Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lägst dödlighet inom chefsyrken

Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister. Det är tre tjänstemannayrken som har högre dödlighet är genomsnittet. Det visar en ny rapport från SCB. Lägst dödlighet är det inom olika chefsyrken.
Ola Rennstam Publicerad
Två personer, en man och en kvinna, i kontorskläder med varsin portfölj i händerna.
Chefer lever längre. Högutbildade personer som arkitekter, lantmätare, dataspecialister och läkare har en lägre dödlighet än genomsnittet i landet. Allra lägst dödlighet har olika typer av ledande befattning, enligt nya siffror från SCB. Foto: Colourbox.

Rapporten från Statistiska centralbyrån, SCB är baserad på information från yrkesregistret och visar på stora skillnader i dödlighet mellan olika kategorier av arbeten. Exempelvis har högutbildade personer som arkitekter, lantmätare, dataspecialister och läkare en lägre dödlighet än genomsnittet i landet. Allra lägst dödlighet har olika typer av ledande befattning.

För kvinnor är dödligheten lägst bland chefer inom IT, logistik och fastighetsbolag. Och för män är den lägst bland chefer inom bank, finans och försäkring, konstaterar SCB i sin rapport.

Högst risk för arbetslösa

Föga förvånande är dödligheten högre för sysselsatta i arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning som vårdbiträde, personlig assistent, montör och vaktmästare. Det gäller även för typiska tjänstemannayrken som resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister.

Allra högst risk löper dock arbetslösa. Enligt SCB:s siffror har män utan sysselsättning 3,5 gånger högre dödlighet än sysselsatta män. För kvinnor är motsvarande siffra 2,8 gånger högre dödlighet.

Enligt rapporten finns flera möjliga förklaringar till att yrken har låg eller hög dödlighet. Det hänger samman med skillnader när det gäller bland annat arbetsmiljö, lön och levnadsvanor. Personer i yrken med låg dödlighet har generellt bättre arbetsmiljö, högre lön och lever hälsosammare, vilket kan bidra till att dödligheten blir låg

Yrkesgrupperna med högst - och lägst - dödlighet

3,66 miljoner personer som i slutet av 2017 var mellan 35 och 64 år ingick i SCB:s underlag. Av 148 undersökta yrkesgrupper har tio lägre dödlighet än genomsnittet för de förvärvsarbetande för kvinnor, män och totalt:

  • Personal och HR-chefer
  • Ekonomi- och finanschefer
  • Arkitekter och lantmätare
  • Universitets- och högskolelärare
  • Gymnasielärare
  • Civilingenjörsyrken
  • Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister
  • Poliser
  • Ingenjörer och tekniker
  • Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare
     

Sex yrkesgrupper har signifikant högre dödlighet än genomsnittet:

  • Tidningsdistributörer, vaktmästare och övriga servicearbetare
  • Skogsarbetare
  • Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister
  • Vårdbiträden
  • Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.
  • Undersköterskor

Läs hela rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.