Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allergi på jobbet – det här gäller

Nötter, pälsdjur och pollen. Små partiklar som orsakar stora besvär. Vem har ansvar över att allergiker mår bra på jobbet? Fredrik Haux på Arbetsmiljöverket reder ut vad som gäller.
Lina Björk Publicerad
Man som nyser
Nötter, pälsdjur och pollen. Små partiklar som orsakar stora besvär. Vem har ansvar över att allergiker mår bra på jobbet? Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT

Om du vill testa hur rent det är på ditt kontor kan du slå handen på din kontorsstol och se om det flyger upp partiklar. Enligt Fredrik Haux, som arbetar på Arbetsmiljöverkets avdelning för regler, har Sveriges arbetsgivare mycket att lära vad gäller allergier och arbetsmiljön på kontoret.

Många människor har milda eller svåra allergier, vem har ansvaret att de inte far illa på arbetsplatsen?

Fredrik Haux

– Arbetsgivaren ansvarar för att du inte far illa eller drabbas av sjukdom på arbetsplatsen. I lagen och föreskrifter till lagen (AFS) finns krav på att en arbetsplats inte får orsaka ohälsa. Det kan till exempel gälla, ljus, buller, kemikalier, luftkvalitet, damm eller radon. Detta gör att de flesta kommer att må bra på arbetsplatsen inklusive de som har allergier och annan överkänslighet. För personer som är extremt överkänsliga eller extremt allergiska är det mer svårt för arbetsgivaren att kunna ta ett ansvar. 


Vilka anpassningar är rimliga att en arbetsgivare gör vid svår allergi?

– Arbetsgivaren ska utreda vad som är en rimlig lösning i det enskilda fallet. Det finns arbetsplatser där arbetsgivaren införskaffat luftrenare som filtrerar luften och infört så kallad allergistädning för att minska mängden partiklar som man kan andas in. Ju bättre luftkvalitet man har, desto bättre för samtliga på arbetsplatsen. Att undvika doftande parfymer och liknande är också rimligt. 


Vilka anpassningar är att kräva för mycket? 

 Det är arbetsgivaren som ska göra en riskvärdering och tillsammans med den som är allergisk avgöra om det är en lämplig lösning med eget rum eller egen mikro att värma sin mat i. Oftast vill man undvika så kallade utpekande lösningar men ibland kan det vara lämpligt. Det finns ingen gräns för vilka anpassningar som är rimliga eller orimliga. 


Kan man hindra anställda att ha med sig vissa livsmedel till arbetsplatsen?

 När det gäller exempelvis nötter finns det studier som säger att det inte är ett problem med luftburen allergipåverkan, däremot påverkan via objekt, som köksredskap och dörrhandtag. Arbetsgivaren kan ha en policy som säger att här äter vi inte nötter, eller på den här arbetsplatsen har vi inte parfym. Vid svår allergi kan det faktiskt handla om liv och död, så det är viktigt att informera. 


Hur mycket hänsyn ska kollegor ta till allergier och överkänslighet? 

 Om kollegorna känner till att en person är svårt allergisk är det lättare att ta hänsyn. Du kan lyfta frågor som att ha rena kläder på sig, undvika att gulla med katten eller hunden innan jobbet och att undvika parfymer. De flesta människor vill väl och vill att deras kollegor ska må bra. 


Vad gör jag om kollegor eller chef inte respekterar symptom vid allergier?

– Man kan alltid gå till en högre chef eller till ett skyddsombud. Att kommunicera och informera om problemen är viktigt. I dag har en stor del av befolkningen någon form av allergi. Och om en anställd utsätts för exempelvis pälsdjur och alltid är snorig och trött på jobbet så presterar den sämre. Så det ligger verkligen i arbetsgivarens intresse att åtgärda. 


Vilka regler finns vad gäller allergier och kontor?

– Förutom skrivningarna i lagen finns det krav på ventilation för att kunna vädra ut föroreningar av olika sort. Det gäller lukter från människor, emissioner från inredning, datorer, skrivare, kablage, mattor och bord. Damm och partiklar som svävar i luften, olika smittämnen, bakterier och virus. Vanlig ventilation förmår inte skapa smittfria lokaler, men ventilation som uppfyller kraven enligt föreskrifterna minskar risken för att smittas via smittämnen.

Vid egna kontorsrum bör problemet vara lättare, men hur ska man tänka kring öppna kontorslandskap och allergier? 

 Åker du kollektivt till jobbet och sitter på ett buss- eller tunnelbanesäte så kommer du att ta med dig enorma mängder allergen till din kontorsstol. Testa att slå handen i en stoppad kontorsstol. Oftast flyger det upp ett moln av partiklar eftersom de sällan dammsugs. I princip är det omöjligt att undvika allergena ämnen i aktivitetsanpassade kontorslandskap. Men, med information och kommunikation – kunskap, kan man förbättra för dem som är allergiska. 

Vanligaste allergierna

  • Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på så kallat allergen, eller retande ämnen i omgivningen. 
  • Den vanligaste allergin är mot pollen och pälsdjur, kvalster och mögel. 
  • Bland matallergi är komjölk och ägg vanligast hos mindre barn, medan äldre barn oftast reagerar på nötter.
  • Symptom kan vara rinnande näsa, nässelutslag, eksem, illamående, svullna läppar eller nästäppa. 
  • Perenn allergi skiljer sig från säsongsallergi då den förekommer året om, medan en säsongsallergi endast visar sig på exempelvis våren, då björken blommar. 
  • I sällsynta fall kan allergi mot födoämnen eller getingstick leda till anafylaktisk chock, vilket är livshotande och kan leda till andnöd, blodtrycksfall och hjärtstopp. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Grön omställning i pappersbruket: Här gifter sig tyg med skog

På Mörrums bruk i Blekinge omvandlas återvunnet tyg och lövskog till fibermassa – som blir nya kläder. Bristen på välsorterade gamla textilier sätter dock käppar i hjulen för den cirkulära ekonomin.
Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2026, kl 11:00
Tjänstemännen Lars ”Krille” Björck och Åsa Degerman jobbar med en unik teknik för tygåtervinning på Södra Mörrum. Men det är brist på bra tygsortering i Sverige. Foto: Hanna Franzén

Lars ”Krille” Björck rör sig vant mellan brukets grönvita silor. Mörrum är skogskoncernen Södras minsta fabrik, men ändå två kilometer lång. Här cyklar han mellan uppgifterna på vedgården, fabriksrum och kontoret, när det inte är smällkallt som i dag.

– Akta isfläckarna, varnar han under rundvandringen.

Lars Björck kom hit för två år sedan för en tjänst som driftsingenjör och för att arbeta med delvis återvunnen textilmassa. Han är själv före detta skogsägare i kooperativet och tycker det är bra att skogsägarna skapar nya produkter på marknaden.

– Jag hade aldrig bytt jobb om jag inte kände att det var utmanande, lite i det gröna tänket, säger han.

Fibern säljs till modeföretag som Lindex

Sedan 2019 gör Södra en speciell massa av trä och 20 procent återvunnet tyg. Fibern kallas Oncemore och finns i plagg från klädföretag som Lindex och Filippa K.

– Vi jobbar stenhårt för att få ut det här, säger Åsa Degerman, senior affärsutvecklare på Södra Innovation och strategi i Värö, som besöker bruket i Mörrum för dagen.

Hon bor i Göteborg och jobbar med att utveckla den cirkulära affären och möter klädföretag och beslutsfattare.

I det blekingska skogsbruket bryts gamla kläder ner till ny fibermassa. Foto: Hanna Franzén

"Världsunik teknik"

Den teknik de har utvecklat här är världsunik, enligt Åsa Degerman, eftersom de tar emot blandplagg som består av både bomull och polyester. De flesta nya kläder består av så kallad polycotton, vilket försvårar återvinning eftersom fibrerna är svåra att skilja åt. Men Södras textilavskiljare tar emot blandade tyger som separeras först torrt och manuellt och sedan med kemikalier.

– Vi vill åt bomullen, den gifter sig väl med cellulosan från träden, förklarar Lars Björck.

Bomullen blir till nya tygfibrer medan polyestern går till energiåtervinning och förbränns i värmeverk.

Vill skala upp 

Södra skulle vilja skala upp från dagens kapacitet på 2 000 ton textilavfall per år till 50 000 ton. Men det finns utmaningar. En är bristen på insamling och tygsortering.

I januari 2025 infördes EU:s lag om separat insamling av textilavfall i Sverige. Vi svenskar sorterade genast gamla kläder så att högarna svämmade över på återvinningar och secondhand. Det fanns dock inget system för att ta emot allt. På grund av det kom en tillfällig lag om att små mängder trasiga kläder får slängas i brännsopen.

Vad gäller? Får jag slänga en trasig strumpa?

Sedan januari 2025 ska textilavfall sorteras och samlas in separat. Syftet är en mer cirkulär textilmarknad i EU.

Samtidigt finns ett undantag. Strumpor och underkläder, tyg som är mögligt, har skadedjur eller är så smutsigt eller trasigt att återanvändning eller återvinning inte är möjlig får slängas i brännbart.

Kommunerna ansvarar för att samla in textilavfall från hushållen.

Textiltillverkare och grossister ansvarar för att sortera och lämna sitt textilavfall till behandlingsanläggningar.

EU:s nya producentansvar för textilindustrin nationellt ska vara inrättat senast 2028. 

Källa: Naturvårdsverket.

Tygåtervinning haltar i Sverige - behövs AI

Tygåtervinningen haltar fortfarande i Sverige, konstaterar Åsa Degerman. Dessutom saknas en kvalitativ sortering. Precis som plast består kläder av olika råvaror, som plast, växtfiber och metall.

Åsa Degerman
Åsa Degerman. Foto: Hanna Franzén

– Det är jättebra att samla in, men nästa steg är mer sortering och återvinning. Vi behöver bygga upp mer kompetens, AI och automatisering inom det här, säger Åsa Degerman.

Smuts, dragkedjor och stora delar elastan i kläder gör dem svåra att återvinna i Mörrum.

– Det krävs råvara som är någorlunda beständig. Att vi kan lita på det vi får in så det inte är kontaminerat med material som inte framgår, säger Lars Björck.

Tygavfall till Mörrum från Bangladesh och Finland 

Textilavfallet som kommer till Mörrum letar de upp från många olika håll. Det är produktionsspill från Bangladesh, uttjänt tyg från tvätterier och avlagda kläder från hem i Finland, Sverige och Nederländerna. Enklast att återanvända är vitt bomullstyg. Men anläggningen provar även färgade kläder.

– Som Icas gamla jobbuniformer, säger Åsa Degerman.

Grön omställning står och stampar i startboxen

Framtiden är oviss för den gröna industriomställningen i Sverige. EU har beslutat om en omställning, en mer cirkulär ekonomi och mindre beroende av fossil råvara. Men omvärlden är orolig och lönsamheten dröjer. Exempelvis har företaget Renewcell, som Kollega skrivit om tidigare, gått i konkurs. Men tekniken finns kvar och en ny ägare har tagit över produktionen. 

Nya EU-regler ska ge mer hållbart mode

Det finns dock ljus i sikte. I april 2028 införs EU-regler om ett producentansvar för textilier. Då ska företag börja betala en avgift för nya kläders miljöpåverkan. Ju mer hållbart material en tröja innehåller, desto lägre ska avgiften bli. Men ett osäkert geopolitiskt läge och hård konkurrens utifrån skapar ovisshet.

– Många står i osäkerhet. Vad är det som händer lagstiftningsmässigt? Hur mycket ska vi satsa och när blir det lag att till exempel använda återvunnet material? säger Åsa Degerman.

Kommer nya EU-lagkrav fungera?

– Vet inte, tidigare har de försökt med politiska morötter som inte har räckt, säger Åsa Degerman.

Samarbete och problemlösning är något av det roligaste i jobbet tycker kollegorna Åsa Degerman och Lars Björck. Foto: Hanna Franzén

Självförsörjande på el - "känns tryggt"

Över Blekingebruket ligger en svavellukt blandad med trädoft från vedhögarna. 65 meter över havet tronar fabrikens högsta torn – Åsa Degerman kallar det brukets hjärta – av plåt och betong. Värmen från ångan i turbinerna förser både anläggningen och omgivande samhällen med fjärrvärme. Bruket är självförsörjande på el, både för fabriken och orterna. En trygghet, tycker Lars Björck.

Inne i massafabriken bullrar det högt, men få människor syns till. Säkerhetstänket syns överallt i skyltar och skyddskläder. De flesta anställda sitter i kontrollrum eller på kontor.

Men i de asiatiska länder där massan blir till tyg ser arbetsmiljön annorlunda ut.

Diskussioner om arbetsmiljön i textilindustrin

I produktionsleden till kläder finns många underleverantörer som spinnare, vävare och stickare. Till sist sys plaggen i fabriker, ofta i Bangladesh, innan de skeppas till butikerna. Många varor reser långt och rör vid många människors liv och händer. Viskostyg, som Södras, kräver starka kemikalier som hanteras i andra länder där produktionen ibland kan vara hälsofarlig, enligt flera granskningar.

När er fibermassa åker från Mörrum – vart reser den då?

– Den kan till exempel åka till Österrike, Kina eller Thailand. Vi säljer till fibertillverkare. Men dem vi säljer till är rankade som de med minst miljöpåverkan. Vi har en uppförandekod, säger Åsa Degerman.

Blir det ett miljövänligare tyg, trots den här globala processen?

– Ja, det ger lägre miljöpåverkan att använda vår fiber än generell viskos från Kina, säger Åsa Degerman.

Hon och kollegan Lars Björck tycker att det är synd att mode från kinesiska företag som Temu och Shein – det vill säga ultrasnabbt producerade kläder till extremt låga priser – konkurrerar med europeiska klädföretag som har helt andra miljö- och arbetsrättskrav.

Åsa Degerman påpekar också att kläder bara behöver innehålla 5 procent återvunnet material för att få miljömärkningen Recycled Claim Standard, RCS, men att Södras fiber innehåller 20 procent återvunnet tyg. Dessutom är skogsråvaran miljöcertifierad.

Vitaliserar bruksarbetet 

Något av det roligaste med jobbet tycker hon och Lars Björck är att bryta ny mark och skapa något innovativt med kollegor i helt andra yrkesroller.

– Det är många olika funktioner och miljöer här. Vi har skogen, bruken, innovation och labb, det är jättehäftigt. Jag som kontorsråtta ser alltid fram emot att komma hit, säger Åsa Degerman.

Lars Björck instämmer – att återvinna textilier vitaliserar arbetet i skogsindustrin.

– Ingen kan säga att det inte går. Jag tycker om det öppna klimatet – att tekniker, processingenjörer och innovation sitter runt samma bord. När utvecklingsarbete pågår finns svaren i samarbetet och tillsammans hittar vi lösningarna. Lite som när de värker fram ett svar i På spåret.

SVENSK TEXTILÅTERVINNING PÅ GÅNG

Sverige ligger långt fram inom teknik och forskning kring textil fiberåtervinning, men det råder brist på storskaliga anläggningar för sortering och återvinning. Här är några fler anläggningar och initiativ: 

ORTVIKEN: Circulose (tidigare Renewcell) gör textilmassa av klädavfall.

SÖDERTÄLJE: Telge. Textilåtervinning.

MÄRSTA: Human Bridge. Sorteringsanläggning för textil.

MALMÖ: Sysav/Siptex. Automatiserad sorteringsanläggning för textil.

STOCKHOLM/USA: Syre, som grundats av H&M-gruppen och Vargas Holding, bygger en anläggning i North Carolina för polyesteråtervinning.

STOCKHOLM: Cellucircle. Återvinner polyester till plast. 

Källa: Naturvårdsverket.

Stor textilkonsumtion

➧ Vi köper 13–14 kilo kläder och textilier per person i Sverige (2024).

➧ En t-shirt används i snitt 30 gånger. 

➧ 30 procent av kläderna i en garderob används inte. 

Källa: Stockholm Vatten och Avfall.

➧10 procent av världens koldioxidutsläpp står textilsektorn för globalt. 

➧1 procent av alla använda kläder återvinns till nya klädfibrer.

Mer om EU:s lagar för mer hållbart mode. 
Tips och råd för hållbar textilkonsumtion