Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Efter avtalet - Klarnas vd höll fackkritiskt stormöte

I offentligheten har Klarnas vd firat det nya kollektivavtalet. Men inne på företaget fortsätter konflikterna. Anställda berättar nu för Kollega att vd:n hållit ett stormöte där han jämfört facket med de korrupta revolutionärerna i Orwells roman ”Djurfarmen”.
Noa Söderberg Publicerad
Till vänster Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski, till höger Klaras huvudkontor.
Utåt sett är han nöjd. Men efter att kollektivavtalet skrivits under ordnade Klarna-vd:n Sebastian Siemiatkowski ett fackkritiskt stormöte på Klarna - och gjorde jämförelser med Orwells "Djurfarmen". Foto: Magnus Hjalmarsson Neideman/SvD/TT/Simon Rehnström/TT.

Artikeln uppdaterades 2023-11-17 kl. 14.05.

Sent på kvällen den 3 november kom beskedet: Klarna tecknar kollektivavtal. Den strejk som både Unionen och en rad andra fackförbund hade varslat om blåstes av. I ett pressmeddelande skrev Sebastian Siemiatkowski, Klarnas vd: ”Jag är glad att vi träffat ett avtal som kombinerar Klarnas snabbrörlighet med den svenska modellens tydlighet.” Några dagar senare berättade han för TV4 att han är ”väldigt glad” att de anställda nu får ett kollektivavtal för banker.

Inne på Klarna lät det annorlunda. Kollega har pratat med flera av varandra oberoende källor, som alla jobbar på Klarna, om ett timslångt stormöte som hölls klockan 11.00 den 8 november – nästan exakt ett dygn efter att strejken skulle ha brutit ut. De anställda ger samstämmiga uppgifter om ett möte där vd:n fortsatte den fackförbundskritiska linje han tidigare hållit i offentligheten.

"Kamp mot etablissemanget"

Enligt Kollegas källor målade vd:n upp den senaste tidens händelser som en kamp mellan två grupper: ”etablissemanget” och ”anti-etablissemanget”. Facken, och de som kämpat för kollektivavtal, kopplades till ”etablissemanget”. Klarna, och Sebastian Siemiatkowski själv, beskrevs som ”anti-etablissemanget”. 

Han visade oss hur fackföreningar fungerar enligt honom, säger en av uppgiftslämnarna.

En annan säger att berättelsen om ”etablissemanget” kopplades ihop med parternas pensionsfonder.

Han började förklara att Svenskt Näringsliv och flera fackförbund tillsammans äger Alecta, att de är tänkt att stå emot varandra men verkar ha ett ekonomiskt incitament att tvinga företag att teckna kollektivavtal.

Refererade till Orwell-bok

Samtliga källor berättar att Sebastian Siemiatkowski också jämförde händelserna på Klarna med George Orwells bok ”Djurfarmen”. Det är en roman om ett uppror bland bondgårdsdjur, som slutar med att den ledande upprorsmakaren visar sig vara en korrupt diktator. Boken tolkas i allmänhet som en allegori över sovjetledaren Josef Stalin och hans väg till makten.

Det var ärligt talat ganska vidrigt, säger en av de anställda.

Det var en timmes ”one man show”, han pratade om allt och inget. Vi fick sitta och lyssna när han dissade fackföreningarna. Jag blev superbesviken. Det var ett slöseri med min arbetstid, säger en annan.

De anställda säger att mötet ledde till förvirring och frustration bland deras kollegor. Ingen gemensam uppföljning, om vad som sades på mötet och vad Sebastian Siemiatkowski egentligen menade, ska ha gjorts sedan dess. 

"Ser framåt"

Kollega har sökt Sebastian Siemiatkowski för att ställa frågor om mötet och budskapet till de anställda. Klarnas presschef Amanda Larsson bekräftar i ett mejl att det hållits ett möte om ”beslutet om att teckna kollektivavtal och vad det innebär för organisationen framåt”. 

I övrigt väljer hon att inte svara på frågorna, utan skriver: ”Vi (…) väljer nu att se framåt och påbörja arbetet med att implementera kollektivavtalet i organisationen.” 

Kollega har efter det, utan framgång, försökt få svar på frågorna på nytt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.