Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Julborden är kvar – trots dåliga tider
Det är tuffa tider. Antalet uppsagda tjänstemän ökar och Sveriges BNP fortsätter att minska. Men julborden verkar bli av som vanligt.
En lång period av hög inflation och höga räntor har satt sina spår. Tredje kvartalet i år ökade antalet uppsagda tjänstemän kraftigt, enligt statistik från organisationen TRR.
Men att företagen behöver hålla hårt i plånboken märks inte när det gäller julbord för anställda. Åtminstone inte om man ska tro Kollegas (helt ovetenskapliga) enkät bland ett tjugotal klubbar runt om i Sverige.
Hos skogsägarföreningen Södra blir det sill och köttbullar i personalrestaurangen precis som vanligt, enligt Ros-Marie Halldén, Unionens klubbordförande. Och festligheterna fortsätter efter jul: ”Efter jul har arbetsgivaren tillsammans med oss anställda i många år arrangerat en barnjulfest då vi umgås en lördagseftermiddag, fikar, delar ut julklappar till barnen samt dansar ut julen. Har inte hört annat än att det blir som vanligt även i år”, skriver hon.
Julbord på Stena Line
Också de anställda på SKF Mekan i Katrineholm får smörja kråset i år. Där finns en summa till varje anställd att lägga på julbord och sedan bestämmer varje avdelning gemensamt var julbordet ska ätas, enligt Maria Hane, klubbordförande.
På rederiet Stena Line blir det som vanligt julbord på båt: ”Vi har i flera år fått gå ombord på Stena Jutlandica (ett av våra fartyg) och äta julbord, vilket är mycket uppskattat”, skriver klubbordförande Pia Carlsson.
Har årlig fest på restaurang
Hos ståltillverkaren Outokumpu i Avesta är julmaten inte lika högt prioriterad. Där bjuds på jullunch i arbetsplatsens restaurang i samband med ett informationsmöte: ”Vi har en årlig fest som företaget bjuder in till vid annat tillfälle. Den anordnas av lämplig lokal krögare. Medlemmarna är nöjda med detta arrangemang”, skriver Patrik Sundell, Unionens klubbordförande.
De anställda på tandteknikföretaget Unident äter oftast sitt julbord på restaurang, ibland på arbetsplatsen. Så blir det även i år, enligt Tina Blomberg som är klubbordförande där.
"Inställt julbord signal att företaget mår dåligt"
Av de företag Kollega har frågat om julbord är det bara ett som skippat traditionen, men det verkar inte ha med dagens ekonomiska situation att göra. Hos Volkswagen Group försvann julbordet för några år sedan, ”tråkigt, tycker många”, enligt klubbordförande Anders Halldin.
De arbetsgivare som funderar på att spara några tusenlappar på att ställa in julbordet bör tänka ett varv extra, enligt en artikel i Chefstidningen. Thomas Jakobson, chefsekonom på besöksnäringens organisation Visita, tror att julfirande med jobbet har ett ”väldigt starkt värde”:
– Det sitter långt inne att skära i det av den anledningen. Skär man ner på julfirandet sänder man en rätt tydlig signal om att företaget mår dåligt. Om man inte kan prioritera ett firande man lägger pengar på varje år tolkas det utan tvekan som att man är på väg om i väldigt bistra tider, säger han till tidningen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
