Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så tystar du din inre kritiker

Får du ofta starka obehagskänslor om du inte lyckas utföra dina arbetsuppgifter perfekt, trots hårt arbete? Det finns metoder för att lindra prestationsångest.
Anita Täpp Publicerad
¨Tecknad illustration där en person sitter vid ett skrivbord och skriver med tre små identiska kopior av sig själv sittande på axlarna. Ser stressad ut.
Den som lider av svår prestationsångest kan också vara överdrivet rädd för konsekvenser av sitt handlande. Men det finns metoder för att lindra den. Illustration: Jens Magnusson.

Alla kan känna prestationsångest. Som när man är rädd för att misslyckas med en presentation på jobbet. Ibland kan den ångesten faktiskt vara till hjälp, göra att vi presterar som bäst när det verkligen krävs. Men en stark och ihållande prestationsångest kan även påverka oss negativt på flera sätt.

Om man hela tiden lägger ned orimligt mycket tid och kraft på att få till allt ifrån perfekt skrivna mejl till perfekta presentationer, och ändå aldrig blir nöjd, löper man risk att drabbas av depression och utmattning.

Svår prestationsångest kan också leda till att man till sist drar sig undan arbetsuppgifter som man egentligen vill och bör göra. Eller att man byter jobb på grund av de starka obehagskänslor man kan känna inför arbetsuppgifterna.

Pressar sig till det yttersta

 – I värsta fall kan ångesten medföra att situationer blir så laddade att man till slut undviker eller genomlider dem under starkt obehag, vilket i sin tur kan påverka ens självbild och vad man tror sig klara av, säger Alexander Rozental, psykolog och forskare vid KI, Karolinska Institutet i Stockholm.

I grunden handlar prestationsångest om en stark rädsla i situationer där man behöver prestera. Och att man då ska bli granskad och bedömd och kanske inte leva upp till det man tror är andras förväntningar.

För att undvika de obehagskänslor det ger pressar man sig själv till det yttersta.

Kan ha en hård inre kritiker

Men kraven behöver inte alls komma från ens chef eller kollegor, förklarar psykolog Sofia Viotti, som bland annat föreläser inom psykologisk hållbarhet i arbetslivet.

– Många av mina klienter har berättat att det inte är deras chef som har de krav de upplever, vilket chefen även har uttryckt. I stället har man en hård inre kritiker, som gör att man bara är nöjd om man gjort allt man kan för att det inte ska finnas något fel, säger hon.

– Och då spelar det egentligen inte heller någon roll om någon annan ska bedöma en eller inte. I stället kan man själv ha bestämt vad man ska prestera. Har man då inte gjort det perfekt så skapar det väldigt mycket obehag.

Exempelvis kan man känna att man kommer bli av med jobbet eller att ens chef hatar en.

Den som lider av svår prestationsångest kan också vara överdrivet rädd för konsekvenser av sitt handlande.

– Om man får konstruktiv feedback – som att någon säger sig inte vara riktigt nöjd med någon av dina arbetsuppgifter – kan det bli så skrämmande att man får katastroftankar.

Exempelvis kan man, menar Sofia Viotti, känna rädsla för att bli av med jobbet eller att ens chef hatar en. I stället för att bara lugnt konstatera att man behöver rätta till något.

Enligt henne är det också vanligt att den som lider av svår prestationsångest upplever sig själv vara mindre värd än andra, känner skam och är rädd för att göra familj, vänner eller kollegor besvikna och ledsna.

Kan ha större risk för att drabbas

Enligt Alexander Rozental kan en del av oss vara mer sårbara än andra för att drabbas av prestationsångest.

– Ja, det finns en skillnad i hur vi upp lever prestationskrav som individer, där en del av oss tycker det är jobbigare än andra. Det kan hänga ihop med tidigare erfarenheter i livet. Det finns även ett visst mått av ärftlighet, eftersom vi är olika känsliga för att uppleva oro och ångest, säger han.

– Men prestationsångest går också att lära sig hantera på ett bättre sätt. Ångesten i sig försvinner inte helt, men däremot hur vi handskas med den. En hel del går att göra på egen hand, men för de som upp lever stora besvär kan en psykolog också vara till stor hjälp.

5 sätt att dämpa ångesten

  • Fundera på varför du har prestationsångest. Var dina föräldrar högpresterande? Att förstå orsaken kan hjälpa.
  • Försök inse att vi sällan behöver leverera till 100 procent. Genom att välja bort perfektionismen hinner du göra mer.
  • Pröva att tolerera din obehagskänsla i stället för att motverka den genom att överprestera. Fokusera i stället på var obehaget känns i kroppen. När du inte längre snabbt flyr från obehaget får du tid att reflektera och se mer realistiskt på vad du behöver åstadkomma.
  • Testa hur det känns att prestera mindre, exempelvis genom att lämna in något till chefen som du inte är helt nöjd med, och försök tolerera obehagskänslan det ger. Genom flera sådana tester minskar ångesten.
  • Försök att få in lite mer lekfullhet i jobbet. Om du i stället för att fokusera på att allting ska vara perfekt strävar efter att det ska vara lite lustfyllt och kul att jobba minskar prestationsångesten.

Källa: Sofia Viotti

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.