Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lägst dödlighet inom chefsyrken

Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister. Det är tre tjänstemannayrken som har högre dödlighet är genomsnittet. Det visar en ny rapport från SCB. Lägst dödlighet är det inom olika chefsyrken.
Ola Rennstam Publicerad
Två personer, en man och en kvinna, i kontorskläder med varsin portfölj i händerna.
Chefer lever längre. Högutbildade personer som arkitekter, lantmätare, dataspecialister och läkare har en lägre dödlighet än genomsnittet i landet. Allra lägst dödlighet har olika typer av ledande befattning, enligt nya siffror från SCB. Foto: Colourbox.

Rapporten från Statistiska centralbyrån, SCB är baserad på information från yrkesregistret och visar på stora skillnader i dödlighet mellan olika kategorier av arbeten. Exempelvis har högutbildade personer som arkitekter, lantmätare, dataspecialister och läkare en lägre dödlighet än genomsnittet i landet. Allra lägst dödlighet har olika typer av ledande befattning.

För kvinnor är dödligheten lägst bland chefer inom IT, logistik och fastighetsbolag. Och för män är den lägst bland chefer inom bank, finans och försäkring, konstaterar SCB i sin rapport.

Högst risk för arbetslösa

Föga förvånande är dödligheten högre för sysselsatta i arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning som vårdbiträde, personlig assistent, montör och vaktmästare. Det gäller även för typiska tjänstemannayrken som resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister.

Allra högst risk löper dock arbetslösa. Enligt SCB:s siffror har män utan sysselsättning 3,5 gånger högre dödlighet än sysselsatta män. För kvinnor är motsvarande siffra 2,8 gånger högre dödlighet.

Enligt rapporten finns flera möjliga förklaringar till att yrken har låg eller hög dödlighet. Det hänger samman med skillnader när det gäller bland annat arbetsmiljö, lön och levnadsvanor. Personer i yrken med låg dödlighet har generellt bättre arbetsmiljö, högre lön och lever hälsosammare, vilket kan bidra till att dödligheten blir låg

Yrkesgrupperna med högst - och lägst - dödlighet

3,66 miljoner personer som i slutet av 2017 var mellan 35 och 64 år ingick i SCB:s underlag. Av 148 undersökta yrkesgrupper har tio lägre dödlighet än genomsnittet för de förvärvsarbetande för kvinnor, män och totalt:

  • Personal och HR-chefer
  • Ekonomi- och finanschefer
  • Arkitekter och lantmätare
  • Universitets- och högskolelärare
  • Gymnasielärare
  • Civilingenjörsyrken
  • Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister
  • Poliser
  • Ingenjörer och tekniker
  • Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare
     

Sex yrkesgrupper har signifikant högre dödlighet än genomsnittet:

  • Tidningsdistributörer, vaktmästare och övriga servicearbetare
  • Skogsarbetare
  • Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister
  • Vårdbiträden
  • Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.
  • Undersköterskor

Läs hela rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok