, varningar, begränsningar och förbud av olika slag. 

Enligt Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor är sårbarheten i it-systemet nu åtgärdad. 

– Exakt vad som gjorts och när kan vi av säkerhetsskäl inte gå närmare in på. Systemen underhålls och utvecklas hela tiden, inte minst inom säkerhetsområdet, säger han.

Det här är IMY

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) arbetar för att skydda personuppgifter, till exempel om hälsa och ekonomi, så att de hanteras korrekt och inte hamnar i orätta händer.

IMY:s huvuduppgifter är att

  • granska och verkställa tillämpningen av dataskyddsreglerna
  • ge vägledning och stöd till myndigheter, företag och organisationer samt till allmänheten
  • bidra till en enhetlig tillämpning av dataskyddsreglerna inom EU
  • utfärda tillstånd och genomföra tillsyn avseende kamerabevakning och kreditupplysning
  • följa och rapportera om utvecklingen inom integritetsområdet.