Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lägst dödlighet inom chefsyrken

Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister. Det är tre tjänstemannayrken som har högre dödlighet är genomsnittet. Det visar en ny rapport från SCB. Lägst dödlighet är det inom olika chefsyrken.
Ola Rennstam Publicerad
Två personer, en man och en kvinna, i kontorskläder med varsin portfölj i händerna.
Chefer lever längre. Högutbildade personer som arkitekter, lantmätare, dataspecialister och läkare har en lägre dödlighet än genomsnittet i landet. Allra lägst dödlighet har olika typer av ledande befattning, enligt nya siffror från SCB. Foto: Colourbox.

Rapporten från Statistiska centralbyrån, SCB är baserad på information från yrkesregistret och visar på stora skillnader i dödlighet mellan olika kategorier av arbeten. Exempelvis har högutbildade personer som arkitekter, lantmätare, dataspecialister och läkare en lägre dödlighet än genomsnittet i landet. Allra lägst dödlighet har olika typer av ledande befattning.

För kvinnor är dödligheten lägst bland chefer inom IT, logistik och fastighetsbolag. Och för män är den lägst bland chefer inom bank, finans och försäkring, konstaterar SCB i sin rapport.

Högst risk för arbetslösa

Föga förvånande är dödligheten högre för sysselsatta i arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning som vårdbiträde, personlig assistent, montör och vaktmästare. Det gäller även för typiska tjänstemannayrken som resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister.

Allra högst risk löper dock arbetslösa. Enligt SCB:s siffror har män utan sysselsättning 3,5 gånger högre dödlighet än sysselsatta män. För kvinnor är motsvarande siffra 2,8 gånger högre dödlighet.

Enligt rapporten finns flera möjliga förklaringar till att yrken har låg eller hög dödlighet. Det hänger samman med skillnader när det gäller bland annat arbetsmiljö, lön och levnadsvanor. Personer i yrken med låg dödlighet har generellt bättre arbetsmiljö, högre lön och lever hälsosammare, vilket kan bidra till att dödligheten blir låg

Yrkesgrupperna med högst - och lägst - dödlighet

3,66 miljoner personer som i slutet av 2017 var mellan 35 och 64 år ingick i SCB:s underlag. Av 148 undersökta yrkesgrupper har tio lägre dödlighet än genomsnittet för de förvärvsarbetande för kvinnor, män och totalt:

  • Personal och HR-chefer
  • Ekonomi- och finanschefer
  • Arkitekter och lantmätare
  • Universitets- och högskolelärare
  • Gymnasielärare
  • Civilingenjörsyrken
  • Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister
  • Poliser
  • Ingenjörer och tekniker
  • Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare
     

Sex yrkesgrupper har signifikant högre dödlighet än genomsnittet:

  • Tidningsdistributörer, vaktmästare och övriga servicearbetare
  • Skogsarbetare
  • Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister
  • Vårdbiträden
  • Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.
  • Undersköterskor

Läs hela rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här är de vanligaste skälen till att vi byter jobb

Pengar, chefen och livet utanför jobbet. Det är de främsta orsakerna till att vi byter jobb. Var femte anställd vill byta arbetsplats – men få tar steget, visar en ny rapport.
Ola Rennstam Publicerad 26 augusti 2026, kl 06:00
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.