Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Julborden är kvar – trots dåliga tider

Det är tuffa tider. Antalet uppsagda tjänstemän ökar och Sveriges BNP fortsätter att minska. Men julborden verkar bli av som vanligt.
David Österberg Publicerad
Personer som tar för sig av maten från ett klassiskt svensk julbord.
Ett inställt julbord signalerar att företaget har problem. Så att företagen behöver hålla hårt i plånboken märks inte när det gäller julbord för anställda. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Fotograferna Holmberg/TT.

En lång period av hög inflation och höga räntor har satt sina spår. Tredje kvartalet i år ökade antalet uppsagda tjänstemän kraftigt, enligt statistik från organisationen TRR. 

Men att företagen behöver hålla hårt i plånboken märks inte när det gäller julbord för anställda. Åtminstone inte om man ska tro Kollegas (helt ovetenskapliga) enkät bland ett tjugotal klubbar runt om i Sverige. 

Hos skogsägarföreningen Södra blir det sill och köttbullar i personalrestaurangen precis som vanligt, enligt Ros-Marie Halldén, Unionens klubbordförande. Och festligheterna fortsätter efter jul: ”Efter jul har arbetsgivaren tillsammans med oss anställda i många år arrangerat en barnjulfest då vi umgås en lördagseftermiddag, fikar, delar ut julklappar till barnen samt dansar ut julen. Har inte hört annat än att det blir som vanligt även i år”, skriver hon.

Julbord på Stena Line

Pia Carlsson.

Också de anställda på SKF Mekan i Katrineholm får smörja kråset i år. Där finns en summa till varje anställd att lägga på julbord och sedan bestämmer varje avdelning gemensamt var julbordet ska ätas, enligt Maria Hane, klubbordförande.

På rederiet Stena Line blir det som vanligt julbord på båt: ”Vi har i flera år fått gå ombord på Stena Jutlandica (ett av våra fartyg) och äta julbord, vilket är mycket uppskattat”, skriver klubbordförande Pia Carlsson.

Har årlig fest på restaurang

Patrik Sundell.

Hos ståltillverkaren Outokumpu i Avesta är julmaten inte lika högt prioriterad. Där bjuds på jullunch i arbetsplatsens restaurang i samband med ett informationsmöte: ”Vi har en årlig fest som företaget bjuder in till vid annat tillfälle. Den anordnas av lämplig lokal krögare. Medlemmarna är nöjda med detta arrangemang”, skriver Patrik Sundell, Unionens klubbordförande.

De anställda på tandteknikföretaget Unident äter oftast sitt julbord på restaurang, ibland på arbetsplatsen. Så blir det även i år, enligt Tina Blomberg som är klubbordförande där.

"Inställt julbord signal att företaget mår dåligt"

Av de företag Kollega har frågat om julbord är det bara ett som skippat traditionen, men det verkar inte ha med dagens ekonomiska situation att göra. Hos Volkswagen Group försvann julbordet för några år sedan, ”tråkigt, tycker många”, enligt klubbordförande Anders Halldin.

De arbetsgivare som funderar på att spara några tusenlappar på att ställa in julbordet bör tänka ett varv extra, enligt en artikel i Chefstidningen. Thomas Jakobson, chefsekonom på besöksnäringens organisation Visita, tror att julfirande med jobbet har ett ”väldigt starkt värde”:

– Det sitter långt inne att skära i det av den anledningen. Skär man ner på julfirandet sänder man en rätt tydlig signal om att företaget mår dåligt. Om man inte kan prioritera ett firande man lägger pengar på varje år tolkas det utan tvekan som att man är på väg om i väldigt bistra tider, säger han till tidningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.