Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Spotify kör kampanj mot kollektivavtal

Under veckan har Spotify delat ut flygblad utanför sitt kontor. Budskapet är att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas villkor.
David Österberg Publicerad
Broschyr från Spotify
Under veckan har Spotify delat ut flygblad utanför sitt kontor. Budskapet är att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas villkor. Foto: Josefine Hellroth Larsson.

Förra onsdagen skickade Unionen, tillsammans med Akavia och Sveriges Ingenjörer, en begäran till Spotify om att inleda förhandlingar om kollektivavtal. Samma vecka stod fackförbunden utanför Spotifys kontor för att informera anställda om fördelarna med kollektivavtal.

Nu gör Spotify likadant – fast med motsatt budskap. I ett inlägg på Facebook skriver Josefine Hellroth Larsson hur hon i onsdags såg en kaffevagn där man kunde få gratis kaffe utanför Spotifys kontor på Tulegatan i Stockholm. Bredvid stod en person som delade ut flygblad riktade till Spotifys anställda.

På flygbladen fanns två kolumner. I den ena listades de förmåner som anställda på Spotify har, i den andra om förmånen finns med i det kollektivavtal som bland andra Unionen vill att företaget ska teckna. Bland förmånerna finns ”jobba på distans”, ”privat sjukförsäkring”, ”betald föräldraledighet” och ”friskvårdsvecka”. I kolumnen för kollektivavtal står N/A (ej tillgängligt).

Argument för kollektivavtal

Spotify listar också argument för ett kollektivavtal och argumenterar sedan emot: ”Kollektivavtal anger en miniminivå, men arbetsgivare kan betala mer än riktmärket.”

Ett företag av vår storlek måste gå med i en arbetsgivarorganisation som förhandlar för många arbetsgivare. Det kommer att förväntas av oss att vi anpassar oss och inte sticker ut.

”Ett kollektivavtal ger tillgång till mer information och inflytande.”

Ett kollektivavtal delegerar tillgång till information och inflytande från individen till den lokala klubben. Vi tror på direktdialog mellan företaget och alla våra anställda.

Unionen hoppas på avtal

Henry Catalini Smith är ordförande på Unionens klubb på Spotify. I en kommentar till Kollega skriver han att företagets kampanj har varit bra för engagemanget bland de anställda: "Folk är uppmärksamma nu och ställer viktiga frågor. Techmänniskor fokuserar på detaljer. Det är viktigt för Unionen att förstå hur fördelarna med kollektivavtal ska förklaras så att människor inom tech förstår."   

Kollega har frågat Unionen hur förbundet ser på flygbladen. I en mejlkommentar skriver Johanna Green, pressekreterare: ”Unionen väljer att inte kommentera flygbladen då vi, med medlemmarna på Spotify bakom oss, precis inlett förhandlingar om kollektivavtal med Spotify. Vår förhoppning är att förhandlingarna leder till att vi kommer överens om avtal och till dess håller vi våra samtal med Spotify i förhandlingsrummet.”

Spotify: "Facken gör våra medarbetare obekväma"

I en kommentar till Kollega skriver Spotify att fackförbundens närvaro utanför kontoret har "väckt frågor och "gjort många medarbetarna obekväma". Enligt företaget är det de anställda själva som har efterfrågat information som gör det möjligt att jämför Spotifys villkor med villkoren i ett kollektivavtal.

Spotify skriver också att de är besvikna på fackförbunden för att de "väljer att föra frågan via media och hotar med strejk före vårt inplanerade möte med dem."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.