Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

1 av 10 rädd att ersättas av AI

En av tio oroar sig för att bli ersatt av en artificiell intelligens. Det avslöjar en ny undersökning som också visar att man är betydligt mer bekymrad över det ekonomiska läget i mellersta delarna av landet än i norra Sverige.
Johanna Rovira Publicerad
En mobiltelefon med ChatGPT öppet och en skärm i bakgrunden med olika AI-svar på dem.
En av tio oroar sig för att bli ersatt av en artificiell intelligens, visar en undersökning. Men i norra Sverige är framtidstron större. Foto: Richard Drew/AP.
Veronica Rörsgård, vd, Lernia.
Veronica Rörsgård. Foto: Thron Ullberg.

Artificiell intelligens, AI, kan förvisso ses som en möjlighet på arbetsmarknaden men många upplever det som ett hot mot det egna jobbet. Enligt en undersökning från utbildningsföretaget Lernia oroar sig tionde anställd över att bli av med jobbet på grund av AI och 20 procent anser sig inte vara attraktiva på arbetsmarknaden eftersom de inte har rätt kompetens. 

Jag kan inte svara på om oron är befogad. Studier tyder på att vissa jobb försvinner medan andra tillkommer och att de flesta jobb kommer att påverkas i någon mån, men att man måste vara villig att fortbilda sig, säger Veronica Rörsgård, vd för Lernia. 

Vill kompetensutveckla med AI

Undersökningen visar att närmare var tredje som svarat utgår från att de behöver kompetensutveckla sig för att hänga med i den snabba teknikutvecklingen.

Det är tydligt att det finns en växande medvetenhet om AI och det är spännande att så många är villiga att förstärka sin kompetens, säger Veronica Rörsgård.

Rädslan att bli ersatt av AI ses dock inte som det största hotet mot den egna möjligheten att behålla jobbet. Det ekonomiska läget uppfattas som ett större bekymmer och oroar var femte av de 5000 personer som svarat på undersökningen.

Stora skillnader i landet

Men oron skiftar geografiskt. I Gävleborg ter sig framtiden mest dyster. En knapp fjärdedel av de tillfrågade där tror på att arbetsmarknaden kommer att gå åt rätt håll där de bor. I Norrbotten, däremot, siar tre av fyra om en ljusnande framtid där de kommer att kunna försörja sig på arbete. 

Även invånarna i Västerbotten är tämligen optimistiska – 64 procent förutspår att det kommer att finnas jobb i deras hemlän framöver. I resten av Sverige är det mer än varannan som har en mörkare bild av framtidens arbetsmarknad. 

  • Norrbotten                         73 %
  • Västerbotten                       64 %
  • Stockholm                          49 %
  • Blekinge                              49 %
  • Halland                              47 %
  • Uppsala                              47 %
  • Västra Götaland                 45 %
  • Västmanland                      45 % 
  • Örebro                                45 %
  • Värmland                           44 %
  • Jönköping                           43 %
  • Skåne                                  42 %
  • Västernorrland                   42 %
  • Kronoberg                          41 %
  • Östergötland                      39 %
  • Södermanland                    39 %
  • Dalarna                               38 % 
  • Kalmar                                38 %
  • Gävleborg                           23 %

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belsastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård